En amputation är avlägsnande av en kroppsdel och sker vid trauma eller tillfällen då det inte finns någon annan medicinsk eller kirurgisk lösning. Förutom trauma, som globalt är den vanligaste orsaken till amputation, är försämrad blodcirkulation en ofta förekommande orsak till LLA (Lower Limb Amputation). Livskvalitet bygger på en holistisk syn på människan och innefattar upplevelsen av ett givande och tillfredställande liv. Förlusten av en kroppsdel innebär en stor livsomställning med ett flertal faktorer som upplevs påverka livskvaliteten. Dessa faktorer är hantering av den nya livssituationen, benprotesen, depression och ångest, smärta, funktion och ADL, kroppsbild och sexualitet.Syftet var att beskriva faktorer som påverkar individers upplevelse av livskvalitet efter en benamputationFaktorer som påverkar den upplevda livskvaliteten hos personer efter en LLA är benprotesens påverkan på funktion och ADL, depression och ångest, smärta och fantomsmärta, kroppsbild och sexualitet.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.

Effektiva copingstrategier kan öka arbetstillfredsställelse, minska spänningar, sänka personalomsättning och frånvaro samt leda till andra positiva utfall för både individer och arbetsgivare (Parks, 1990). Syftet med denna uppsats var att få en djupare förståelse av hur småföretagare upplever problem med anställda samt att undersöka vilka copingstrategier som används för att hantera olika typer av problem. Frågeställningarna var, vilka problem hanteras med emotionsfokuserade copingstrategier? och vilka problem hanteras med problemfokuserade copingstrategier? Respondenterna i undersökningen var nio småföretagare samtliga var män i åldrarna 39-71 år. Totalt identifierades 27 problem som delades in i sex olika kategorier.

Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal.

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) är ett begrepp som syftar på fenomenet att människor, däribland sjuksköterskor, som arbetar med människor, kan drabbas av en slags professionell utbrändhet. Utbrändheten uppstår i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillståndet följer ett klassiskt stressmönster. Arbetsomständigheter, vissa personlighetsdrag såsom hög empatisk förmåga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF är, vad det orsakas av och hur tillståndet kan lindras och motarbetas.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar förväntas ha en hög kompetens inom traumavård. Med hög kompetens menas att de utför ett komplext och avancerat arbete och har ett stort ansvar i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors självskattade kompetens inom traumavård på en akutmottagning Metod: Studien är empirisk suveystudie med kvantitativ data som samlades in genom att en enkät delades ut till sjuksköterskor på en akutmottagning. Sjuksköterskorna fick skatta sin kompetens inom traumavård utifrån svensk sjuksköterskeförenings sex kärnkompetenser samt efter deras formella och kliniska kompetens. Resultat: Huvudresultatet är att nästan alla (94%) av sjuksköterskorna vårdar traumapatienter oavsett erfarenhet och formell utbildning.

Background: According to the Swedish Social Board induced abortions are increasing in the modern day society. Nurses who work with in the gynecological department can come across patients seeking care for an induced abortion.Theoretical framework: The findings of the study will be discussed in relation to Peplau's nursing theory, ethical concepts and nursing concepts.Aim: The aim of the literature review was to illuminate the experiences of nurses working with induced abortion.Method: A systematic literature review with an inductive approach was chosen. The findings are based on seven qualitative and two quantitative studies. The articles were assessed through two different modified templates based on qualitative or quantitative design.Findings: Nurses and midwives experienced their work with induced abortions as emotionally stressful. However, it was highlighted that all women have the right whether to choose abortion or to proceed with the pregnancy.

Syftet med denna studie var att undersöka vad stress innebär, hur det upplevs och orsakas inom Räddningstjänsten, samt hur det kan förebyggas. Enkäten gjordes utifrån ett kvantitativt perspektiv och skickades till larmoperatörer och brandmän på Räddningstjänsten. Enkäten besvarades av totalt 33 respondenter. Deltagarnas ålder togs inte i beaktning, enbart antalet år av yrkeserfarenhet. Datan analyserades I SPSS, med hjälp av ett Chi-tvåtest och ett Pearsons's r-test.

According to the Swedish Red Cross, there are over 40 million people fleeing from war and conflict around the world. Some of these individuals are suffering from a disorder named PTSD (Post Traumatic Disorder Syndrome). This disorder is caused by previous experience incurred by war, conflict and violence. My intention with this study has been to increase the knowledge about refugees in Sweden suffering from PTSD syndrome. I have performed a study based on a project named Exigo.

The purpose of this study is to examine the experiences of threats and violence among four social workers at a social services' reception center for individual and family care. The study uses semistructured interviews and an abductive approach. The analysis is based on previous research, communication theory, coping and sense of coherence, SOC. The study shows that the studied workplace isn't considered to be particularly exposed to threats and violence, although all four respondents have experienced threats and/or violence. The respondents make a difference between threats and harsh words from clients because they consider their clients are entitled to be upset considering the nature of the work conducted at the workplace.

Syftet var att undersöka samband mellan stress, hälsoångest, sjukvårdsbesök samt läkemedelsförbrukning i fängelsemiljö. Respondenterna var 66 män i åldrarna 21 - 68 år med avtjänade straff från en månad till tretton år och nio månader. Studien baserades på självskattningsfrågeformulär vilket mäter stress  (Perceived Stress Scale, PSS ) och hälsoångest (Health Anxiety Inventory, Short Version, SHAI). Dataanalyser kontrollerade samband, predicerbarhet och interaktionseffekter. Resultatet påvisade samband och predicerbarhet mellan stress och hälsoångest samt med hur ofta intagna besöker sjukmottagningen men inget samband med förbrukning av läkemedel.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Antalet barn som upplever våld i familjen är stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om barn som upplevt våld i familjen och som visar tecken på PTSD. Frågeställningar som studien avser att besvara är (1) vilken betydelse har våldets karaktär för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hälsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken på PTSD förstås? Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt våld i familjen och som besvarat Children´s revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.