I denna studie undersöker vi hur två utrikespolitiska aktörer, USA och EU, i tre empiriska fall tolkat element ur folkrätten. Vi låter två diskurser som bottnar i FN-stadgans rättighet till självförsvar samt en nyare norm som berör statens ansvar att skydda sina medborgare belysa hur aktörerna förhållit sig till folkrätten.Genom en kvalitativ textanalys av aktörernas folkrättsliga beteende i dessa fall visar vi att båda aktörerna söker att förankra sitt utrikespolitiska agerande i folkrättsliga termer. Vidare visar vi att folkrätten är ett tänjbart begrepp för aktörerna, framför allt för USA.Med hjälp av en teori om att det internationella systemet i första hand är strukturerat av folkrätt förklarar vi det båda aktörerna säger folkrättsligt, medan det de faktiskt gör måste förklaras med hjälp av andra teorier inom internationell politik..

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Problemställning: Ett ansvarsfullt företagande är idag en viktig konkurrensfördel. Företagen måste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrämjande åtgärder och på ett trovärdigt sätt kunna visa att de arbetar för en hållbar utveckling. Det finns många alternativ gällande en investering i sociala och miljöfrämjande åtgärder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstått där organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutsläpp. Vad en investering i denna marknad innebär är det få undersökningar som visar.

Datum: 2007-06-04Nivå: Examensarbete DFörfattare: Richard Caspar, Joakim Lindberg & Philip SavénHandledare: Universitetslektor, docent Nils KinchTitel: KRISHANTERING! Frågan är inte om, utan när!Problemformulering: I litteraturen finns en mängd olika uppfattningar om hur företag bäst skall hantera en kris. Vad som däremot saknas är ett gemensamt förhållningssätt till hur dessa bör hanteras. Går det att fastställa olika allmänna rekommendationer från fallstudier och litteraturen kring krishantering?Syfte: Syftet med arbetet är att jämföra ett antal olika kriser för att se om det går att utforma en generell metod för krishantering inom företag.Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie där nio fallstudier har granskats för att därefter analyserasSlutsatser: Våra slutsatser visar att företag bör försöka förstå sin omvärld, vara effektiva i sin kommunikation, planera för det värsta samt agera rakryggat och ärligt..

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

När revisionsplikten avskaffas för små företag förväntas ekonomirevisorerna få en mer rådgivande roll. Ett bredare tjänsteutbud som innefattar tjänster inom miljöfrågor kan vara ett sätt för revisionsbyråerna att bli mer konkurrenskraftiga. Författarna vill undersöka vilken uppfattning om framtiden som finns bland revisorer och revisionsbyråer, och om de tror att kompetens inom miljöområdet kommer att krävas för deras yrke. Idén till uppsatsen uppkom genom kontakt med projektet Miljöengagerade revisorer (MER) som utvecklar verktyg för effektivisering av företagens resursutnyttjande. Syftet med denna uppsats är att utvärdera revisorernas syn på deras framtida yrkesroll och om denna kommer innefatta miljöfrågor samt vilka risker som finns med att inte uppmärksamma dessa frågor. Denna uppsats kännetecknas av en kvalitativ undersökningsmetod och empirin är insamlad genom semi- strukturerade intervjuer med fem revisorer.

Många fotbollslag har ambitioner att spela i den högsta divisionen där de kan konkurrera med landets bästa fotbollslag. Många fotbollslag som IK Sirius har haft svårt att nå toppen då de saknar resurser för att etablera sig bland de bästa fotbollslagen. Eftersom IK Sirius spelar två divisioner under högsta serien Allsvenskan får de inte samma uppmärksamhet från fans, media, sponsorer etc. Av den anledningen har de svårt att samla in resurser som krävs för att kunna konkurrera med de bästa fotbollslagen. Syftet med uppsatsen är att analysera vad ett fotbollslag som IK Sirius behöver göra för att lyckas ta sig upp till Allsvenskan. Huvudfokuset ligger på IK Sirius varumärke och vilka metoder de kan använda sig av för att stärka sin position i samhället.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Swedish healthcare has experienced increased economic pressure during the last decades and organizations have faced many changes. Managers and their roles in organizations have also been affected by the changes. Traditionally, managers in the healthcare sector are highly specialized doctors with a strong medical background. In the thesis, we study a big private healthcare company with an ambition to lead the development in the sector. In order to accomplish its goal, the company is trying to change the organization of managers.

I ett växande samhälle med ökad befolkning och tekniska landvinningar ställs det allt högre krav på det sociala- och miljömässiga ansvaret hos företag. En ökad efterfrågan från både konsumenter, samhället och organisationer har skapat påtryckningar på företag att driva engagemanget kring CSR ? Corporate Social Responsibility. En del ekonomer anser emellertid att detta skapar motsättningar då företagets yttersta ansvar är gentemot aktieägarna och att få verksamheten lönsam. Syftet med denna rapport är att utreda om det finns ett samband mellan CSR-satsningar och ekonomisk lönsamhet, hur företag resonerar kring detta, samt undersöka om det finns strategier för att skapa ett positivt samband.

The focus of this research is to investigate how the client's emotions can affect the social worker and how the social worker manages these feelings in order to make the right decisions. We have used a qualitative approach in our investigation. We have interviewed six social workers at social welfare bureaux in southern Sweden. Our theories are ?Nai?ve Theory? and ?Affect Theory?.

Problembakgrund: idag finns ett hundratal etiska fonder där investerare kan välja att placera sina pengar och under de senaste åren har intresset för att investera ansvarsfullt ökat enormt. Det finns ingen formell definition av vad en etisk fond är, och därmed kan det vara svårt att skilja en etisk fond från en traditionell fond. Ett mått på hur väl företag jobbar med etik speglas i deras ESG-betyg. ESG står för Environmental, Social och Governance och används för att bestämma hur hållbara och ansvarstagande företag är. Det faktum att det inte finns någon formell definition av vad en etisk fond innebär, väcker funderingar kring ifall det finns en skillnad i ESG-betyg mellan etiska och traditionella Sverigefonder.Problemformulering: finns det någon skillnad i ESG-betyg gällande miljö och mänskliga rättigheter mellan traditionella Sverigefonder och etiska Sverigefonder?Syfte: studiens huvudsyfte är att undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan etiska Sverigefonder och traditionella Sverigefonder gällande ESG-betyg.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Syftet med vår studie är att skapa en förståelse för begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) och hur det kan implementeras, på strategisk och operationell nivå, för att genomsyra en hel verksamhet. Vårt ämnesval grundar sig på att vi anser att företag inom tjänstesektorn saknar kunskap och tillvägagångssätt för hur CSR kan realiseras och gå från planering till handling.Vi har använt en kvalitativ metod i vår studie, den är djupgående och söker det unika hos varje uppgiftslämnare. Under studiens gång har vi växlat mellan empiri och teori för att kunna argumentera och analysera insamlat material med visionen om att nå ett lönande resultat. Den abduktiva ansatsen beskriver därför bäst vårt tillvägagångssätt. Researrangörer och utvalda intressentrepresentanter är vårt empiriska undersökningsområde, vi har genomfört åtta intervjuer för att granska hur de anser att arbetet med CSR kan definieras och praktiseras.Vår studie har visat att den mest rättvisande beskrivningen av CSR handlar om att företag ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att på frivillig basis ta hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter i sin affärsverksamhet.  Det är en långsiktig process som måste implementeras i företags kärnverksamhet och vara en naturlig del av den dagliga driften.

In the last couple of decades, corporate law firms have rapidly grown to become both influential and highly profitable corporations in the business world. Today, the largest law firms are assumed to bear far greater resemblance to large and often multinational public limited companies than the small businesses generally associated with legal services. However, one interesting specific set them apart from the majority of other companies; the partnership and its interrelated profit sharing. The aim of this study has therefore been to investigate partner compensation systems in corporate law firms and further examine what implications chosen compensation systems have on the organizations. Using a multiple case study, including 7 of Scandinavia?s largest and most well known law firms, the results show that partner compensation systems are highly individual and the critical question is whether to employ seniority based or performance based compensation systems.