Corporate Social Responsibility, ett företags samhällsansvar, har på senare år fått större plats i näringslivet. CSR bygger på idén att företag frivilligt redovisar vilket socialt, etiskt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar de tar inför sina intressenter. En företagsbransch med daglig inverkan på världens samhälle är livsmedelsbranschen. Branschen har ett välutvecklat och komplext logistiksystem där transportverksamheten är en central funktion. Syftet med denna studie är att beskriva och utvärdera dagens CSR-arbete ur ett miljöperspektiv inom livsmedelsbranschens transportverksamhet.

Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten.

Abstract Over the years the consciousness of risk has grown. It?s hard to influence risks, therefore there are guidelines stating that significant risk must be included in the annual report. This paper is a case study; the purpose was to examine how four Swedish listed companies chose to disclose their internal and external risks. Risk is initially described in general sense and then it figures to what constitutes an economic risk.Through a case study of four Swedish listed companies? annual reports we have, through qualitative methods found how the companies chose to disclosure their risks.

EU law is superior to Swedish domestic law, and it is on Sweden's responsibility to implement the COJ judgments so that it becomes compatible with EU law. The advantage of the Union being superior is the internal market given the member states.However, problems arise when the Swedish legislature goes further in its interpretation of EU law. Restrictions can be imposed but it must be considered to be strongly motivated so the restriction outweighs the need to maintain the freedoms granted by EU law. In Cadbury Schweppes, the court states that restrictions on freedom of establishment may be done to counter artificial arrangements whose sole purpose is to evade the national tax. Its further stated that an artificial arrangement does not exist in those cases there is a real business, even through the establishment in the low-taxing country is economically justified. The Swedish CFC rules states that the general rule is that if an establishment in a country within the EEA, which have lower corporate tax than 55% of the Swedish tax, the shareholder of this company is taxed on its current share in Sweden. The outcome of Cadbury Schweppes has not been made into a general rule, it became the exception. In addition to that in Sweden it is presumed that the company is an artificial arrangement that expressly are prohibited by the EUD, as well been implemented to supplement the rule, where the Swedish legislature changes the meaning of the term granted by the appeal. The Swedish legislature has amended the original economically motivated establishment, to be commercially motivated. The term is undefined, but applicable elsewhere in the Incometaxlaw and from this one can find that, for an establishment to be considered as commercially motivated the decisions to establish should be taken to promote normal profit-making enterprises based upon commercially motivated decisions..

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras.Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell.Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter.Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen?Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete.

Nästan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra händelser med koppling till klimatdebatten. Frågor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta på olika toppmöten. Klimatfrågor är ständigt närvarande och påverkar såväl beslut av styrande politiker likväl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhällsansvar, så kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhällsansvar gör att företag kan förbättra sitt renommé i allmänhetens ögon. Inom ramen för sitt samhällsansvar är det en del företag som väljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Frågeställningar: Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av AA Logistik Västerås CSR-arbete?Hur påverkas kundens förtroende till AA Logistik Västerås av kundens förväntningar på AA Logistik Västerås CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör påverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet påverkas av kundens förväntningar på leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete påverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I två av de undersökta kundrelationerna finns det inte några upplevda brister angående någon av komponenterna delade värderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angående komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de är förknippade med en så liten del av relationen att det inte har någon större betydelse för hur det påverkar förtroendet från kund till leverantör. Att en stor majoritet av förväntningarna hos kunderna har uppfyllts gällande CSR-arbetet, styrker påståendet om att CSR-arbetet påverkar förtroendet positivt ytterligare..

Syftet med uppsatsen är att beskriva styrelseutvärdering i några relevanta teoretiska sammanhang, kartlägga styrelseutvärdering i svenska börsbolag, samt att bedöma relevansen hos respektive teori i ett svenskt sammanhang. Jag har valt att kombinera kvantitativ och kvalitativ metod. Basen har bestått av en enkätundersökning vilken har kompletterats med djupintervjuer för att öka min förståelse för teorin och empirin. I uppsatsen har jag arbetat hypotetiskt deduktivt. Jag utgick från ett par teoretiska perspektiv och undersökte vad de framhöll om styrelseutvärdering.

Sustainability work is something that is emphasized more and more. Corporate Social Responsibility, CSR, is discussed and the question of how much responsibility companies should really take is frequently in the news. Companies tend to ask themselves how much responsibility they should take. CSR is a common concept of companies environmental and social work and a concept we tend to see here and there in our modern society. CSR includes companies? social responsibilities, both in terms of carbon footprint, working conditions, social responsibility and more.

Sustainability questions that concern the subjects of environmental and social aspects are increasing in today?s society, and therefore the sustainability report is a way for companies to show their work with sustainability development by working with a clear report and follow up. As the first country in the world, Sweden has decided, as from the financial year of 2008, that all governmental owned companies should present a sustainability report according to the guidelines of GRI. The aim of this essay was to identify and analyze actual events from a sustainability aspect for Vattenfall, from a medial perspective during the time period 2005-2009. We made a content analysis of one company?s sustainability reports during a time period of five years and we connected this to the medias reports of the company from the same period, to see if there were any connections between the subjects that media had elucidated.

Syfte:Att sammanställa och använda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera ägarstyrningen av statliga bolag med särskilda samhällsintressen Metod:Teorianvändande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:Grundläggande ägarstyrningsteori med särskilt foku's på agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna källor i ledande positioner Slutsatser:Det är komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen ägarstyr's. Orsakerna till detta är bland annat begränsade insynsmöjligheter, närvaron av formlö's styrning och ägarförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkställ's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbättra's gällande ägarstyrningen's transparen's, speciellt gäller detta beskrivningar och dokumentation kring ägarförvaltningen's beslutsgång samt informationen som ge's från bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansätta's.

Syfte:Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och förstå vilka motiv som företag anger ligga till grund för att företag arbetar med CSR. Undersökningen syftar även till att skapa en ökad förståelse hos läsaren kring denna problematik.Metod:I vår uppsats har vi använt oss av kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats. Vi har intervjuat fyra respondenter från utvalda företag.Teoretiska perspektiv:I denna uppsats har vi använt oss av litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området Corporate Social Responsibility.Empiri:Vi har samlat in vårt empiriska material med hjälp av telefonintervjuer. Vi har intervjuat två respondenter som båda arbetar inom Logistik AB. Den ena respondenten arbetar som Chef för arbetsområdet Säkerhet & Fastighet och den andra respondenten arbetar som Produktionsamordnare.

Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö.Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer.

I uppsatsen behandlas styrelsejäv i aktiebolag, som regleras i 8 kap. 20 § ABL. Syftet med uppsatsen är att se vad 8 kap. 20 § ABL omfattar samt hur paragrafen tillämpas och tolkas. Vi arbetar enligt den rättsdogmatiska arbetsmetoden.

Denna uppsats berör och problematiserar kring ämnesområdet CSR, en förkortning av engelskans corporate social responsibility, eller som det heter på svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att genom fem uppställda hypoteser undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsättning, segment (börsvärde), omsättning per anställd, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som används mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där 254 företags årsredovisningar analyserades och poängsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poäng de erhöll (företagens CSR-tal) jämfördes sedermera med ovan nämnda variabler genom regressionsanalys och medelvärdesberäkning. Teori kring ämnesområdet sammanställdes och användes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten.