In this thesis I examine the development and expansion of judicial power in Sweden. The concept of judicial review is defined and related to democratic theory, and the various forms of judicial review in use in Sweden are explained. The main focus is on the political and scientific discussion concerning judicial review since the mid 1970s. It is shown that judicial review so far has been used only to a limited extent and that the number of court cases has remained quite stable over time. The main cause of judicialization seems to be the supremacy of EU law following the Swedish EU membership in 1995 and the inclusion of the European Convention on Human Rights into Swedish law.

This essay concerns the issue of democracy and judicial review. The main focus is on the justification of both a positive and a negative attitude towards judicial review, and the values these justifications are based on. The analysis is made by textual analysis of four authors with different opinions of the subject matter: Robert Dahl and Jeremy Waldron who has a negative attitude towards judicial review, and Erwin Chemerinsky and Ronald Dworkin who are positive about it. In the analysis an analytic frame is used which consists of different dimensions and aspects of the problem of democracy and judicial review. The study shows that there are important differences in democratic values between a positive and a negative justification of judicial review.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen. Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre. Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga. Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar:-         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå.-         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå.-         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap.-         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen.Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt..