Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Hjälpmedel är ofta en förutsättning för att personer med funktionshinder ska klara av sinaolika dagliga aktiviteter.Syftet med uppsatsen är att genomföra en jämförelse mellan Örebro län, Västmanland och Södermanland hur tillfredsställda brukarna är med sitt hjälpmedel och service.Resultatet visaratt majoriteten av brukare i de tre olika länen är tillfredställda med sitt hjälpmedel och service.Det högsta medelvärdet visar att brukare i Örebro län var mest tillfredställda med variabelneffektivitet och varaktighet, brukare i Västmanland var även de mest tillfredställda medvaraktighet. I Södermanland visade sig att brukare var mest tillfredsställda med variabelnanvändbarhet..

The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective.

Känslan av att man alltid ska vara produktiv är medfödd hos oss människor. Att få de anställda att vara motiverade och därmed prestera bra på arbetet är något som blivit en utmaning för arbetsgivarna, eftersom många arbetstagare numera söker arbetstillfredsställelse på andra sätt än bara genom det faktum att man får lön för mödan. För att undersöka huruvida arbetsmotivationen skiljer sig beroende på kön, tjänst och arbetslivserfarenhet genomfördes en enkätundersökning på ett medelstort svenskt företag. Enkäten innehöll fem frågeområden som tillsammans mäter arbetsmotivation. Deltagare var 64 anställda, varav 48 män och 16 kvinnor.

The aim of this research was to gain a comprehensive understanding of how daily activities impact the organizational culture within the Swedish Police enforcement agency, Polismyndigheten. The study specifically explored the influence of the purported culture of silence on organizational culture. Employing a case study approach, data were collected with a qualitative method from a total of 15 individuals, including students and officials affiliated with Polismyndigheten. The findings were categorized into five distinct groups, revealing a noticeable gap between employees and management. Additionally, the study identified generational disparities and a lack of a clear set of core values.

The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Att vara egenföretagare är en anställningsform som blir allt vanligare och genom att skapa en förståelse för varför denna anställningsform växer ökar även kunskapen om egenföretagarnas drivkraft och trivsel. Motivation har en nära koppling till arbetstillfredsställelse och är en viktig del i egenföretagarnas vardag.  Studiens syfte var att skapa en förståelse om vad som påverkar egenföretagarnas arbetstillfredsställelse och även att ta reda på betydelsefulla motivationsfaktorer. Denna kvalitativa undersökning är baserad på intervjuer av 15 egenföretagare. Resultatet visade att en god arbetsmiljö, utmaningar och självständighet har en positiv påverkan på arbetstillfredsställelsen medan en hög arbetsbelastning påverkade arbetstillfredsställelsen negativt. Variation och skapande i arbetet, erkännande och utveckling visade sig vara bland de starkaste motivationsfaktorerna för att egenföretagare skulle fortsätta driva sitt företag..

D. C. Strubler och K. M. York (2007) har skapat en modell, Team Characteristics Model.

Purpose: The study aims to, from a companys point of view, describe how strategic work with customer loyalty is done.Conclusion: Another possible way to try to create loyalty is to exceed the expectations whether the customer is a member of the loyalty program or not. A strong brand with a good reputation can also contribute to a stronger loyalty. Reward systems gradually reward the customers since they first need to collect points, or in this case miles, to be able to use them later on. The staff is often educated in service to be able to interact with the customer in a professional manner. One way to interact with the members of the loyalty program is through profiles on the internet.

Tidigare studier har visat att faktorerna KASAM, flow samt prestationsbehov har betydelse för hög upplevd arbetstillfredsställelse. I denna studie undersöks om dessa faktorer även är aktuella under svenska förhållanden. En enkätundersökning genomfördes på 137 anställda på tre olika företag för att mäta om de tre faktorerna kan predicera arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att KASAM, och särskilt komponenten meningsfullhet, var en stark prediktor av arbets-tillfredsställelse. Även flow, och särskilt dimensionen inomboende arbetsmotivation, hade ett signifikant prediktionsvärde medan det visade sig att prestationsbehov inte predicerade arbetstillfredsställelse.

Utvecklingen mot virtuell och mobil samverkan i organisationer har skapat utspridda team som samarbetar med hjälp av tekniska lösningar (t.ex. e-post och telefonkonferens). Arbetets positiva faktorer för individen och för organisationen utmanas i virtuella sammanhang. Genom en enkätundersökning (N=38) undersöktes hur arbetstillfredställelse, tillfredställelse med teamet, teamets utspriddhet samt ömsesidigt uppgiftsberoende var relaterade till organisations- och teamengagemang. Engagemang mättes med frågor ur OCQ (Mowday et al., 1979).

Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases among women worldwide. Breast cancer brings fear into many womens? life. It is a threat against life, but also to the psychological health, self-esteem and the female identity. Aim: The aim of this literature review was to describe newly breast cancer patient?s perception of information provided by healthcare personnel.

Tjugo procent av alla människor är högkänsliga (HSP = Highly Sensitive Person), vilket innebär att de är födda med ett känsligt nervsystem. Många HSP upplever negativa konsekvenser i sin vardag som påverkar livskvaliteten. Eftersom gruppen HSP är så stor och kopplingen HSP, livskvalitet och självmedkänsla inte specifikt har undersökts, var det relevant att göra den här enkätundersökningen. De undersökta frågeställningar är: Finns det inom gruppen HSP angående variablerna: Livskvalitet, Självmedkänsla, Högkänslighet, BIS, BAS, Extraversion och Neuroticism (a) signifikanta samband mellan samtliga variablerna? (b) Till vilken grad förklarar variablerna Livskvalitet och Högkänslighet? (c) Finns det könsskillnader angående samtliga variablerna? (d) Finns det ett positivt samband mellan Högkänslighet och Ålder? De 111 deltagare var medlemmar i Sveriges Förening för Högkänsliga och samtliga var enligt självskattning HSP, som bekräftades av insamlade data.