Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other.The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden?s largest clothing companies.To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study.

Purpose: The purpose of this study is to present an overview of the Swedish listed companies and their compliance with the Code and its normative rules for independent decision-making. Methodology: The authors have read and delved into the Swedish Code of Corporate Governance. The authors have chosen to study the enforcement of the code based on independent bracing guidelines. The study was conducted through a combined quantitative and qualitative approach. The study is based on primary data collected in the form of companies' corporate governance reports, which have been supplemented by structured interviews.Frame of reference: Swedish ownership structure and concentrated ownership, self regulation and normative guidelines, institutional theory and earlier research on this topic.Empirical foundations: A comparison of the selected companies has been based on the independence rules of the Swedish Code of Corporate Governance. A specific company has been presented with the company's application of the code, interviews have also been done with this company to increase the understanding of the empirical basis further.Conclusions: There are several flaws with the code and how it is applied today.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Vi har inledningsvis i denna uppsats utrett begreppen corporate identity, corporate image och corporate reputation för att förse läsaren med verktyg som är nödvändiga för att förstå problemet. Vi har kommit fram till att det kan råda stora skillnader mellan ett varumärkes identitet och image. Barriärerna mellan identitet och image är relationer, referensgrupper, sociala hinder, livsstil, kultur, symbolisk kommunikation, fördomar och ointresse. Genom citat från konsumenter har vi dragit slutsatsen att det finns barriärer som blockerar kommunikationen mellan företag och konsument. Genom empiriska undersökningar har vi bekräftat dessa och upptäckt ytterligare barriärer.

This thesis aims to study whether the Swedish corporate law is in need of additional rules regarding the composition of the board of directors from a gender equality point of view. Sweden is internationally a state that is far ahead when it comes to creating equal opportunities for all its citizens. The Swedish labour market consist of men and women to an equal degree, although this is a phenomena that is not reflected on the leading positions in the larger limited corporations listed on the stock exchange. This is a trend that definitely needs to be attended to, since women can provide crucial knowledge that is important not only to the individual corporation but also to the society as a whole. This is strengthened by the fact that demographic differences in boards stimulates creative solutions and well reasoned suggestions.The opponents to legal measures regarding affirmative action base their arguments on the fact that the shareholders right of ownership is limited as a result of such measures and also that rules regarding self-regulation through corporate governance is preferable.

The purpose of the study is to investigate how board structure influences CEO compensation for companies listed on the Stockholm Stock Exchange in 2004. The theoretical frame of reference is based upon the corporate governance theory, the principal-agent theory and previous empirical research in the area. A cross sectional regression analysis is used, where a number of control variables are included and significance tests are conducted. The study is based on information regarding CEO compensation, and possible factors affecting the compensation, from 267 companies listed on the Stockholm Stock Exchange A- and O-list in the year 2004. We find that the board structure has no significant effect on the CEO compensation.

ÄMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?SYFTESyftet är att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFÖRANDEUndersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning.

Syftet med studien är att undersöka hur ICA arbetar med corporate social responsibilty och hur de väljer att kommunicera ansvarstagandet samt hur det uppfattas av deras konsumenter. Metoderna som använts är textanalys med retorisk inriktning, analys av sekundärempiriskt material med ett hermeneutiskt synsätt. I analysen framgår det att det finns mycket information om ICAs arbete om CSR, men nästan ingen information om hur de kommunicerar ansvarstagandet. Undersökningar som genomförts visar att konsumenter anser att informationen om ICAs arbete med CSR är bristfällig. Det finns ett behov hos konsumenterna, som önskar förbättrad kommunikation och information av ICAs samhällsansvar..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur relationen mellan beslutsprocesser rörande CSR och den strategiska inriktningen skapas och genomföres i olika typer av företag.Vi har genom studien kunnat visa att CSR arbete kan komma aktieägare och företag till gagn, vid en lyckad intern integration. Uppsatsens slutsats betonar vikten av integration samt att företagen snarare bör utgå från sin egen verksamhet och sina intressenter än från externa påtryckningar för att använda CSR strategiskt..

Large corporations have come to play a central role in today?s society. By analyzing how corporations describe their work with Corporate Social Responsibility, CSR, my aim is to review how they view and relate to this role. CSR means that a corporation voluntarily takes a civic responsibility beyond that which is required by law. This can be in order to promote human rights, basic workers rights and a better environment, as well as fighting corruption.In order to get at the role played by CSR, I have studied texts dealing with the subject, which have been published on the internet by the five largest Swedish corporations.

The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 ? 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found.

Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap ? att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna.

Corporate Social Responsibility (CSR) is about facing responsibilities towards a company?s employees, customers, stakeholders, suppliers and the environment. As customers and consumers came to seek companies that were dealing with CSR a rapid wave of ?forced? implementations of social responsibility began. Fair Travel Tanzania, which has CSR as the foundation of the company, says that they are transparent about what they do and how they give back to the locals, could it be a problem with this? And how do they actually give back to the locals? Is it possible to measure the impact of CSR activities within the company? And if so, how?.

Datum: 2009-06-02Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur.  Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3.