Diabetes mellitus is a metabolic disorder that brings great changes in every individual's way of living. The goal in diabetes treatment is that the individual will be able to live a normal life, with normal length. To achieve this there is need to avoid complications, both acute and long-term. To be able to do this this the patient need knowledge about the illness and how to adjust pharmacological treatment to diet and exercise. In this, patient education is an important part.

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts.

The digitization of patient data and medical records used by the healthcare-industry in Sweden is rapidly developing. However; developing and changing things in this field is not an easy task because of the circumstances surrounding it. Digital systems intended to process, and hold, sensitive personal data, such as medical journals, must be developed with laws, confidentiality, integrity and availability in mind to secure that none of this data gets compromised.A complicating factor in regards to this is the fast rate of development within IT in contrast to the much slower bureaucratic process of the justice system. This means that laws and regulations oftentimes aren?t up to date with the newest available technology.With the purpose of establishing set regulations on how patient data should be properly handled the Swedish government enacted the Patient Data Act (sv.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktärsämne bygger på ett metaparadigm bestående av begreppen människa, hälsa, miljö och omvårdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvårdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benämnas omvårdnadsvetenskap eller vårdvetenskap råder ännu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvårdad eller vårdande ska användas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensområde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik.

Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.

Forskning visar att empowerment ger ett ökat holistiskt välbefinnande. Empowermentredskapet i diabetesvården innebär att sjuksköterskan sätter patienten i centrum och hjälper honom att hitta kunskap och egen motivation. Med detta i grunden har patienten goda förutsättningar att självständigt fatta beslut, föreslå behandlingar, reflektera och utvärdera resultatet av dem tillsammans med sjuksköterskan. Empowermentinriktningen i patientundervisningen genomsyras av en strävan efter en känsla av jämlikhet och respekt, samt en önskan att gemensamt komma fram till problemlösningar. Som beskrivande teori har Orems egenvårdteori använts.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund: Brytpunktssamtal är svåra samtal för alla deltagande. Bemötandet och hur beskedet ges kan bli avgörande för patient och närståendes upplevelse av livets slut. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av brytpunktssamtal i kommunal hemsjukvård. Metod: Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Sju intervjuer genomfördes med sjuksköterskor.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

Det råder brist på forskning som berör psykiatrisk slutenvård utifrån ett patientperspektiv och studier efterfrågas som på djupet kartlägger patienters upplevelser. Syftet med undersökningen var att öppet och förutsättningslöst beskriva upplevelsen av att vara patient i psykiatrisk slutenvård. Tretton patienter inskrivna vid fyra avdelningar intervjuades och materialet analyserades tematiskt. Resultatet visar att deltagarnas upplevelse av den psykiatriska slutenvården är starkt förknippad med de människor de möter på avdelningen.Patientgruppen blir påverkad av stämningen i personalgruppen vilket får konsekvenser för deras upplevelse av vården. Deltagarna uppskattar engagerad personal som är lyhörd för patientens behov och som ger stöd när de behövs som bäst.

Inom området för telemedicin efterfrågas praktiska sätt för läkare att snabbt och tillförlitligt kunna ställa preliminära diagnoser. Genom att använda GPRS kan stetoskopljud överföras över långa avstånd. På så vis kan en patient bli undersökt utan att behöva träffa sin läkare. Den här rapporten förklarar arbetet med att konstruera ett trådlöst stetoskop som använder sig av GPRS. In the area of telemedicine practical methods are wantedfor a doctor to quickly and reliably be able to set a preliminary diagnose.

Violence and aggression is a common problem for staff in different care units. Caregivers often feel frustrated and unsatisfied in their work with these patients. Even caregivers with long experience finds it valuable to get education in management of violent patients. The aim of this literature study was to illuminate staffs experience in meeting with aggresive and violent patients. The method that was used was a literature research, where earlier research findings were read, analysed and put together.

The purpose of this review was to examine in what situations patients with myocardial infarction could feel anxiety. We also wanted to examine what a nurse could do to relieve the anxiety. The results are based on eight scientific articles and one literature review. The results shows that the patient could feel anxiety before examinations and transfers. The patient's anxiety increased if relatives had anxiety and if there were a lack of information from the nurse.

Studiens syfte var att beskriva hemodialyssjuksköterskors kunskaper om fosfater, livsmedel med ett högt fosfatinnehåll samt förmågan att omsätta den kunskapen till ett dagsintag. Metod: Designen var deskriptiv med komparativa och korrelerande inslag. En egenkonstruerad enkät användes med kunskapsfrågor som var indelad i tre teman; kroppen, livsmedel och dagsintag. Totalt 19 hemodialysenheter besvarade enkäten vilket gav en undersökningsgrupp med 181 respondenter. Statistiska uträkningar gjordes för sammanställande av antal poäng per tema och korrelation mellan kön, ålder, antal år som sjuksköterska och antal år inom dialys.

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.