Det finns personer som går till jobbet varje dag och alltid är vid god hälsa, även när deras arbete är krävande. Detta fenomen kan beskrivas som långtidsfriskhet. Syftet med denna kvalitaitva studie var att undersöka vad socialarbetare upplevde påverkade deras långtidsfriskhet. Vi har gjort intervjuer med åtta socialarbetare angående vilka friskfaktorer som hade störst påverkan på deras hälsa. Det empiriska materialet har sammanställts i tre kategorier, vilka är individen, organisationen och fritiden.

Syftet med denna studie är att studera hur barn i åldrarna tre till fem år använder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhållningssätt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga våra perspektiv i detta ämne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollärare användes som metoder för att undersöka detta utifrån våra frågeställningar. Resultatet visar att barn använder sig av en mängd olika strategier innan de får tillträde till leken samt att barn använder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer är mycket viktig.

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism.

Bakgrund: Varje år dör cirka 95 000 personer i Sverige, de flesta dör efter en längre tids sjukdom och vårdas sin sista tid i livet på särskilt boende eller i det egna hemmet. Sjuksköterskan kommer att stöta på dödsfall i olika situationer under hela sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor tillhör en yrkesgrupp som löper stor risk att konfronteras med känsloladdade möten och extrema situationer Kunskap om vad som påverkar sjuksköterskor och hur de förhåller sig till döden och döendet kan främja en mer öppen och medveten attityd i vårdarbetet. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor förhåller sig till döden och döendet i vården, samt vad som påverkar dem i deras förhållningssätt. Metod: Allmän litteraturstudie genom databassökningar.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod med influenser ifrån grundad teori. Syftet med studien är att se vilka strategier personer med Aspergers syndrom använder för att hantera omgivningens sätt att se på dem som avvikare. Studien bygger på fem intervjuer med personer som har diagnosen Aspergers syndrom där de utifrån fem teman (familjeliv, skolsituation, arbetsliv, fritidsliv och främmande situationer) fick berätta om hur det ser ut i deras vardagsliv. Utifrån det fick jag sedan fram flera olika strategier som de använder för att motverka att omgivningen ser på dem som avvikare. Jag fick fram både unika och gemensamma strategier, vilket gör att jag fått fram många intressanta strategier.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK.

Syftet med studien var att undersöka vilka läsförståelsestrategier elever använde sig av när de skulle förstå olika textgenrer. För att undersöka vilka strategier som elever i årskurs tre använde när de läste olika slags textgenrer användes tre olika texter, en skönlitterär text, en faktatext och en instruktionstext.Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att ta reda på vilka strategier eleverna använde när de skulle förstå innehållet i en text.Resultatet i studien visade att elever använde olika strategier när de skulle förstå olika slags texter. Resultatet tydde även på att elever var medvetna om fler strategier än vad de använde under våra intervjuer. Dessa strategier var alternativa sätt som eleverna kunde använda om de fick problem med texten. Det kunde till exempel vara svåra ord som eleverna behövde identifiera.Resultatet visade på att elever främst använde strategin att nyttja minnet när de försökte förstå olika slags texter.

Vårt syfte var att beskriva, kritiskt granska samt dra slutsatser över vilka pedagogiska strategier det finns att tillämpa vid en AD/HD-diagnos. Detta för att skapa en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet. I bakgrunden behandlas tidigare forskning, historik och viktiga begrepp inom området. Olika perspektiv belyses, både pedagogiskt och samhällskritiskt, kring diagnosen AD/HD. Kapitlet avslutas med pedagogiska strategier och miljöns betydelse för en god utvecklings- och lärandemiljö i klassrummet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier kvinnan använder sig av när hon har bröstcancer. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans modell med sju steg för ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna PsycInfo, Cinahl, PubMed Cochrane, SveMed+ och Medline. Oberoende av varandra har 10 artiklar kvalitetsgranskats enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall som modifierades till den population som undersöktes. Resultatet av tio inkluderade studier visade att det fanns ett flertal olika copingstrategier som kvinnor använder sig av när de har bröstcancer.

Bakgrund: På slutenvårdsavdelningarna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus arbetar få specialistutbildade sjuksköterskor vilket kan utgöra en risk för patientsäkerheten. Studier visar att det föreligger behov av fler preventiva åtgärder för att förbättra vårdkvaliteten för de inneliggande pediatriska patienterna. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors strategier i bedömningen och omvårdnaden av pediatriska patienter. Metod: En deskriptiv, kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes på åtta sjuksköterskor från tre slutenvårdsavdelningar. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes.

Syftet med studien är att beskriva svårigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som används för att hantera svårigheterna. Använd metod är en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi påverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter samt sömnsvårigheter vilket starkt påverkar förmåga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv och hushåll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svårigheterna påverkar förmågan att anstränga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svårigheterna består av minnes- och koncentrationssvårigheter samt försämrad kommunikations- och reaktionsförmåga.

Over the last decade the conversation on entrepreneurship has been both worldwide and intense. In Sweden, as in many other countries, this conversation has also concerned women?s entrepreneurship. Parallel with this conversation has been the debate on women in leading position in large corporations. This thesis aims to find out why and how women use entrepreneurship to handle existing conditions in life (such as the hardship of combining a traditional career with a traditional family life) and to create new conditions that suit them better.

Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur vårdpersonal på Hospice beskriver sina olika känslor som uppstår i vården av patienter i livets slutskede, vilka copingstrategier de använder sig av för att bearbeta dessa känslor samt vilka faktorer som de upplever påverkar valet av copingstrategier. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Åtta kvinnliga deltagare ur vårdpersonalen på Hospice (lika fördelade mellan sjuksköterskor och undersköterskor med varierande ålder och erfarenhet) blev intervjuade. Resultat: Känslor av skuld, frustration, maktlöshet, stress och otillräcklighet upplevdes betungande. För att bearbeta dessa användes främst aktiv och problemfokuserad coping, framförallt samtal och stöd.