Stockholm Stad behöver utöka kapaciteten på sina badhus samt idrottsanläggningar. Därtill är renoveringsbehovet stort på samtliga badhus. Badet i Västertorp täcker ett stort område och är populärt men behöver nu rivas pga. det dåliga skicket. Istället ska man bygga bostäder på platsen och flytta ner det nya badet till Mellanbergsparkens södra spets för att samtidigt bli en bullerbarriär mellan motorvägen (E4/E20) och parken som man vill börja programmera.

Det är oändligt det som finns att tillgå, de platser som finns att uppehålla sig vid, det som finns att skildra. De människor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan välja att använda sig av.Jag väljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex människor, två får och tretton rävar, ett antal träd och några olika slag av mark. Jag bestämmer mig för att utgå ifrån en symmetri med ett hus i mitten längst bak i bilden. Människorna placerar jag ut mer eller mindre vända mot varandra eller vända ifrån varandra i en spegelsymmetri.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir.

I uppsatsen behandlas hur offentliga platser kan ge olika förutsättningar till användning beroende av deras fysiska utformning och i vilket sammanhang de återfinns i. Genom litteraturstudier av Sitte, Jacobs, Hall, Gehl, Whyte, Hillier, Marcus, Madanipour och Bell et al. undersöks några teorier inom områdena stadsplanering, miljöpsykologi och Space syntax. Av dessa framkommer att de faktorer som främst påverkar är; upplevelsen av platsbildning, skalnivåns påverkan av upplevd aktivitetsnivå, platsens integration i förhållande till övriga platser i staden och till omgivande kvarter, upplevelse av trygghet och kontroll, samt möjligheten till frivilliga och sociala aktiviteter. Platsens territoriella tydlighet har betydelse för hur olika målgrupper kan använda sig av den, men också för hur hierarkin mellan olika användningsområden blir. Torghandel förändrar temporärt integrationsvärdena i en stadsstruktur eftersom siktlinjer och framkomlighet förändras.

Fritidsgårdar är troligtvis den enda kommunala institutionen som har biljardbord som standardutrustning. Varför och när började man med det? Detta är frågeställningar som legat till grund för min uppsats. Jag sökte de bakomliggande motiven genom studier med följande tre spår: ? Är det för att stilla ungdomarnas behov av att lära sig något som de inte kan få i hemmet och behöver för att klara sig som medborgare i Sverige? Jag har sökt svaret hos Bourdieu och hans tankar om strategier och habitus.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön. En avgränsad del av norrcity i Örebro har fungerat som studieområde, bestående av Järntorget, Henry Allards park och del av Storgatan. Norrcity besitter ett av Örebros ?finrum? med historiska miljöer så som Henry Allards park med utsikt över Örebro Slott och omgivningar. Storgatan på norrcity fungerade som Örebros shoppinggata nummer ett under första delen av 1900-talet.

I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte vad gäller innehållet i läran.Däremot ser forskarna olika på hur och när dessa idéer växte fram hos Jansson. Herlenius menar att Jansson i tidiga år ifrågasatte och tog avstånd ifrån uppbyggelselitteraturen och att hans egen kristendomstolkning med syndfrihetsläran var utvecklad redan före den första Hälsingeresan i januari 1843.

Titel: Identitetsskapande hos unga kvinnor genom sociala medier - med välbefinnandet i fokusFörfattare: Ester FardellKurs: Masteruppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2013Handledare: Annika BergströmAntal ord: 19 897ABSTRACTDenna studie undersöker vad unga kvinnor har för uppfattningar om identitetsskapande i sociala medier och om de anser att det påverkar deras psykiskavälbefinnande. Forskningsfrågorna avser att etablera hur unga kvinnor generellt ser på användningen av sociala medier, följt av vad de har för uppfattningar kring hur unga kvinnor skapar sig identitet(er) via sociala medier. Slutligen undersöker studien om deanser att identitetsskapande genom sociala medier har någon koppling till deras välbefinnande. Studien behandlar olika infallsvinklar där påverkansfaktorer isamhället, generella teorier kring socialt umgänge utanför och i sociala medier och hur det är att vara ung kvinna idag från ett feministiskt perspektiv i samband med kärnbegreppen för studien: Sociala medier, identitetsskapande och välbefinnande.Sociala medier klassas i denna uppsats utefter Nordicoms definition där sociala nätverk, communities, chattgrupper/diskussionsforum och bloggar ingår. En av de grundläggande teorier som har använts som utgångspunkt för identitetsbegreppet är Eriksons teori om identitet som en process där både tillhörighet och differentiering till andra människor är viktigt.

Orust Kommun står inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriområde vid hamnen i Mollösund. Målet är att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa på ett levande samhälle, den viktiga turistnäringen samt tillfredställa många målgrupper. Rapportens syfte är att föra en diskussion och därmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förändring av industritomten belägen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie där ett antal befintliga områden analyseras, vilka alla är relevanta för industriområdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas på industritomten och analysera vilka som är mer eller mindre lämpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhämtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstå bakgrunden till Mollösunds identitet.

?Re:Regional? is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master?s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. ?Greater Helsinki Vision 2050 ? International Ideas Competition? was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May.

?Re:Regional? is a diploma work by Sanna Alm and Ylva Hedin, for the Master?s Programme in Spatial Planning presented at the Blekinge Institute of Technology, Karlskrona, Sweden. ?Greater Helsinki Vision 2050 ? International Ideas Competition? was the starting point of this study. The competition was launched the 15th of December 2006 and the closing date was the 31st of May.