Sökresultat:
4350 Uppsatser om Coping-strategier - Sida 56 av 290
Kan fritidshem vara en stärkande språkmiljö? En undersökning av hur fritidspedagoger uppfattar att de arbetar med talspråket i fritidshemsverksamhet tillsammans med barn som har svenska som andraspråk.
Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur det svenska talspråket uppfattas att det används av fritidspedagoger i fritidshemsverksamhet (på skolan i studien) tillsammans med barn som har svenska som andraspråk. För att uppnå syftet formulerades två frågeställningar; dels hur fritidspedagogerna uppfattar hur de arbetar med det svenska talspråket tillsammans med de barn som har svenska som andraspråk och dels hur de uppfattar att innehållet i fritidshemsverksamheten kan medverka till att stärka det svenska talspråket för dessa barn. För att få svar på dessa frågeställningar, och därmed uppnå syftet, genomfördes ett antal intervjuer med en undersökningsgrupp, bestående av fritidspedagoger, verksamma i fritidshemsverksamheten (skolbarnsomsorg för år 1-3) på skolan i studien. Efter analys och tolkning av intervjusvaren framkom att fritidspedagogerna uppfattar att de använder olika strategier i arbetet med det svenska talspråket tillsammans med de barn om har svenska som andraspråk. Två av dessa strategier tycktes särskilt viktiga i detta arbetet: tid och att arbeta och kommunicera i grupper med färre barn.
Kvinnors möjlighet till återhämtning på fritiden.
Att ha möjlighet till återhämtning är viktigt för hälsan. I denna studie är det återhämtning från arbetet efter arbetstidens slut som står i fokus, det vill säga den som företrädesvis sker på fritiden. Med fritid avser jag i denna intervjustudie den tid vi inte ägnar åt lönearbete. Fritidsintressen, föreningsliv, olika engagemang är aktiviteter som konkurrerar om vår tid. Det kan ibland vara ren återhämtning men ibland åtaganden som ökar stressen.
Arbetsmarknaden når ett nytt skede. : En fallstudie om hur management inom banksektorn anpassar sinamotivationsstrategier mot generation Y.
Motivation är en viktig del inom en organisation, att ha en motiverad och engageradarbetsplats är väsentligt för att skapa positiva resultat. Idag står generation Y och knackarpå arbetsmarknadens dörr intensivare än någonsin, därför är det viktigt för managers ochchefer att ha ett kunnande på hur denna grupp människor fungerar och hur det är möjligtatt få dem att presentera på allra högsta nivå. Denna komplexa grupp människor är denbäst utbildade generationen någonsin, men saknar erfarenhet ute i arbetslivet. Derasattityd och etik skiljer sig från föregående generationer, på grund av detta krävs det nyametoder, nya strategier och ett nytt tankesätt från landets managers och chefer. Syftenmed denna studie är att undersöka hur organisationer i banksektorn anpassar sittmanagement för generation Y.Denna studie har ett induktivt närmande, med ett undersökande tillvägagångssätt.
Organiserad ungdomskriminalitet i Skåne : En kartläggning av gängbildning bland ungdomar
Arbetet syftar till att uppmärksamma om en gängrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat få fäste i Skåneregionen och vill i så fall belysa karaktären på brottsligheten och gängen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmärksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material på området visar att den brottsaktive ungdomen är mellan 15-17 år och företrädesvis en pojke av utländskt ursprung. Han umgås i gäng med interna hierarkier där gängen märker ut områden som sina. Brotten är främst stöld/skadegörelse, våldsbrott, narkotikabrott och vapen är vanligt förekommande.
De första minuterna, redskap en pedagog kan behöva efter rasten
Titeln på detta arbete är: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstå i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i Skåne. Som undersökningsmetod använde jag observation med en låg grad av struktur.
Svenska världsarv som besöksmål
Denna studie har som syfte att undersöka hur Svenska världsarv utvecklas som besöksmål genom att identifiera och kartlägga strategier inom attraktivitet, marknadsföring och service samt huruvida andra åtgärder genomförs för att attrahera besökare.Tidigare forskning kring utveckling av Svenska världsarv har visat sig vara knapphändig då världsarv i Sverige är en förhållandevis modern företeelse, därav skildrar detta examensarbete besöksverksamheten hos världsarven i deras olika faser av utvecklingsprocessen. För att ge en grundläggande bild av studiens fokusområden beskrivs geografiska perspektiv och begrepp, strategier för utveckling av världsarv samt turismutveckling.Urvalet av undersökningens sju medverkande världsarv är baserat på geografiskt läge då vi vill ha med svenska världsarv från norr till syd och öst till väst. Sex av de utvalda har kultur som grundvärde och ett är naturarv. De utvalda är Drottningholms slott, Falun, Gammelstads kyrkstad, Grimeton radiostation, Hansestaden Visby, Höga kusten/ Kvarkens skärgård och Örlogsstaden Karlskrona.Uppsatsen har ett induktivt angreppssätt där kvalitativa empiriska undersökningar genomförs i form av intervjuer med representanter från de utvalda världsarven som kompletteras med innehållsanalyser av världsarvens förvaltningsplaner, handlingsplaner eller liknande dokument med direktiv för besök och turism.Resultat från insamlad data visar att världsarven använder sig av liknande strategier. De utvecklar sin besöksverksamhet och attraktionskraft genom att erbjuda omfattande och personlig service samt marknadsföra sig själva och orten som att de erbjuder något unikt och autentiskt som endast kan upplevas på denna plats.
Alarm på bryggan : trygghet och irritation
Arbetet på fartygsbryggor består till en stor del av kontrolluppgifter. Operatörerna, bryggteamet, har därför kontroll- och alarmsystem till förfogande. Samspelet mellan människa och system beror delvis på användarens kunskaper och erfarenheter och delvis på bryggdesign och teknikens användarvänlighet. Arbetets ämne är hanteringen av alarm och alarmsystem på fartygsbryggor. Syftet var att undersöka om det finns strategier för detta och i så fall att belysa hur dessa strategier ser ut. Därför undersöktes sju styrmäns erfarenheter med kvalitativa metoder, med halvstrukturerade intervjuer och med innehållsanalys.
Möjligheter till kommunikation i omvårdnaden hos personer med demens
Att drabbas av demens är idag den vanligaste sjukdomen bland äldre och innebär en fortskridande och permanent nedbrytning av hjärnans funktioner. Demens är en sjukdom som innefattar många kognitiva brister där minnesnedsättning är den allra vanligaste. En konsekvens av demens är även att det påverkar personens förmåga till kommunikation vilket gör det extra viktigt att som sjuksköterska anpassa sig till individens nivå. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kommunikationsmöjligheter vid omvårdnaden av personer med demens. I studien ingick tolv artiklar och den metod som användes var systematisk litteraturstudie.
Flickor med ADHD - fler måste bry sig!
Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en
gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.
I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor
med ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med
13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.
Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hade
spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHD
problematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäckt
och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller
utbrändhet.
Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet
Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).
BMI - Ett psykosocialt problem hos en medelåldersbefolkning?
Ger ett högre BMI negativa konsekvenser hos medelålders människor? Studien har analyserat svar från 6434 individer mellan 27 och 85 år (M 56.98, sd 10,54) i Sverige för att undersöka om BMI påverkar deras sömnvanor, copingbeteende, motionsvanor, sociala nätverk, utbildning och psykiska hälsa. Genom en enkätundersökning har data samlats in och analyserats för att svara på denna fråga. Efter en korrelationsmätning av variabler följt av en multipel regressionsanalys visar det sig att det finns ett signifikant korrelationssamband mellan BMI och sömnapné (p = 0,018), motionsvanor (p = 0,000), Utbildning (p = 0,000), Kön (p = 0,000) samt öppen coping med chefer eller arbetsledare (p = 0,003). Det verkar som att BMI påverkar människor olika beroende på ålder, då flera resultat säger emot tidigare forskning som baserats på yngre individer.
Pedagogiskt bemötande av de oroliga barnen i förskolan- en utmaning eller ett problem
Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet.
Motivation - ett komplext område i skolan : En intervjustudie sett ur ett lärarperspektiv
Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri.Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej.I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad.
Skammens Kompass : Skam - Social förmåga - Personlighet
Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ?fortsätt?, de negativa affekterna ett metabudskap av att ?ändra på någonting?. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame).
Ambulanssjuksköterskans upplevelser och hantering kring hot och våld i sitt dagliga arbete
Det är inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal råkar ut för hot och våldshändelseroch enligt statistiken är detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stårvård och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmälningar inom hot och våldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och våld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie där fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och våld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, säkerhetstänkande, förebyggande strategier, avledande strategier och känslomässighantering. Vidare påvisade resultatet att hot och våldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller våldshandlingar.