Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Background: Energy drinks have been found in everyday-stores since 1997 and their popularity have increased over time. Consumtion of energy drinks takes place because of their ability to increase concentration and to decrease fatigue but also because of the popularity the drinks have got. Target groups for these stimulating beverages are adolescents and young adults. Energy drinks contain caffeine, taurine, glucuronolacton, carbohydrates and B-vitamins and voices have been raised about the eligibility for young people to ingest large quantities of these kinds of substances. Because of the properties of these substances it has become popular to mix energy drinks and alcoholic beverages to make up for the negative effects of alcohol and to be able to drink larger quantaties.Aim: The aim of this literature work was to investigate cognitive effects of the combination of caffeine in terms of energy drinks and alcohol and to determine if these effects could be harmful.Method: This literature work is based on five scientific articles retrieved from PubMed.

Detta examensarbete handlar om övergångsprocessen från studier till arbetsliv för studie- och yrkesvägledare. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur nyutexaminerade studie- och yrkesvägledares övergångsprocess från studier till arbetsliv och etablering har upplevts. För att uppnå vårt syfte och för att få svar på våra frågeställningar intervjuade vi yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare, arbetsgivare av studie- och yrkesvägledare och sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Den tidigare forskning inom ämnet som vi tagit del av har i huvudsak resultatet att övergångsprocessen kan vara en utmaning. Detta eftersom det finns ett kunskapsglapp mellan de kunskaper utbildning ger och det arbetsgivarna kräver.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.

Invandrar kvinnor lider av större ohälsa än svenskar och invandrar män. Delaktighet i meningsfulla aktiviteter är viktigt för att utveckla och bibehålla fysisk hälsa, mental hälsa och livstillfredsställelse. Vidare är delaktighet och inflytande i samhället en grundläggande förutsättning för hälsa. Många arbetsterapeuter har pga. okunskap, svårigheter i bemötandet av patienter med annan kulturell bakgrund.

Syfte: Att beskriva och analysera sjuksköterskors kunskap, användning av och inställning till avledning som en smärtlindrande omvårdnadsmetod vid procedursmärta hos barn. Metod: Fyrtioen sjuksköterskor, varav sexton specialistutbildade, från tre olika pediatriska slutenvårdsavdelningar besvarade en enkät som sedan analyserades med hjälp av innehållsanalys samt i statistikprogrammet SPSS där t-tester och Spearman?s rangkorrelationskoefficient beräknats. Resultat: En stor andel utav sjuksköterskorna hade hört talas om avledning och använde sig regelbundet av metoden. Två tredjedelar, främst specialistutbildade, hade hög kunskap kring avledning och ansåg sig använda metoden i hög utsträckning. Flertalet, främst specialistutbildade, var positivt inställda till metoden. Specialistutbildade sjuksköterskor hade högre kännedom och kunskap än grundutbildade sjuksköterskor.

Arbetsterapeuter är uppmärksammade för att utföra observation i aktivitet vid bedömning av klientens förmågor. Arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården med strokepatienter utreder klienters förmåga i utförande av aktiviteter i det dagliga livet [ADL]. Som stöd till utredning i det praktiska arbetet kan observation användas för att se klientens utförandekapacitet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av faktorer som kan påverka observation vid aktivitetsutförande. En kvalitativ ansats valdes som metod och datainsamling gjordes med halvstrukturerade intervjuer.

Hippoterapi är en behandlingsform där man som fysioterapeut använder hästen som verktyg för att träna och/eller lära in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskännedom, koordination, sittfunktion och styrka är funktioner som hippoterapi kan främja. Cerebral pares är ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjärnskada, där man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig på de funktionsnedsättningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över användandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Laborationer är en ofta använd undervisningsmetod i de naturvetenskapliga ämnena i skolan och har varit det under lång tid. Det är också en metod som en del lärare anser vara tids- och resurskrävande. Samtidigt finns det olika uppfattningar om vad laborationer är och om vad som är syftena och målen med dem. I denna kunskapsöversikt analyseras litteratur publicerad under de senaste tio åren för att ge en nutida bild av laborationens värde i undervisningen utifrån tre huvudsakliga frågeställningar. Först undersöks laborationers effektivitet för lärande av vetenskapliga koncept och fenomen.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Syfte: Den här uppsatsen avsåg att genom en deskriptiv litteraturstudie beskriva vad litteraturen säger om hur estetiska inslag i vården kan främja hälsa.Metod: Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl och Discovery samt via fritextsökningar, vilket resulterade i 16 artiklar.Resultat: Artiklarna tar upp viktiga aspekter gällande hur estetik kan användas som ett komplement till, eller substitut för många olika läkemedel såsom analgetiska preparat samt lugnande och ångestdämpande. Konvalescensen kunde förkortas enbart genom att se till att det fanns fönster med en utsikt samt släppte in solljus. Estetik kunde påverka det psykiska tillståndet, lindra depressioner, rädsla och oro samt höja känslan av glädje och välmående. Avsaknaden av exempelvis naturligt ljus kunde förvärra patientens tillstånd. Estetik visades även kunna skänka copingstrategier till exempelvis barn som inte ännu hunnit utveckla några egna positiva sådana.Slutsats: Estetik kan vara ett potent redskap som ej bör förbises inom vården.

Syftet med min studie har varit att belysa två olika lärstilsmodeller Dunn & Dunns Learning Style Inventory (LSI) och Vermunts Inventory of Learning Styles (ILS) för att urskilja deras olikheter.Detta arbete är en forskningskonsumerande uppsats som är baserad på tidigare forskning inom ämnet lärstilar. Vetenskapliga artiklar, översiktsgranskningar, rapporter och böcker har bearbetats och analyserats och kategorier har utformats för att jämföra och analysera lärstilsmodellerna i relation till varandra.I resultatet presenteras båda lärstilsmodellernas karaktäriserande drag vilka är lärstilsförfattarnas definition av termen ?lärstil? samt den specifika lärstilens uppkomst. Sedan behandlas centrala begrepp och kategorier som används inom lärstilen samt lärstilens pedagogiska innebörd. Därefter presenteras mätinstrumentets namn samt själva utformningen av mätinstrumentsformuläret.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.