Bakgrund: De människor som personalen möter inom vården har på ett eller annat sätt drabbats av sjukdom eller skada, fysisk eller psykisk. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande. Det kan sjuksköterskan göra genom att använda humor som kan lätta upp patientens tillvaro i en svår livssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad humor har för inverkan på patienten och om den kan vara till nytta i omvårdnadsarbetet. Metod: Resultatet i litteraturstudien baseras på sjutton stycken vetenskapliga artiklar som söktes i databaser som var relevanta utifrån syftet.

Vi ville med den här kvalitativa uppsatsen belysa komplexiteten som det innebär att bli ofrivilliga pappa. Beskedet att de ska bli fäder verkar undantagslöst inledas med en kris. Vi har intervjuat fem ofrivilliga pappor som fått beskriva sitt faderskap och hur de hanterat krisen och det fortsatta livet. Vi har med hjälp av kristeorin analyserat och presenterat dessa mäns berättelser och upplevelser, och hjälp av copingteori och begreppet resilience analyserat deras strategier för att hantera sitt ofrivilliga faderskap. Från vår empiri kunde vi urskilja en stark korrelation mellan kvaliteten eller graden i respektive mans resilience (motståndskraft) och att den är avgörande för vilka Copingstrategier han använde sig av.

Syftet med denna uppsats är att beskriva några pro-anasidors upplägg och innehåll samt att försöka beskriva och förstå vilken funktion dessa sidor har för användarna utifrån ett copingperspektiv. Vi har utgått ifrån följande frågeställningar:? Vad är en pro-ana sida?? Vilket/vilka budskap har pro-ana sidor?? Till vilka vänder sig pro-anasidor och vilka använder dem?? Vilken funktion fyller pro-anasidorna för användarna utifrån ett copingperspektiv, enligt användarna själva och enligt professionella som möter dem?Vi har byggt undersökningen på intervjuer med sex användare av pro-anasidor, två professionella som arbetar med anorexia och bulimi samt på observationer av två svenska och fyra engelska pro-anasidor.Resultatet av vår undersökning visar att en pro-anasida är en sida som riktar sig mot personer med en ätstörning. Användarna stöttar varandra, ger varandra råd för att t.ex. gå ner i vikt och hur man döljer sin ätstörning för andra.

Bakgrund: Arbetet på akutmottagningar kan variera från att vara förhållandevis lugnt till att arbetsbelastningen blir mycket pressad och ställer höga krav på sjuksköterskan. Att reagera med ett stresspåslag som en respons på en akut situation är en naturlig del av arbetet. Det är viktigt att sjuksköterskan kan återhämta sig och hantera arbetssituationen då detta annars kommer leda till ohälsa. Om sjuksköterskan ska kunna bemöta och hantera de krav som ställs måste det finnas möjligheter att utveckla en bra Copingstrategi. Det är av vikt att undersöka av vad sjuksköterskan påverkas av i sin arbetssituation och hur han/hon påverkas då detta kan få konsekvenser för omvårdnaden.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Inledning: Humor är och har genom historien varit betydelsefull för människanskommunikation och välbefinnande. Välbefinnande beskrivs som ett fenomenologisktbegrepp och att upplevelsen av välbefinnande är individuell. Detta beror dels på inreoch yttre faktorer, dels på hur man tolkar upplevelser och känslor. Syfte: Syftet meddenna litteraturstudie var att belysa humorns betydelse i vården för såvälsjuksköterskor som patienter. Metod: Resultatet i litteraturstudien baserades pågranskningen av tio vetenskapliga artiklar, samtliga med kvalitativ ansats.Artikelsökningarna gjordes genom databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund: I Sverige vårdades år 2011 drygt 7700 personer på sjukhus för självskador. Självskadebeteendet används ofta som en Copingstrategi för att hantera och lindra psykisk smärta och ångest, men kan även vara ett rop på hjälp. Handlingarna väcker ofta starka känslor, såsom ilska, maktlöshet och antipati, hos sjukvårdspersonal. Patientgruppen upplevs ofta svår att ge bra vård till och patienterna utsätts för mycket tvångsvård och tvångsåtgärder. Syfte: Syftet är att belysa hur patienter med självskadebeteende upplever bemötandet i vården.

Arbetet är i många kulturer basen för det ekonomiska systemet. I vår kultur spelar arbete ofta en mycket central roll för meningen med individens liv. Detta kan leda till stora problem vid just arbetslöshet. Då äldres etablering på arbetsmarknaden i större utsträckning än yngres är begränsad fann vi detta intressant att undersöka vidare.Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt tidigare forskning och teorier få en fördjupad förståelse av de äldres upplevelse av arbetslöshet och vilka strategier de använder för att hantera sin livssituation.För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med fyra kvinnor och tre män. Åldersmässigt befann de sig alla över 55 år.

Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska händelser och katastrofer har ett stresskydd som hjälper dem i svåra situationer. Men ibland tränger händelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvård möter minst en traumatisk händelse i veckan, en del ännu fler. En bra Copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsätta sitt arbete.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvård upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare är det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.Metod: Sammanställning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom Copingstrategierna religion och andlighet. Dessa Copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd.Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som Copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom.Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis.Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva Copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka Copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av Copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan Copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

Abstract på svenska: Bakgrund: Studier har visat att humor är en betydelsefull faktor inom hälso- och sjukvård och att olika former av humor kan skapa en känsla av välbefinnande. I interaktionen mellan patienter och sjuksköterskor har skratt och humor visat sig ge positiva effekter vad det gäller att skapa en avslappnad atmosfär. Syfte: Syftet med studien är att belysa humors betydelse i mötet mellan patienter och sjuksköterskor. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på 8 utvalda och granskade artiklar. Resultat: Sex huvudkategorier framkom under artikelanalysen, Humorns betydelse för mötet mellan patienter och sjuksköterskor, Humor som Copingstrategi för patienter och sjuksköterskor, Humor som försvarsmekanism, Sjuksköterskors användning av humor i mötet med patienter, Humor som arbetsredskap i komplicerade omvårdnadssituationer samt Vid vilka möten bör humor undvikas.

När en person blir svår sjuk och avlider är det en angelägen uppgift för sjukvården att stödja de anhöriga. Inom vissa vårdområden har man utarbetat särskilda program för hur detta ska gå till, medan man inom andra verksamheter förlitar sig på att den omvårdnad man ägnar patienter och anhöriga i allmänhet, ska räcka till även i denna situation. Denna uppsats bygger på intervjuer gjorda på en geriatrisk klinik där man hade lämnat en modell för uppföljning av de anhöriga och ännu inte byggt upp en ny. Anhörigomhändertagandet skiftade därför från fall till fall och jag ville ta reda på om detta slumpmässiga stöd räckte till. Fick de anhöriga tillräckligt stöd av sjukvården eller i sitt nätverk? Fanns kanske andra aktörer i samhället som täckte eventuella brister i sjukvården? Syftet med denna uppsats har varit att förstå anhörigas upplevelse av att förlora en närstående samt undersöka vilket behov av stöd de har före, vid och efter dödsfallet.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad?MetodEn kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen.