The amounts of theories that deal with naval warfare are many. Several of those are developed under the previous century when tactics and technology were in the eve of development. Many of modern thinkers within science of war often refer to older but recognized theories. The purpose of this essay is to examine if the old but recognized theories are of current interest in modern naval warfare. The questions that are used in this essay are, what is the characteristics of the war of Yom Kippur with Mahan?s offensive and Corbett?s defensive as a starting-point and are there any of the theories that are prominent.

Sjöherravälde, Corbetts teorier inom ramen för modern ubåtskrigföring.Studie om Corbetts teorier och hur de appliceras på modern ubåtskrigföring. Sjökrigets grunder beskrivs inledningsvis samt av Corbett sammanställda metoderna för etablerande, bestridande samt utövande av sjöherravälde och ubåten som vapen. Därefter följer en studie av historiska källor rörande modern ubåtskrigföring. I denna ingår Scapa Flow 1939, ubåtsstrid vid slaget om Atlanten och USAs sjöfartskrig mot Japan samt sänkningen av Belgrano och det inledande skedet av Falklandskriget 1982. Fokus ligger på de olika metoderna som Corbett beskriver för sjöherravälde: avgörande slag, blockad, fleet in being, försvar mot landstigning, sjöfartskrig, amfibieoperationer samt stödjande av expeditionsstyrkor. Med bakgrund i dessa utmynnar uppsatsen i en diskussion om modern ubåtskrigföring som i stor utsträckning verifierar Corbetts teorier..

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida den tyska ubåtskrigföringen under andra världskriget använde sig av sjökrigsmetoder som beskrevs av Sir Julian Corbett i början av 1900-talet. För att testa Corbetts teorier studeras slaget om Atlanten 1939 ? 1945 som ett empiriskt fall.Frågeställningen i denna rapport är: Vilka likheter och/eller skillnader finns mellan Sir Julian Corbetts sjökrigsmetoder och det tyska ubåtsvapens agerande under slaget om Atlanten? Metoden som används för denna undersökning är en komparativ metod där slaget om Atlanten studeras som ett fall. Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader mellan tyskarnas ubåtskrigföring och Corbetts teorier. Corbett menar att syftet med all sjökrigföring är att alltid direkt eller indirekt säkra ett sjöherravälde eller att hindra motståndaren från att säkra den.

Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande.Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser.

Fleets have the ability to affect an adversary?s use of the seas for transportation. Nations have in numerous occasions exercised this power in order to ravage their opponent?s trade in times of conflict with the purpose of diminishing their military might. Great naval thinkers like Mahan and Corbett have described this use of seapower during conflicts in great depth but theories regarding the use of seapower to affect a nation?s peacetime economy in order to achieve limited political goals is lacking.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för.Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter.

Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning.

De klassiska sjökrigsteorierna har åtskilliga år på nacken. Fortfarande anses emellertid Julius S. Corbetts och Alfred T. Mahans idéer äga sin giltighet ? trots att den tidigare var verksam under första halvan 1900-talet och den senare under framförallt den andra halvan av 1800-talet.

From underwater boat to submarine ? The development of the Swedish submarine service 1945-1960 The scope of this essay is the development of the Swedish submarine service during the period 1945-1960. The aim is to answer the following questions:- What kind of new technology did Sweden acquire when salvaging the German type XXI submarine off Gothenburg at the end of World War II?- In what respect did this technology differ from that of the Royal Swedish Navy and did it subsequently contribute to the tactical and operational development?- What tactical and operational development was accomplished between 1945-1960?The timeframe, 1945-1960, was chosen since this is when the analysis of the salvaged type XXI submarine and related effects was conducted. Furthermore, it is also during this time that the Swedish submarine service is beginning to evolve as a result of the new knowledge mentioned above and the experiences made by both the allies and the Germans during World War II.The theoretical framework primarily refers to the theories on naval warfare by Sir Julian Corbett.

Dagens syn på forskning inom det krigsvetenskapliga området avseende teorier om krigföring är alltför snäv.  Det saknas en metateoretisk referensram för att skapa en djupare förståelse för dem. Konsekvensen av detta kan bli att teorier om sjökrigföring används vid utbildning eller diskussioner inom områden som teorierna inte är utformade för.Syftet med studien är att undersöka teorier om sjökrigföring med en metateoretisk modell för att öka kunskapen om teorierna och beskriva deras vetenskapsteoretiska grund.För att svara på undersökningens två frågeställningar och uppnå syftet analyseras, kategoriseras och jämförs Julian Corbetts och Alfred Mahans teorier om sjökrigföring. Att dessa marina tänkare har valts beror på att de är allmänt erkända och utgör grunden för dagens teoribildning om sjökrigföring.Resultaten i studien visar att de båda marina tänkarna i många avseenden är lika och har ibland rent av identiska tankar om sjökrigföring. Det som skiljer Corbett och Mahan åt är deras vetenskapsteoretiska utgångpunkter.

Uppsatsen undersöker Marinens uppbyggnad och omstrukturering i och med Försvarsbeslut 58.Marinen gick från en flotta uppbyggd kring två stridsgrupper med en kryssare som ledare, stödfartygvar jagare och motortorpedbåtar i formationen till att efter beslutet gå mot ett kustförsvar medtorpedbåtar och kustartilleri.Uppsatsen undersöker huruvida möjlighet fanns att bedriva Fleet-in-Being innan Försvarsbeslut 58och efter genomförandet. För att kunna göra detta analyseras Fleet in Being främst utefter två storateoretiker, Alfred Thayer Mahan och Sir Julian Corbett, för att urskilja om det finns ett visst agerandeeller punkter som måste uppfyllas för att Fleet-in-Being ska vara applicerbart.Analysen av Försvarsbeslutet visade att Flygvapnet till stor del skulle ta över försvaret av Östersjönutifrån delkonceptet som sammanfaller Fleet-in-Being, bland annat att slå mot försörjningslinjer. Manräknade med att flygplanens förluster skulle fortskrida så hastigt att man inte kan upprätthålla detaktiva långtgående hot som Fleet-in-Being kräver.Resultaten som uppsatsen kommit fram till visade på att Marinen hade god förmåga till Fleet-in-Beinginnan Försvarsbeslut 58 genomfördes. Marinen hade till viss del Fleet-in-Being även eftergenomförandet med de jagardivisioner som sattes samman. Att Flygvapnet var tänkt att på egen handagera mot ett överskeppningsföretag baserades på bedömningar och antaganden som gav enmissvisande bild av dess förmåga..

From underwater boat to submarine ? The development of the Swedish submarine service 1945-1960 The scope of this essay is the development of the Swedish submarine service during the period 1945-1960. The aim is to answer the following questions:- What kind of new technology did Sweden acquire when salvaging the German type XXI submarine off Gothenburg at the end of World War II?- In what respect did this technology differ from that of the Royal Swedish Navy and did it subsequently contribute to the tactical and operational development?- What tactical and operational development was accomplished between 1945-1960?The timeframe, 1945-1960, was chosen since this is when the analysis of the salvaged type XXI submarine and related effects was conducted. Furthermore, it is also during this time that the Swedish submarine service is beginning to evolve as a result of the new knowledge mentioned above and the experiences made by both the allies and the Germans during World War II.The theoretical framework primarily refers to the theories on naval warfare by Sir Julian Corbett.

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar.