Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka metoder det finns enligt rekommendationer och standarder för redovisning av varumärken och jämföra det med vilka metoder som används av företag i praktiken genom att studera deras respektive årsredovisningar.Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag där en semi-strukturerad intervju blandas med data från årsredovisningar. Resultatet från intervjun ska sedan jämföras med resultaten från studerandet av årsredovisningarna.Teori: Teorin består av en kartläggning av de värderingsmetoder som finns, definitioner av immateriella tillgångar och varumärken samt en presentation av tidigare studier inom ämnet.Empiri: Resultatet visade på att flera värderingsmetoder som finns enligt teorin inte används i praktiken. Den mest förekommande värderingsmetoden är den avkastningsbaserade värderingsmetoden och då främst royalty- relief-metoden. Företag med internt upparbetade varumärken kan inte redovisa dessa på grund av det redovisningspraxis som råder idag. Slutsats: Varumärket har fått en större betydelse ur ett finansiellt perspektiv, trots detta är det sällan varumärket redovisas som en egen post. Detta skulle kunna tyda på att det behövs en utveckling av de standarder och praxis som finns inom redovisningen i dagens läge. .

I denna studie har man granskat 15 sjukskrivningsintyg som kommit i retur från Försäkringskassan till Leksands Vårdcentral under tiden mars-oktober 2009. Till dessa valdes 30 kontroller, två för varje intyg i retur, som matchades enligt ?samma doktor?, ?samma vecka? och ?samma diagnosgrupp?. Vid en statistisk jämförelse av olika variabler på intygen som kommit i retur och dess kontroller fann man att man inte kunde peka ut någon enskild faktor som avgörande för om ett intyg kommer i retur. I några fall hade sjukskrivningens längd överskridit sex månader och försäkringskassan ville därför ha patientens arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden istället för mot patientens nuvarande arbetsuppgifter.

År 1984 meddelades det första patentet i Sverige angående en mänsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angående en mänsklig gensekvens år 1988. I Sverige regleras patent på uppfinningar i patentlagen, även patent på gener regleras i den lagen. När ett patent beviljas på en uppfinning erhålls en ensamrätt, alltså en ensamrätt att yrkesmässigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).Bestämmelsen kring patent på människokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte går att ta patent på människor i olika bildning- och utvecklingsstadier, människokroppen utgör alltså ett undantag för patentering. Isolerade beståndsdelar av människokroppen eller tekniskt framställda beståndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, även om en beståndsdels struktur är identisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio år lång debatt låg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar.

Syftet med denna studie var att beskriva pre- och postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med öppen hjärtkirurgi. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och beror till största delen på aterosklerotiska förändringar. Riskfaktorerna för att drabbas skiljer sig något mellan män och kvinnor. De mest förekommande typerna av öppna hjärtoperationer är klaffoperationer och koronar bypassoperation (CABG). Vanliga komplikationer i samband med dessa operationer är pre- och postoperativ ängslan, lungkomplikationer och smärta.

Samarbetet inom Europeiska Unionen har inneburit ett alltmer integrerat Europa. Skapandet av den inre marknaden, en marknad utan handelshinder och med fri ro?rlighet fo?r varor, personer, tja?nster och kapital, inneba?r att privatpersoner och fo?retag i stort ska vara ofo?rhindrade att ro?ra sig o?ver landsgra?nserna. Ett bolag etablerat i en medlemsstat kan exempelvis ha intresse av att flytta till en annan medlemsstat. Av princip kan tyckas att EU-ra?tten, med ha?nvisning till etableringsfriheten, ska mo?jliggo?ra en sa?dan allokering utan att bolaget ifra?ga tvingas utsta? na?gon negativ sa?rbehandling.

Titel: Ersättningsutskott ? En studie om vilka faktorer som kan förklara förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Bakgrund: År 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning i ett försök att överbrygga förtroendeproblematiken hos näringslivet efter ett antal uppmärksammade bolagsstyrningsskandaler. Syftet med bolagskoden är att den ska vara självreglerande genom följ- och förklaraprincipen. Enligt regel 9.1 i den svenska bolagskoden rekommenderas det att inrätta ett ersättningsutskott i styrelsen som ska hantera ersättningen till ledningen. Kritik har dock väckts gällande självreglering då det framförallt gynnar bolagets anseende snarare än samhället.Syfte: Syftet med den här studien är att förklara vilka faktorer som kan relateras med förekomsten av ett ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats för att förklara förekomsten av ersättningsutskott i styrelser för svenska börsbolag.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

The purpose of this study was to examine the impact of the parent training The Incredible Years in clinical settings. The study included 33 families in clinical practice. There were two parts to the study; a main part with a before and after measurement, and a follow-up study on 12 children one year later. On baseline the children (3-9 years) as a group were on the borderline clinical range, (M = 61.8), with 70 % of the children in the borderline or clinical range. The childrens emotional and behavioral problems were measured with Child Behavior Checklist (CBCL).

Det saknas en nutida nationell kartläggning av barnlogopedisk intervention. Tidigare studier har undersökt specifika enheter eller granskat interventionen historiskt. Syftet med föreliggande studie var att utifrån en enkät besvarad av kliniskt aktiva logopeder kartlägga det barnlogopediska behandlingsläget i dagens Sverige. Målet var att kunna beskriva interventionens karaktär samt vilka metoder och material som används. Enkäten bestod av 30 frågor och riktade sig till logopeder som för tillfället var verksamma inom det barnlogopediska fältet, exklusive barnhabilitering.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

I förhållande till åldersgruppen står ungdomar för en stor andel brott. Ungdomar skall särbehandlas straffrättsligt bland annat på grund av en outvecklad ansvarsförmåga, större känslighet mot sanktioner och straff samt att unga förtjänar att bemötas med en större tolerans. De finns ett antal bestämmelser som berör unga lagöverträdare vid påföljdsbestämningen. Framställningen koncentreras kring straffmätningen och utelämnar till största del regleringen av påföljdsvalet. Framställningen syftar till studera bakgrunden till och regleringen kring straffnedsättning för unga lagöverträdare där främst två bestämmelser är aktuella. Dels den om förmildrande omständigheter vid straffvärdesmätningen i 29 kap.

Den svenska skolan har genomgått stora förändringar, samhället ställer andra krav på dagens unga och internationella mätningar visar att svenska elever presterar sämre i skolan. Forskning har visat på att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad är skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas Skollagen, grundskolans läroplan och FN:s barnkonvention, med fokus på skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rättigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har också granskat utbildningsplanen för grundskollärarutbildningen på Högskolan Väst för att klargöra lärares kunskapsområde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lärare i ovanstående ansvar och uppdrag i förhållande till hemmet.

Olyckor är vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara råd. Denna studie undersökerrådande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar på att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord på svenskafartyg.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.