För att en skarp bild ska kunna avbildas på retina krävs det att Cornea och lins är transparenta men även att de innehar kvalitativa egenskaper i brytning. Fel i Corneal kurvatur är en av orsakerna till refraktiva fel hos ögat. Kurvaturen kan mätas med en keratometer eller en topograf, vilken den sist nämnda även har stor betydelse bland annat vid kontaktlinstillpassning, refraktiv kirurgi och till hjälp vid diagnostisering av flera sjukdomstillstånd.Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om kurvaturen ändras under dagen, på en 8-timmars period, och i så fall hur mycket.Metod: Corneal kurvatur studerades på 16 ögon, 7 män och 9 kvinnor, med en median ålder på 24 år. Mätningarna utfördes med en Topcon CA-100F Corneal Analyzer, tre gånger under en dag, med fyra timmars mellanrum. Nio punkter på Cornea jämfördes specifikt, vilka var apex samt 1 och 2 mm därifrån; superiort, temporalt, inferiort och nasalt.Resultat: Studien visade att Cornea var flatast på morgonen och blev kupigare under dagen på alla mätpunkter förutom superiort.

Syfte: 11 personer tillpassades med kontaktlinserna PureVision® alternativt PureVision Toric® för att se om bärandet av silikonhydrogellinser med högt modulus påverkar Corneas topografi.Metod: Försökspersonerna bar kontaktlinserna under dagtid i minst 15 dagar. Mätdata från innan och efter linsbärande jämfördes och analyserades med hjälp av topografen Corneal Analyser CA-100F från Topcon. Totalt analyserades 9 punkter på Cornea: apex samt 1 och 2 millimeter ut från apex i temporal, nasal, inferior och superior riktning. Dessutom jämfördes e-värden och överrefraktion mellan de olika besöken. Endast mätdata från höger öga analyserades, då vänster öga förväntades reagera likadant som höger.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan de olika mätningarna på de 9 analyserade punkterna, eller i e-värde.

Syfte: Det har visat sig i tidigare studier att vissa kontaktlins- och linsvätskekombinationer ger mer påverkan på Corneas yttre delar än andra kombinationer. Denna studie undersöker förekomsten av Corneal staining med Extend® och Regard® vid användning av PureVision®, eftersom de linsvätskorna inte funnits med i tidigare större studier.Metod: Deltagarna använde Extend® till ena ögat, Regard® till andra och linserna PureVision®/Purevision® Toric, under tre veckors tid. Corneal staining mättes vid start, då deltagarna varit utan linser i tre dagar samt vid återbesök tre veckor senare. För att vara opartisk vid återbesöket var undersökaren inte medveten om vilken linsvätska deltagarna använde till vilket öga. Deltagarna fick även svara på några enkätfrågor angående komfort.Resultat: Extend® och Regard® gav liknande resultat i Corneal staining.

Syfte: Att jämföra mätvärden från tre instrument som används för topografiska mätningar på två olika patientgrupper: en med friska ögon och en med Corneala tillstånd. Instrumenten som användes var Javal Schiøtz keratometer, Topcon CA-200 topograf och Bon Sirius Scheimpflugkamera.Material och metod: Tre mätningar med respektive topograf och en mätning med keratometern utfördes på samtliga 27 patienter som deltog i studien och sammanlagt 54 ögon mättes av. Medelåldern på deltagarna med friska ögon (Grupp 1) var 25 år (21-44 år) och på de med Corneala tillstånd (Grupp 2) var medelåldern 34,4 år (22-58 år). Krökningsradie, styrka och gradtal på de två huvudmeridianerna mättes med keratometern. Vid mätning med topograferna noterade värden från Sim-k och för 3, 5 och 7mm; dessa värden jämfördes sedan med varandra.

Syfte: Studiens syfte var att jämföra två linsrengöringsmetoders påverkan på hornhinnan. Studien jämförde tillverkarens rekommenderade användningsinstruktioner för Opti-Free® Express®, med den alternativa rengöringsmetoden att gnugga linserna, något som ofta rekommenderas av optiker.Metod: Deltagarna sågs vid två tillfällen för utvärdering av eventuell påverkan på hornhinnan. Värdena som återfanns vid första tillfället fungerade som ett utgångsvärde. Samtliga fynd dokumenterades, graderades och poängräknades efter vilken typ av staining samt utbredning. Cornea delades in i fem regioner; centralt, superiort, inferiort, nasalt och temporalt.

Före år 1895 kunde läkarna endast ställa en sannolik diagnos utifrån vad patienten kunde berätta och om det syntes någon förändring på utsidan av kroppen. Med röntgen blev det möjligt att se insidan av patienten utan att först skära upp densamma, man kan säga att säga att röntgen blev startskottet för diagnostisk avbildning.Vidareutvecklingen av röntgen gav CT (Computed Tomography) där röntgenrör och detektorer roterar runt patienten samtidigt som patientbordet förflyttas. Förutom CT utvecklades även MRI (Magnetic Resonance Imaging), PET (Positron Emission Tomography) och Ultraljud. Gemensamt för alla dessa olika metoder är att det produceras 3D-bilder.1990 kom en helt ny metod för diagnostisk avbildning, OCT (Optical Coherence Tomography), genom att mäta fasförskjutningen och intensitet av reflekterande ljus, ger det i realtid och oförstörande mätning (in vivo) en upplösning på 1 till 15 µm, mycket högre än alla andra vanliga bildåtergivningstekniker. OCT-maskinen kan jämföras med ultraljud, som använder reflektion av ljudvågor för tolkning [1].De första OCT-maskinerna var av typ TD (Time Domain), dessa hade låg upplösning och låg skanningshastighet.