Syfte: Projektet har som syfte att ta reda på hur fenomenet Rotationcuration har förändrat arbetet med Sverige som varumärke.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen som uppsatsen utgår ifrån är: Hur har rotationcuration förändrat arbetet med varumärket Sverige för VisitSweden?För att besvara huvudfrågeställningen på ett enklare sätt används ett flertal underfrågor vilket följer:Vilka strategier använder VisitSweden (VisitSweden.) sig av för att marknadsföra Sverige på Twitter?Vilken syn har VisitSweden. på Sociala medier?Hur ser varumärkesbyggandet ut på twitterkanalen @sweden när det kommer till varumärket Sverige?Hur användandet av kuratorer demokratiserat arbetet med projektet Curators of Sweden?Teori: De teorier som uppsatsen huvudsakligen utgår ifrån är Nations branding, Public diplomacy och Medialisering med tyngden på Public diplomacy. Förutom dessa har även teorier om Public relations och Publika sfären använts i viss mån.Metod: Uppsatsen är en fallstudie av Curators of Sweden.

Denna uppsats är baserad på mitt intresse för Sociala medier och dess multipla funktion i dagens samhälle. Kommunikation, information och reklam sprids snabbt i de digitala kanalerna och används idag inte bara för privat bruk utan utgör även en ansenlig grund för marknadskommunikation. Kanalerna är därför idag en billig väg att driva marknadsföring via, både för privatpersoner och företag. Jag har i denna uppsats valt att titta närmare på hur man via en av dessa sociala medie-kanaler kan driva en framgångsrik personlig marknadsföring. Studien är avgränsad till att undersöka ett Instagramkonto, nämligen yoga_girl som idag är ett av Sveriges största Instagramkonton med 1,4 miljoner följare.

Syftet med detta examensarbete har varit att skapa ett varumärke som fokuserar på att tillagningen av teet blir rätt. Många varumärken lägger inte så stor vikt vid att sprida denna kunskap trots att information om detta finns på i stort sätt alla förpackningar. Problemet är att informationen är för anonym. Jag har därför velat undersöka om man kan ta denna information och göra den till en del av designen och dessutom skapa ett varumärke som känns unikt och som trots informationen har en estetisk hög nivå. Jag har dessutom velat utveckla denna produkt ytterligare för att underlätta tillagningen av teet.

Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett namnbyte. Trots detta har företagsnamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad.

Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne.Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper.Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt.Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel.

Purpose: The purpose of this essay is to describe the social media usage of five European official national tourism organizations (NTO). The essay proceeds to discuss and evaluate the findings, whilst reflecting on the advantages of social media usage from the point of view of an official national tourism organization.Method: The authors used three different methods of research: one structured observation to study the national tourism organizations? everyday work in social media, one field stimulation to study if and how different NTO respond if a prospective visitor makes them a direct question via social media and finally an email interview to gain insight into NTO?s underlying strategies and policies about social media usage.Theoretical framework: The theories that have been used in this paper include the Uses and gratifications model, theories of one-way and multi-way communication, theories of social media and relationship marketing.Conclusion: By making use of social media the company releases some of its control to the customers as the latter can express their opinions freely in this type of media. One of the advantages of social media is that the platform favors dialogue and feedback. Social media can be used for traditional one-way communication, but works best as a supplement to the regular marketing activities, allowing the activities on social media platforms to focus on branding and building long-term customer relationships.

Syfte: Vi vill ta reda på vad som gör ett varumärke i modebranschenstarkt, samt hur ett företag bör agera för att åstadkomma det.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och har genom sjupersonliga intervjuer samlat in vårt empiriska material. Genom enabduktiv metod har vi undersökt om empiri och teoriöverensstämmer. Vi har sedan utgått från vår frågeställning ochfört en diskussion.Slutsatser: För att skapa ett starkt varumärke inom modebranschen är detviktigt att vara konsekvent i sitt uttryck. Produkten ochvarumärkesidentiteten måste samspela, även då produkten förnyas,och identiteten måste vara tydlig för konsumenten att minnas.Företagen kan påverka konsumenten genom kommunikation, ochPR har en betydande roll för hur varumärket presenteras i media.Den grafiska identiteten blir varumärkets kostym utåt och ensymbol för densamma. För att skapa ett starkt modevarumärke börvarumärket och produkten vara i linje med varandra och konstantförändras tillsammans.Purpose: We want to find out what makes a fashionbrand strong and how abusiness should act to achive that.Method: We have used a qualitative approach and have collected ourempiric data through seven personal interviews.

Sammanfattning ? ?Hur uppnås framgång på lång sikt med varumärkesutvidgningar??Frågeställning: - Hur kan Hennes & Mauritz's varumärkesutvidgning studeras och beskrivas för att ett företag inom klädbranschen ska kunna ta del av denna information och lyckas utvidga framgångsrikt på lång sikt?- Hur ställer sig konsumenter mot utökningar av ett varumärke?Syfte:         Syftet med denna uppsats är att studera varumärkesutvidgning ur ett långsiktigt perspektiv genom att analysera företaget Hennes & Mauritz. Detta genom att undersöka skillnader mellan det företaget vill förmedla med sina varumärkesutvidgningar och hur konsumenterna upplever det. Dessutom är syftet att ge rekommendationer till vad företag inom klädbranschen bör tänka på vid planer på vidareutvidgningar, samt att ge förslag på hur även H&M kan stärka sina vidareutvidgningar.Metod:         Uppsatsen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie    där all empirisk material har arbetats samman med teoretiskt ramverk. Teorin behandlar varumärken och hur den är uppbyggd, samt varumärkesutvidgning med ett fokus på framgångsfaktorer.

Nordmaling is a small muncipality that has gotten a lot of critic in media over the last two years. In order to regain a good reputation and to communicate a strong message towards external groups, Nordmaling have decided to develop a branding platform that can represent the organization in both external and internal communications. In order to develop a brand the organization must understand its identity.The purpose of the study was to examine the employees? thoughts of their organization in order to be able to define the organizational identity and give recommendations of core values that the organization can apply to their brand. To understand how the employees perceive their organization and what they think the organization stands for, the main focus was to study their view on values, standards, goals and vision of the organization through focus interviews and a survey.

Tiden då en bra produkt sålde sig själv är över. Forskare är överens om att det ökade utbudet av produkter i dagens samhälle har medfört att företagens utmaning numera ligger i att differentiera likartade produkter genom att förvandla dessa till ett koncept eller en livsstil. Värderingar och känslor som ett visst företag symboliserar har blivit viktiga element i denna differentiering. Varumärken är numera mer än bara ett namn och en logotyp och människor konsumerar inte längre en produkt utan ett varumärke och allt vad det står för. Varumärkesbyggande har med andra ord blivit en viktig konkurrensfaktor.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer två akademiska studentgrupper ? blivande socionomer och civilingenjörer ? värdesätter hos en potentiell arbetsgivare samt utreda om det föreligger skillnader i värdesättning av dessa faktorer utifrån utbildningstillhörighet. Syftet är även att undersöka hur kvinnor och män värdesätter dessa faktorer.skning Om en organisation har kunskap om vilka arbetsgivarfaktorer potentiella medarbetare finner attraktiva finns större chans att det strategiska arbetet med Employer Branding når framgång (Moroko& Uncles, 2008). Både privat och offentlig sektor arbetar idag för att bli ett attraktiv arbetsgivare (Parment, Wetterberg & Myrén,2009) De individer som nu gör entré på dagens arbetsmarknad tillhör Generation Y (Parment, 2008). En förutsättning för att bli en attraktiv arbetsgivare är att organisationen har kunskap om vad som attraherar unga (Franzon & Lundgren, 2003).I studien användes webb- och postenkät som tillvägagångssätt för insamling av datamaterial.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

AbstractEqual opportunities from an employer brand perspective- What does the future manpower inquire?Authors: Erik Frick & Niklas HalldénInstructor: Karin JonnergårdExaminer: Sarah PhilipsonBackgroundWe are living in a society that originates from a patriarchy founded many thousand years ago. This has put women in an inferior position in the labour market. To promote equal opportunities we argue for that companies can utilise employer brand. Employer brand is a new theoretic concept that is being used more frequently among scholars and companies.Presentation of the problem? Which role do equal opportunities play to attract potential manpower from an employer brand perspective?MethodOur method has a quantitative approach and we have choosen to carry out a survey.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.

Companies of today are facing a development where it is more significant to focus on existing customers since the approach constitute a more cost reducing way, compared to finding new customers. During the last decades the marketing has therefore moved towards a relationship based marketing. Companies emphasize creating long-term relationships with customers, instead of consider the sale as a non-recurrent phenomenon. To engender customer loyalty has been an essential objective in the creation of long-term relationships.In this essay the authors have chosen to do a study which enlighten how companies in the ready-made apparel business produce added value to their brand and through this generate customer loyalty. Through a case study we analyze how Filippa K, Tiger of Sweden and Gant do to maintain value in their brand, in both a business- and customer perspective.