This masters thesis looks at the reception of the beat generation in six given American magazines spanning through the years 1957-1961. The study is basically one of literaty reception. The aim is to see how and if the institution of literature handed the beat generation an identity to go along with their arts. With the use of discourse analysis we have pointed out certain characteristics in the six articles that have been a part of building up an image of the beat generation as a whole. By dividing the result into the two categories social and literary practice we can clearer see what significants were used to create the beat generation.

Arbetsmarknaden genomgår just nu ett generationsskifte där den s.k. generation Y (född mellan 1982?1999) stormar ut på arbetsmarknaden. Eftersom olika generationer antas ha olika arbetslivsvärderingar har det blivit nödvändigt för företags överlevnad att utveckla rekryteringsbudskap och motivationsprogram som tar hänsyn till varje generations unika särdrag. En av de största utmaningarna för företagare i den nära framtiden är därför att förstå generation Y:s arbetslivsvärderingar.

Ungdomarna idag tillhör en generation som kallas för Generation Y och de särskiljer sig från tidigare generationer med ett antal karaktäristiska drag. Dock, är det inte endast dessa drag som kan urskiljas utan även ett annorlunda riskbeteende gentemot tidigare generationer. Experter är eniga om att det finns ett flertal faktorer som påverkar individers riskbenägenhet och att faktorerna varierar beroende på individens ålder. Detta leder oftast till att när ämnet undersöks, riktar forskarna in sig på en viss åldersgrupp eller generation. Det begränsat med forskning som specifikt tar upp Generation Y och riskbenägenhet. Därav är syftet med denna forskning att undersöka hur utvalda demografiska faktorer påverkar riskbenägenheten hos studenter ur Generation Y. Uppsatsen antog en positivistisk forskningsfilosofi med ett beskrivande syfte.

På arbetsmarknaden finns det åtminstone tre olika generationer. Då alla generationer fostras på olika sätt beroende på när de är uppväxta kan det skapas svårigheter kring samarbete, ledarskap och lojalitet i arbetslivet. Vissa menar att dessa generationer är väldigt olika och att de behöver olika typer av ledarskap. Denna studie behandlar skillnader och likheter mellan generation X och Y och hur de ser på hur deras närmsta chef och hur organisationen bör vara. Resultaten av denna kvalitativa intervjustudie med totalt åtta respondenter visar att det finns indikationer på en skillnad mellan generation X och Y då de beskrivit att de har olika behov och uppskattar olika typer av ledare.

In the year 2010 a transition will take place here in Sweden from the present rules how to dimension buildings in to the common rules with have been developed in Europe, the Eurocodes. Eurocode is the term for a collection standard that contains calculation rules in how to dimension constructions and buildings. They are developed by the European standardize committee.The purpose with this examination work is to get an insight of what changes this will contribute to, and how it will affect the dimensioning. Are there going to be any differences in the dimension you finally chose?To investigate these possible differences two constructions will be calculated first in the present Swedish rules, and then in the coming eurocodes.One of these two constructions will be build completely in steel, while the other will be build completely in concrete.

A new generation has entered the labour market. The group is presented as Generation Y andis described as egocentric, spoiled, unloyal and money oriented. Lecturer advice companieson how to understand and lead this new generation. The advisement creates stereotypicalcharacteristics of the group, which then reflects on the generations own identity development.But aside the stereotypes that are created on the labour market, the generation puts a lot oftheir spare time into volunteer work, which is seen as altruistic. This gives us a contradictoryportrayal of the new generation.The purpose of this paper is to understand the factors that contribute to the voluntary work ofGeneration Y and how the group experiences their own commitment.

Genom att la?sa tidigare forskning om Generation Y, inneha?llsmarknadsfo?ring och om sociala medier under uppsatsprocessen fo?ra?ndrades problemsta?llningen succesivt, i enlighet med en abduktiv forskningsansats. Studiens fokus utvecklades fra?n att underso?ka alternativa marknadsfo?ringsmetoder vid marknadsfo?ring mot Generation Y till att omfatta pa? vilken social medieplattform Generation Y a?r mest mottaglig fo?r inneha?llsbaserad marknadsfo?ring.Syftet med denna studie a?r att hja?lpa fo?retag vars ma?lgrupp a?r Generation Y att rikta sin inneha?llsmarknadsfo?ring i ra?tt kanaler och pa? detta sa?tt spara tid och pengar. Fo?r att uppfylla syftet och besvara studiens problem samlades empirisk data in genom en webbaserad, kvantitativ enka?tunderso?kning som genomfo?rdes av totalt 301 respondenter, alla tillho?rande Generation Y.

In this project a LC-MS-method for the analysis of gamma-hydroxybutyrate, gamma-butyrolactone, 1,4-butanediol, amphetamine and methadone was developed.Initially, the efficiency of the ionisation of the analytes was evaluated with respect to the ionisation technique (ESI, APCI and APPI) and the composition of the mobile phase. In the next step a number of different columns was tested in order to find the one with the greatest potential for separation of the substances in question. Using the selected column, the separation was optimised by means of experimental design and the software The Unscrambler 7.8. The parameters studied were the flow rate, the column temperature and the mobile phase composition. The response variables were the resolution between the target compounds and the retention time of the last eluting compound.These experiments showed that, in order to obtain the best ionisation, the mobile phase should consist of 5 mM formic acid in water and acetonitrile.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer från två generationer, generation X och generation Y ser på begreppet legitim maktutövning samt att se om det går att entydigt placera in dem i en generation typologi. Studien har två frågeställningar, den första är: hur skiljer sig synen på legitim maktutövning mellan chefer från generation X och generation Y i ett företag? Och den andra är: Går det att entydigt placera respondenter från generation X eller respondenter från generation Y i en typologi?                      För att kunna svara på mina frågeställningar valde jag att skapa mina egna idealtyper för generation X och generation Y. Dessa idealtyper baserades på forskning om hur varje generation tenderar till att uppfattas.                      Urvalet bestod av chefer inom en organisation med varierande uppdrag och position, tre st från generation X och fyra st från generation Y.                      Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som baserats på en intervjuguide som utgått på Webers idealtyper samt mina egna generations-idealtyper. Bearbetningen av materialet skedde med hjälp av tematisk kodning, där varje tema fick en egen färg.                      Resultatet från intervjuerna indikerar på att cheferna från båda generationerna strävar efter ett blandat chef/ledarskap där de efterfrågar både klassiska ?ledaregenskaper? men även klassiska ?chefsegenskaper?.

The Swedish agriculture has gone through some changes and there are more changes coming in the near future. The structure is mowing towards bigger units. The average age for the Swedish farmer is high, and a great number of agricultural enterprises are going to get an owner from the next generation within the family. The aim of this thesis is through case studies examine the economic consequences of transfer of agricultural holdings. The methods in change of generation that this essay treats are changes of generation, in the form of gift and purchases.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar.

Poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) are a group of environmental contaminants that have gained increasing attention due to their potential to bioaccumulate, environmental persistence and potential toxicity. PFASs have been found in surface water, sediment, air, soil, sludge and ice caps globally, as well as in wildlife and humans. Furthermore, PFASs have also been detected in drinking water, leading to raised concerns for human health, since drinking water is one of the most significant sources of PFASs for the general population. Conventional water treatment techniques have shown to be ineffective removing PFASs, highlighting the importance for further research to develop efficient removal techniques. The aim of this study was to investigate the removal efficiency of PFASs in water using two treatment techniques; granular activated carbon (GAC), type Filtrasorb 400®, and anion exchange (AE), type Purolite A-600. Additionally, the effect of dissolved organic carbon (DOC) on removal efficiency was studied.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tänka på i kommande rekrytering av denna målgrupp. Generation Y trädde in på arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förväntas nu ta över efter den stora andel äldre som snart lämnar sina arbeten och blir pensionärer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioårsperiod såg vi här ett problemområde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som är signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att också se vad som kännetecknar tidigare generationer för att på så sätt reda ut vad som skiljer dessa åt. Studien är uppbyggd på en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Generation Y skiljer sig mycket från andra generationer på grund av uppfostran och samhällsförändring. Deras intåg på arbetsmarknaden tvingar arbetsgivare att anpassa sig till nya krav och förväntningar. Mot bakgrund i detta var studiens syfte att studera generation Ys arbetsmotivation. Målsättningsteorin tillämpades i form av variablerna målsvårighet, målspecificitet, självbemästring och feedback. En enkätundersökning med 70 respondenter mellan 20 och 32 år genomfördes. Regressionsanalyser visade att 34 % av variansen i arbetsmotivation förklaras genom målsättning.