The aim of this essay is to investigate what is burnout and how women who are affected by it manage their condition. Furthermore, we have investigated stigma and whether or not those affected by burnout are in turn stigmatised.A qualitative approach has been used to achieve our aims with this project. To support our analysis we have interviewed ten women who all have been diagnosed with fatigue syndrome along with studying relevant literature. The main theories used in this investigation are the symbolic interaktionism by G.H Mead, the term stigma by Erving Goffman and different theories on coping.The results show that the majority of women in the study had suffered from burnout due to work related stress and changes in their working environment. How they coped with and recovered from the condition depended on their own activity and how it related to their own support system.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

The purpose of this study was to investigate and expand the knowledge of how bereaved spouses in palliative care handled their grief. Attempts were also made to distinguish common patterns among the experiences that the bereaved spouses expressed.  Furthermore the study aimed to understand how the bereaved spouses handled their grief, and to understand what helped them to move on. A qualitative method was used in this essay, related to the purpose of investigating the spouses? emotional experiences. The questions used to reach an understanding of the matter were: How did the bereaved experienced their grief? Were there important contributing factors worsening their grief or making it easier? How did the bereaved persons handle their grief, and what helped them to work things through and carry on with their lives? The result was analyzed by using Antonovsky?s theory; a feeling of coherence, Lazarus? coping theory combined with Folkman?s revised coping theory.

För att nå ut till kunder och upprätthålla en god kundrelation är kund- och supporttjänster en viktig arbetskraft, vilken över telefon, representerar sina företag genom att hjälpa, sälja och erbjuda förbättringar till kunder. Denna kvalitativa studie är genomförd på ett internationellt företag i Sverige som har en stor avdelning för kundtjänst och support. Bland de ungefär 20 000 samtal i månaden som kommer in till supportavdelningen finns flertalet arga, missnöjda och frustrerade kunder. I studien undersöktes hur supporttekniker hanterar aggressiva kunder och hur de reglerar sina emotioner inför kunden så att uppträdanderegler följs och samtalen inte förvärras samt identifierades de vanligaste copingstrategierna. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med elva män och nio kvinnor.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för studierelaterad stress genom att höra och analysera gymnasieelevers beskrivningar av hur de själva upplever studierelaterad stress. Jag har använt mig av ett fenomenologiskt perspektiv då jag sökt svar på studiens frågeställningar med hjälp av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Resultatet visar att samtliga elever har erfarenhet av studierelaterad stress även om det enbart är kvinnorna som upplever hög grad av studierelaterad stress. Eleverna menar att stressen ofta är självförvållad. Dålig planering och betyg är vanliga stressfaktorer.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ständigt ökar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Nio vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i fem huvudkategorier; upplevelser av att ändra livsstil, coping - ett sätt att hantera sin diabetes, upplevelser av en förändrad självkänsla, upplevelser av vårdpersonalens bemötande och framtidssyn. Resultat som framkom i studien var svårigheter med att ändra livsstil beträffande kostvanor, hantering av medicinering och fysisk aktivitet.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svårt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Syftet med studien är att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hälsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjälp av tematisk analys har teman gällande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgångsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

This paper examines difficulties that heirs to swedified sami persons experience when learning about how colonialism forced a lot of people to hide or dim their sami identity. The purpose is to examine what genealogy can mean for these people and how it differs from the ?regular? genealogy; what makes these heirs willing or not willing to call themselves sami and how the cultural traumas and family wounds can be understood as dark cultural heritage and how these can be resolved. With cultural heritage and history usage theories, Hall?s theories of hybrid identities, and Aarelaid-Tart?s trauma model, I have analysed material from six interviewees and some of my autoetnography to conclude that sami genealogy is an important factor in shaping a more complete and decolonized view of history and one?s identity, that descendants of samis won?t call themselves sami because of a lack of sami ?capital? but want to as a way of not letting colonialism win, and that cultural traumas and family wounds heal through talking about them ? not hiding from them. The dark heritage is a necessary part of the sami identity build. I have also concluded that sami identity have always been nuanced, there isn?t one correct way to be sami..

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.

Långvarig muskuloskeletal smärta är ett stort problem bland Sveriges befolkning idag. Vid långvarig muskuloskeletal smärta behövs copingstrategier för att möjliggöra hanteringen av smärtan. Vilka strategier en individ använder sig av är beroende på individens livshistoria. Det är av vikt att sjuksköterskan har ett holistiskt synsätt för att kunna ge stöd åt individen vid valet av copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att identifiera copingstrategier hos individer med långvarig muskuloskeletal smärta.

I Sverige har befolkningens hälsa försämrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hälsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras på en enkätundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 föräldrar, 24 ickeföräldrar, 36 män samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj är god, är även psykisk hälsa det. Föräldrarna upplevde i högre grad än ickeföräldrar att de inte hade tillräckligt med tid till familjen på grund av arbetet.

Stress is part of everyday life and in the working conditions of the social services in Sweden. Thus each and every person has resources and strategies to cope with those stressors that construct the assumption of stress. The aim of this study was to understand how persons in leading positions of the LSS of Social Services in Kalmar experience and cope with stressors in their leadership and organization and to investigate what factors during working and non-working hours promote health. Influenced by the theoretical approach of Aaron Antonovsky´s Sense of Coherence seven qualitative interviews were conducted with persons in leading positions. They were asked about stressors, coping strategies, resources and health promoting factors that help to cope with stressors.

Utan ett hjärta kan inte livet fortskrida. Ibland händer det att enda utvägen för att överleva är att genomgå en hjärttransplantation. Kan en hjärttransplantation genomföras utan psykisk påverkan och hur finner mottagarna tillbaka till det liv de hade innan hjärtsjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hjärttransplanterade individers psykologiska upplevelser efter en hjärttransplantation. Frågeställningarna var: Hur beskriver mottagaren som genomgått en hjärttransplantation upplevelsen av att ha en annan människas hjärta? Hur beskriver mottagaren sin strategi för att hitta tillbaka till det liv han/hon hade innan hjärttransplantationen? Hur beskriver mottagaren upplevelsen över att de fick leva på grund av någon annans död.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study?s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus.