AbstractThe main purpose of this study is to examine which essential traits floorball coaches for men?s and women?s team require. One issue was to see if there was any distinction between which leader traits and behaviors the players and the coaches regarded as essential. Another issue was to see if the coaches? behaviors differed whether he was coaching men or women.

The aim of this thesis is to examine the archivist's professional role in public authorities and discuss if, and in what way, the profession is effected by the new swedish process oriented archival description system. The study focuses on swedish authorities and does not make any international comparisons with other institutions. Neither does it investigate archivists workingin the private sector, but centers on public institutions.The survey is performed in five swedish public authorities, using interviews and observations. Grounded theory is used as a method initially in the purpose of keeping an open mark towards the object of study. The initial results led on to questions about how well the archivists perceived that communication within the authorities served, and how this in turn prepossessed their work situation and the professional roles in which they found themselves.

I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.

It is common today that many children in Sweden  grow up in families that speak two or several languages. Language and identity building is connected to each other. So is also Languages and learning (Becknert m. fl. 2008:13).

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna.SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd.METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrån (SBC) prognostiserar en växande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mångfald i det svenska samhället och därmed fler tvärkulturella möten inom vården. Denna studie sökte att utforska primärvårdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter från utomskandinaviska kulturer, vilka svårigheter de kan stöta på samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vårdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primärvårdssjuksköterskor som arbetar på olika vårdcentraler i Stockholmsområdet och som har erfarenhet av kontakt med patienter från andra kulturer än den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. Innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman användes för att analysera data.Resultat: Primärvårdssjuksköterskor upplever dessa möten som spännande, utmanande och lärorika.

 De senaste åren kan vi se ett ökat intresse för lärande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar många forskare och beslutsfattare är en väsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer är vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmåga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige är småföretag (www.scb.se). Småföretag och entreprenörer ses som särskilt viktiga för sysselsättning och tillväxt i näringslivet.

Bakgrund: Karin Holmblad Brunsson, forskare på Uppsala Universitet, har genom sin forskning tolkat Frederick W. Taylor och Henri Fayols forskning inom management med den slutsatsen att det finns ett gap mellan teori och praktik. Med utgångspunkt i denna forskning vill vi utreda detta gap genom att undersöka vilken kompetens som efterfrågas vid chefsrekrytering i Sverige.Syfte: Syftet med denna undersökning är att, med hjälp av headhunters, utreda huruvida det är Taylor eller Fayol?s principer som dominerar i företagsledningen.Metod: Med en deduktiv ansats och strukturerade intervjufrågor har datainsamling skett genom intervjuer med headhunters. Dessa data ligger till grund i den tolkning och analys som avser att besvara syftet.TEORI: Kompetens, Headhunting/Executive Search, Taylorism, Fayolism.Slutsatser: Denna studie är avsedd att utreda om management är ett generellt yrke som går att tillämpa oavsett organisation och bransch eller om det är ett yrke som kräver anpassning efter specifika organisationer och branscher.

Syftet med denna studie är att undersöka möjligheterna till kompetensutveckling på två olika verksamhetsområden inom Landstinget Halland. Vi vill få en förståelse för vilka förutsättningar som krävs för lärande och kompetensutveckling inom organisationen. Avsikten med undersökningen  är att få svar på forskningsfrågorna: (1) Hur upplever medarbetaren sina möjligheter till kompetensutveckling inom Landstinget Halland? (2) Hur ser vårdenheternas arbetsplatslärande ut? (3) Vilka förutsättningar finns för arbetsplatslärande inom vårdenheterna? (4) Vilka faktorer bidrar till att medarbetarna inom Landstinget Halland vill stanna och utvecklas? För att få svar på dessa frågor har vi gjort nio stycken individuella intervjuer med respondenter som innehar olika yrkesgrupper inom Landstinget Halland. Resultatet vi fick var att respondenternas upplevelse av sina möjligheter att kompetensutvecklas inom Landstinget Halland var och goda och att det finns ett gott lärklimat och en infrastruktur för hur ett lärande ska ske.

Dagens chefer förväntas ofta leda personal anställda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal då användandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anställda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krävs en viss kunskap i ämnet motivation. En väl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anställda ett ökat välbefinnande utan gagnar även organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rätt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anställda till arbete.Syftet med denna studie är att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras även eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som är tillsvidareanställda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anställda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats där sex personer har intervjuats.

För att kunna hantera konflikter krävs olika kompetenser, vilka som krävs och hur vi behärskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang är en central fråga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter på arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill också belysa under vilka omständigheter de samlat på sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjälp av följande frågeställningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara användbara?? samt ?hur använder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter på arbetsplatsen??.

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser.

Dagens chefer förväntas ofta leda personal anställda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal då användandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anställda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krävs en viss kunskap i ämnet motivation. En väl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anställda ett ökat välbefinnande utan gagnar även organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rätt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anställda till arbete.Syftet med denna studie är att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras även eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som är tillsvidareanställda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anställda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats där sex personer har intervjuats.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

The motivation to conduct the study was that external project managers have become more common the last decades. At the same time trust is considered to be a key factor for efficiency and good results for the organisation. The group members? trust in the leader is built on past experiences of both the leader at a personal level, and the leaders? relationship to the task. Trust can also be built over time, when the leader earns trust from the group members.