Syftet med denna undersökning är att finna en möjlig förklaring till hur det teoretiska området angående corporate social responsibility har utvecklats i ett tidsperspektiv. Uppsatsen undersöker hur definitionen av CSR växt fram och vad definition har påverkats utav. Det andra som studerades var hur ämnet CSR har växt fram. Ser CSR likadant ut idag som det gjorde för femtio år sedan eller hur har det utvecklats?För att göra denna studie, används följande metod.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad.

This paper describes and develops a trade off model of optimal capital structure by Bradley et al. (1984). The model is then tested to examine how changes in corporate tax rates affect the optimal capital structure of firms. Based on theoretical implications of the model, four hypotheses are derived stating that firms? optimal debt-to-value ratio is (1) negatively related to financial distress costs, (2) negatively related to non-debt tax shields, (3) negatively related to firm volatility and (4) positively related to the corporate tax rate.

Today, there is no uniform definition of what an ethical fund is. Fund management companies choose themselves what they believe is ethical and not. The lack of the definition makes it difficult for consumers to understand why these funds are special compared to other funds. The purpose of this study is to examine three Swedish companies; KPA Pension, Swedbank Robur and Folksam, to obtain a clearer picture of the concept ethical funds and its definition. The study describes each company's view of Ethics and how they may affect other companies to work for a more sustainable world.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur skolledare respektive kommunpolitiker väljer att definiera entreprenöriellt lärande samt entreprenörskap i skolan. Det vi undersöker är, dels om det skiljer sig i definieringen men även vad entreprenöriellt lärande och entreprenörskap i skolan kan sägas stå för i en vidare mening..

One of the areas in which current theory on entrepreneurship is ambiguous is in the explanation of how entrepreneurs act when entering a new market. One author that has attempted to contribute in this area is Saras D. Sarasvathy who has tried to explain the entrepreneurs reasoning through the theory of causation and effectuation. The former refers to a reasoning that takes the effect of an entrepreneurial action as given, while the latter looks upon the effects as uncertain, while only the means are given. With a foundation in this theory, Sarasvathy claims that when entrepreneurs enters a new market the level of environmental uncertainty is so high that reasoning based on causal relationships is rendered useless.

The environmental situation is becoming increasingly critical. The energy sector and other industries have a big impact on our climate and the public is raising their voice for companies to admit their responsibility towards the environment and society. Companies engage in corporate social responsibility (CSR) and happily disclose their responsible performance in annual reports. But what messages are they conveying in their CSR-reporting, and what attitudes towards CSR can be found underneath the explicit content? The aim of this study is to discover which discourses exist in CSR-reports from Swedish energy companies, and how these discourses operate.

The purpose of this paper was to examine the potential presence of a relationship between the quality of corporate financial disclosure and the volatility in stock price in the Swedish market. This was carried out by investigating the hypothesis that an accurate annual report with high information quality results in a decrease in volatility. Previous studies have been done with this approach and in some cases the above stated hypothesis was found to be true. Thus, in the absence of a perfect efficient market the level of information quality may to some extent explain the volatility in stock price. However, the result of our study gave no evidence in support of this hypothesis.

This bachelor thesis in business economics raises the topic about Corporate Responsibility (CR), this topic is currently being discussed in a variety of channels and today an increasing number of companies are involved in corporate responsibility. How do Skanska work with sustainability and why are they doing this? It is also important to see the results of the work with sustainability will lead to. We will go into more depth in one of Skanska's projects, project M25, to investigate the CR strategies they use and see how they actually work with sustainability. The purpose of this paper is to describe and analyze how and why Skanska is working to implement CR policies in their operations and more specifically from the M25 project in order to achieve sustainable business development.

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten.

Denna studie har som fokus att identifiera de faktorer som påverkade utgångspunkten för den tänkta fusionen mellan svenska Telia och norska Telenor samt fusionen TeliaSonera. Ytterligare skall faktorer som kunde ha underlättat och möjliggjort fusionen Telia/Telenor besvaras. Dessutom skall fusionen mellan Telia och finska Sonera studeras och jämföras med den förstnämnda fusionen för att påvisa vad som gjordes annorlunda under förhandlingarna med Sonera.Detta kommer att undersökas genom ett antal tidningsartiklar kring händelseförloppen samt intervjuer med personer som har kunskap och erfarenhet kring ämnet. De personer som intervjuats är; Lars-Johan Cederlund, ämnesråd/Director på svenska näringsdepartementet, Brita-Lena Ekström, f.d. ekonomijournalist på Dagens Nyheter, Ulf Bäckman, f.d.

The strategy when you change the visual part of the brand identity is often referred to as Corporate rebranding and is seen as a good way to show that a company has undergone a change. Despite high risks and high costs, this strategy has become more common and there are companies today who make the choice to change an already well-known graphic profile. This phenomenon is what underlies this essay?s problem statement: Why does a company with an already well-known graphic profile choose to change it and how does the process behind the change occur? In what way have the company?s customers recognized the change and how has the company?s image changed in this context? The purpose of this essay is therefore to explore the process that occurs when a company in the sport and fashion industry changes its visual identity and to explore how the company?s customers have perceived the change.To fulfil the purpose of the essay a case study was carried out on a company?s Corporate rebranding process. The company that was chosen was the Swedish sports retail chain Stadium Sweden AB who decided to change its graphic profile even though their logo was one of the two most recognized in their field.

Bakgrund: Företag världen över har börjat fokusera mer på ansvarstagande och att arbeta för ett mer hållbart samhälle samtidigt som de inser att det kan skapa lönsamhet. Ansvaret som implementeras i företagsverksamheten kallas för Corporate Social Responsibility och har blivit ett sätt att skapa innovation, värde och konkurrensmedel. Det är inte längre frågan om företag ska arbeta med CSR utan hur. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur medarbetares samt kunders image av företaget Holtab AB har påverkats av det genomförda CSR projektet. Vi vill även undersöka hur företagets profilering av CSR projekt kan förbättras. Metod: Uppsatsen är en fallstudie av företaget Holtab AB. Vi har utgått från den kvalitativa metoden då vår empiri består av 15 intervjuer från 23 respondenters uttalanden samt information från CSR utbildning vilket har skapat förutsättningar för en tolkande analys.Slutsatser: Vi har kommit fram till att majoriteten av medarbetarnas image av Holtab inte har påverkats av det genomförda projektarbetet ?El i Jyamrung? samtidigt som några av kundernas image har påverkats av projektet.

Med utgångspunkt i aggregerade och individuella inkomstdata diskuteras vilken roll upphovsrätten spelar som incitament för det kreativa utbudet i stort. Resultaten visar att kreatörer får små andelar av sina inkomster från upphovsrätt och obetydliga andelar från direkt från upphovsrätt, med vissa skillnader mellan olika grupper av skapare. Kreatörernas inkomster fördelas ojämnt och de små inkomsterna från upphovsrätten fördelas extremt ojämnt. Mot bakgrund av redan existerande utbudsöverskott samt omfattande substitut för upphovsrätten bedöms upphovsrättens incitament som svaga för utbudet i sin helhet..