Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket beräknas tjugo procent av Sveriges barn i dagsläget vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sägs vara bland annat ändrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hälsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhället som ett problem och på senare tid har allt fler samhällsaktörer börjat uppmärksamma frågan. Kravet från samhället ökar på att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhällsförbättring med syfte att komma tillrätta med överviktsproblemet. Något som dock inte har fått lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt är hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bästa förutsättningarna för en grundskolelev att komma tillrätta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillräckligt med förutsättningar för att grundskoleleven skall komma tillrätta med sin övervikt?Tillvägagångssätt: Resultatet baseras på en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands län, närmare bestämt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Titel: En regulativ reforms vandring mellan olika kontexter:revisionskommittéer på ?resande fot?.Bakgrund: Allt fler länder väljer att implementera olika regulativa reformer inom corporate governance från andra länder, oftast från de anglosaxiska. En regulativ reform kan vara en riktlinje, en bestämmelse eller förordning. Då det har påvisats tydliga skillnader mellan olika länders corporate governance system, kan det ifrågasättas om det verkligen fungerar attöverföra regulativa reformer bara för att de har visat sig fungera bra i ettannat land.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara vad som händer meden regulativ reform då den införs i en ny kultur och affärskontext. Som exempel på en regulativ reform har vi i vårt fall studerat införandet av revisionskommitteer i svensk kontext.Metod: För att komma fram till vad som kan hända med en implementeradregulativ reform i en ny kultur och affärskontext, har vi valt att titta närmare på implementeringen av revisionskommittéer i Sverige.Slutsats: Vi har kommit fram till att en regulativ reform som kommer från en annan kultur och affärskontext kommer att omtolkas då den överförs till en ny kontext.

Bakgrund: Corporate rebranding är ett relativt nytt fenomen som innebär att ett företag väljer att omdefiniera sitt varumärke på grund av förändringar inom företaget eller omgivningen. Men det är fortfarande relativt ostuderat och ingen studie behandlar den eventuella kopplingen med en dynamisk marknad.Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur fenomenet corporate rebranding fungerar inom en dynamisk marknad, där vi valt att utgå från telekombranschen som exempelmarknad.Metod: Studien har en hermeneutisk ansats med ett deduktivt angreppssätt för kopplingen mellan teori och empiri. Studien har vidare använt sig av en komparativ design med fallstudieinslag utifrån en kvalitativ strategi.Referensram: Referensramen består av teorier om dynamiska marknader som leder in till globalisering, lokalisering samt glokalisering. Därefter definieras varumärke med respektive underliggande teorier och avslutningsvis corporate rebranding.Slutsats: Den dynamiska marknaden har gett upphov till ett stort antal rebranding-processer inom branschen, där tre strategier för att hantera ett nytt globalt varumärke har identifierats. Slutligen har varumärkets roll inom branschen blivit av en mer dynamisk karaktär där syftet är att ha ett varumärke som är mest lämpat för de förändringar som skett inom såväl den interna som externa miljön..

Etik och kommunikation av etiska frågor har blivit en allt viktigare fråga i affärsvärlden under de senaste åren. Det kallas ofta Corporate Social Responsibility (CSR) eller företags samhällsansvar. Anställda har ofta kallats för företagets viktigaste resurs. Att kommunicera CSR och engagera medarbetarna i en sådan satsning kan ha en mängd olika fördelar, däribland minskad frånvaro och personalomsättning, ökat engagemang för jobbet, ökad hjälpsamhet bland personalen och skapande av nya kontakter (Bhattacharya et al., 2008; 2009). Denna uppsats ska därför undersöka hur större svenska företag gör för att förmedla sina CSR-satsningar och engagera de anställda i dessa.Två fallstudier, med ABB och Posten, har utgjort den empiriska grunden, och har gjorts genom intervjuer med hållbarhetsansvariga som kompletterats med uppgifter från företagens webbplatser.

This essay discusses organizational culture and focus on corporate creativity and innovation. The aim is to see which organizational factors that foster creativity and innovation in organizations. The essay will provide answer on how organizational culture can encourage creativity and innovation and how organizations can promote the rise of a creative work environment. The research design of this essay is a qualitative case study with interviews at Gotland Energi AB (GEAB). The interviews provided insight in factors that can foster creativity and innovation in organizations.

Det inte är förrän på senare tid forskning inriktat sig på vad för effekter Corporate Social Responsibility (CSR) får på konsumenter och deras attityd. Dock finns endast ett fåtal studier som ägnat sig åt detta forskningsområde varför det existerar ett behov av att, i större utsträckning, studera konsumentattityder till CSR. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur konsumenters attityd gentemot etiska köp ser ut och om dessa kan skilja sig åt beroende på vilken bransch företagen är verksamma inom. För att undersöka detta har en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer genomförts. Den empiriska redogörelsen kopplas sedan samman med vedertagen teori med utgångspunkt från Carrigan och Attallas (2001) attitydmodell.

In this thesis I based on Fowler?s method of syntax analysis construct a flow scheme which I then use to make a syntax analysis of former State Secretary Lars Danielsson?s statements, in his autobiography, regarding his responsibility in the Swedish government?s management of the 2004 Indian Ocean tsunami disaster. The focus of the flow scheme is how grammatical constructions can be used in the interest of rhetoric?s to on the syntax (non-explicit) level of the text indicate and place responsibility with or outside of involved individuals. The main conclusion of the syntax analysis performed is that Danielsson in his autobiography in fact does not use very many of the constructions described in the flow scheme, whereby it can be concluded that the syntax analysis in this case wasn?t so ?revealing?.

Bomullstextilier är en av de mest återkommande råvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpåfrestande framställning ökat är den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats från att ha en lokal produktion och försäljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det långa ledet leverantörer som krävs fo?r att framställa bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer när det kommer till uppföljningen av företagens krav på leverantörerna.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

The purpose of this research is to examine the implications of the provisions in the Swedish Code of Corporate Governance (the Code) concerning auditor attestation of the internal control report. We will focus on how the auditors? augmented responsibilities will affect the efficiency in the audit process.Our research indicates that the main benefit from reviewing the internal control report is achieving more reliable internal controls, which results in greater prevention of misstatements in the financial statements. This will affect the efficiency in the audit process since the auditor can place more reliance on internal controls when performing audit procedures. This implies that the benefits of preventing misstatements could outweigh the efforts and resources spent on reviewing the internal control report..

Bakgrund: Många företagsskandaler har drabbat ett flertal länder runt om i världen och det är en av orsakerna till att många länder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige är inte heller förskonat från skandaler och uppmärksamheten kring bolagsstyrningsfrågor har intensifierats på senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och ägare.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna från Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillämpning hos de berörda företagen.

Den ökade globaliseringen och den stigande medvetenheten om hur vi påverkas av vår omvärld har gjort att fler företag insett vikten av att arbeta med hållbar utvecklig, inte bara ekonomiskt och inom företaget utan också för samhället där de verkar. 1994 myntades uttrycket ?The Tripple Bottom Line? av John Elkington. The Tripple Bottom Line innebär att företags prestationer ska mätas utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala grunder. Trenden är att rapportera dessa perspektiv i en hållbarhetsredovisning.

Humanity faces a major challenge with the climate and environmental crisis, largely driven by reckless recourse use and greenhouse gas emissions by corporations. The EU?s Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) aims to standardise corporate sustainability reporting, making practices more transparent and comparable. This directive seeks to enhance sustainability practices and guide market forces towards sustainability, supporting the EU?s goal of net-zero emissions by 2050.

The aim of this study is to investigate how Swedish listed real estate companies use quantitative sustainability measures - mainly sustainability index with a financial focus. Sustainability management is a controversial issue that is used more and more constructive. A sustainable management approach in corporate cunduct is complex and based on a number of aspects of business visions, objectives and daily procedures. The study identifies aspects that are considered relevant in real estate companies where the selection of sustainability indicators is based on the support of scientific research in this field. The study intendeds to clarify how Swedish listed real estate companies have selected aspects and indicators of sustainability management and how these work towards a sustainable development.

In recent decades, demands has emerged that the companies shall take a greater social responsibility for the impact that they have on their environment and that this impact shall be reported, which is known as Sustainability Reporting. The Sustainability Report is based on a number of general principles that ensure the content and the quality of the Sustainability Report. One of these principles is the principle of completeness. In the research, this principle seems to have been interpreted in terms of number of reported aspects and indicators, which can be a limited view where only the existence of the aspects and indicators is observed. By including the degree of the reporting in terms of full, partial and no reporting as well as a comparison between the real and the alleged reporting, our intention is to extend the principle of completeness and to develop a tool that we also apply through an empirical survey in a particular area.