Syftet med studien var att ta reda på om ungdomar vet skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler. Vi ville även ta reda på vad det är som skiljer public service och kommersiella kanaler åt i medvetandet hos ungdomarna, som speglas ireceptionen av olika typer av serier?I studien har vi tillämpat kvalitativ metod i form av receptionsforskning, där intervjuer och observationer har utförts.Resultatet av studien visar att 20 av 25 respondenter tillhörde kategorierna: respondent medveten samt respondent något medveten. Resultaten visar att ungdomar är medvetna om vad skillnaden mellan public service och kommersiella kanaler är. De diskuterar ledigt och öppet kring de olika kanalernas programutbud.

The main question this bachelor thesis aims to answer is how the public service program Tg1?s news broadcasts may look. The following questions were used to discuss thetendencies of the result: How can the distribution of the news categories appear in Tg1?sbroadcasts? Can the main news be considered as impartial and objective in its linguisticand pictorial representation?To answer the aforementioned question I chose to do a combined study, using aquantitative content analysis and a qualitative content analysis.To lead my research, I focused on two requirements underlined by public servicebroadcasters, namely, objectivity and impartiality, and diversity. The outcome shows thatthe diversity in Tg1?s broadcast is disproportionate and that the pictorial representation isnot impartial and objective without the linguistic part.

Det har under senare år flitigt debatterats om Public Service vara eller inte vara. Vissa hävdar att Public Service är en föråldrad kvarleva av monopoltiden som borde avvecklas och att TV-utbudet ändå skulle hålla en hög kvalitet. Andra däremot menar att Public Service idag är ?viktigare än någonsin?. Vad man än tycker om programutbudet som SVT, SR och UR har kan man inte förneka att det ligger mycket tid och arbete bakom deras produktioner.Uppsatsen behandlar ämnet Public Service i relation till det samiska programutbudet i Sveriges television.

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation.Material: Innehållsanalys av åtta dokument om public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på public service-uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

In this study we examine to what extent people with disability participate in television news and how they are represented. We chose to examine one broadcast per day of SVT Public Service news program Rapport and commercial channel TV4 Nyheterna (TV4 News) during one month using quantitative content analysis and qualitative discourse analysis.We found that people with disability are underrepresented in television news. In Rapport only 1,9 percent of the total broadcasting time contained people with disability and in TV4 Nyheterna 3 percent of the total broadcasting time contained people with disability. In the news people with disability were often represented as stereotypes, most commonly as victims. The focus was often on the medical aspect of the disability and on the problems that people with disability had.

Med hjälp av filosofen John Rawls definition av rättvisa och David Beetham finner uppsatsen att dagens system med tv-licens dels skapar ett rättviseproblem och ett legitimitetsunderskott inom vissa grupper i samhället. Dessa grupper är vad Rawls skulle kategorisera som de sämst ställd. Rättviseproblemet uppstår p.g.a. det nuvarande systemet med en tvångsfinansierad avgift som inte tar hänsyn till människors inkomster. För att göra systemet rättvisare i Rawls mening finns det tre alternativ, 1) avskaffa public service, 2) finansiera public service via skattesedeln och 3) införa en frivillig avgift i den mening att de som använder public service är de som betalar..

Public Service är ett svårdefinierat begrepp. De gamla idealen handlar mycket om enmedieideologi som baseras på etermediernas möjligheter och begränsningar, vilket har skapatsvårigheter när Public Service har letat sig ut på Internet. Kritik från bland annatbranschorganisationen Tidningsutgivarna ifrågasätter Public Service-företagens breddning påwebben. De anser att gränserna för vad Public Service-företagen får och inte får göra äralltför otydliga.Med hjälp av fyra kvalitativa samtalsintervjuer (tre personer från Sveriges Television samt enfrån Tidningsutgivarna), och med kvalitativa textanalyser av statliga propositioner ochutredningar angående Public Service-uppdraget undersöks hur Public Service-uppdraget ochdess medieföretag påverkas av medieutvecklingen.I uppsatsen jämförs resultaten med Anna Maria Jönssons tankar kring Public Service och denmedieideologiska inriktningen ?Social ansvarsideologi?.

The aim of this paper is to examine how dyslectic adults define the service quality at the public library of Gothenburg. The purpose is also to investigate what level of service quality the library provides and which responsibilities the library has towards the dyslectics. Answers are sought to the following questions: - How do dyslectics perceive the service quality at the public library of Gothenburg and is that service quality satisfactory? - What responsibilities does the public library of Gothenburg have towards the dyslectics according to cultural policy documents? In this paper six persons have been interviewed. Of these, four are adult dyslectics, one works with people with special demands and the last one is the chief librarian.

The view on which kind of fiction that should be mediated to the public through the Swedish public library system has since the late 60´s been dominated by what in this Master?s thesis is called: ´the discourse on quality of literary fiction´. The aim of this thesis is to examine to which extent this discourse still plays an active role in the Swedish public library system or if that discourse has been replaced by a more market-led, demand responsive view, where the features of ´quality´ and ´culture´ have been downplayed and replaced by a ´customer?s service view´ on how and why fiction should be mediated to the public. The methodological and theoretical perspective in this thesis is led by the understanding of the discourse analysis in Michel Foucault?s ´The Archaeology of Knowledge´.

Title: ?We become like a little ambassador in the country of Facebook? ? an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (?Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det? ? En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook)Number of pages: 34 (46 including enclosures)Author: Nina WillénTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall 2010University: Department of Informatics and Media, Uppsala UniversityPurpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view.Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras.

Titel: Något alla vill ha? ? En kvalitativ analys av berättandet om begreppet public service Författare: Kaj Sveningson Kurs: MK1500, Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Marie Grusell Sidantal: 52 Syfte: Att analysera hur man i ett antal artiklar i svenska tidningar berättar om och beskriver begreppet ?public service?. Metod: Kvalitativa textanalyser Material: Tio (10) artiklar hämtade ur Borås Tidning, Dagens Industri, Dagens Nyheter, Dala-­?Demokraten, Göteborgs-­?Posten, Metro, Resumé samt Svenska Dagbladet.

The main purpose of this study is to investigate the needs of pre-commercial thinning on private owned forest properties, which is considered to be increasing. The reason is believed to be the high cost of labor that pre-commercial thinning brings. Furthermore thinning is costly, the revenue created through pre-commercial thinning are post-poned until the first thinning. The study was made through a survey among members of Mellanskog forest owners association. The survey was distributed by e-mail. The time to answer was set to two weeks. The answers indicate that the most common reason why the pre-commercial thinning is delayed, or not done at all, is the forest owner?s lack of time.

With this master thesis I wanted to find out whether Erik Fichtelius, an SVT employee, interview project with prime minister Göran Persson is acceptable according to the public service ideology. In order to do that I used Swedish newspaper articles to analyse the so called Fichtelius affair. I also gathered material on SVT and the public service ideology. The master thesis is based on sociologist Manuel Castells theories on mass media and television as presented in the Information Age. Castells claims that in our time different areas, such as politics and television, are melting together.

Med den växande internet- och mobilmarknaden harpublic service bolagen inom media följt publiken till att erbjuda sina tjänster via både internet och mobil. För Sveriges Radio har de snabbt växande marknaderna inneburit en problematik för ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Problematiken härrör i produktivitetsmåttet, som tidigare tagit hänsyn till sändningstimmar. I och med att Sveriges Radio utöver radiosändningar idag erbjuder tjänster på internet och mobil är det svårt att beräkna företagets totala produktivitet på ett tillfredställande sätt. Syftet med denna uppsats är därför att utreda den problematik som finns med att mäta produktivitet i public service sammanhang och att formulera nya mått för att mäta produktivitet i den internetbaserade verksamheten.