A co-operation is established when a group of people, sharing the same preferences and values, come together in order to satisfy a common need. The co-operative association should be democratic, governed and supervised by its members and open to everyone. The purpose of this article is to, from our ideal type, study similarities and differences regarding the corporate governance of the consumers? and the producers? co-operative movement. The motive behind our choice of alignment is that the mechanisms of corporate governance often are described from the perspective of the joint-stock company, making it valuable and interesting to study these mechanisms from the co-operative point of view.

Undersökningens syfte är att analysera hur portföljbolags Strategiska inriktning och CorporateGovernance-arbete påverkas av ett skifte till Private Equity-ägande. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer med anställda i två stora, forskningsintensiva bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen genom Private Equity. I undersökningen identifieras hållpunkter för portföljbolagets Strategi och Corporate Governance-arbete, vilka alla på något sätt påverkats av övergången till Private Equity. Det kan konstateras en märkbar förskjutning i portföljbolagets strategiska inriktning till följd av Private Equity-bolagets tydliga ägarstrategi.Vidare medför ägarskiftet förändringar i styrelse och ledning, samtidigt som avståndet mellan ägare-styrelse-ledning reduceras avsevärt..

The recent development in several countries? legislation and best practice recommendations in relation to corporate governance in general and audit committees in particular have affected Swedish listed corporations in the form of the Swedish Corporate Governance Code and the coming EU-directive. This paper aims to discover what factors affected Swedish listed companies to form audit committees when this was entirely voluntary. We collected data from the annual reports of 121 Swedish listed companies and formed eleven hypotheses as to what factors we believed affected the voluntary formation of audit committees based on Agency Theory, economies of scale and circumstances specific to the Swedish environment. We then analyzed the data through the use of a multivariate logistic regression model.

Bakgrund:                   Under senare år har de börsnoterade bolagens styrning kommit att intressera samhället. Ett viktigt fenomen i bolagens styrning är styrelserna. Under de senaste 15 åren har omfattande regleringar införts för att klargöra och definiera hur styrelserna i de börsnoterade bolagen skall sättas samman och arbeta.Syfte:                            Syftet med denna studie är att undersöka om, och i så fall hur, det svenska styrelsenätverket förändras efter utvecklandet och implementeringen av en reglering. Vår ambition är att ge förklaringar till varför eventuella förändringar sker.Avgränsning:               Studien har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning som ett fall av reglering för att se hur denna har påverkat styrelsenätverket.Metod:                          En social nätverksanalys av styrelseledamöternas nätverk har genomförts. Studien omfattar bolag noterade på en svensk reglerad marknad med säte i Sverige.Slutsats:                        Studien påvisar att införandet av en styrelsereglering inte behöver leda till förändringar i styrelsenätverket.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell.

Mitt examensarbete går ut på att undersöka möjligheterna att förenkla de moment inom den traditionella färskvirkestekniken som är tidskrävande utan att tillföra något till uttrycket. Syftet för arbetet är möjliggöra snabba beslut för att underlätta en inspirerande arbetsprocess där formen skapas samtidigt som produkten.Jag har utgått ifrån maskinverkstaden på Carl Malmsten Furiture Studies och tillverkat en ställbar borrmall där olika vinklar på ett snabbt sätt kan ställas in och där ämnet kan spännas fast trots att det är assymetriskt. Jag har i samarbete med Ulf Bengtsson, forskningsingenjör på IEI vid Linköpings universitet, utvecklat en fräsmall till en handöverfräs för att tillverka tappar. För att ta fram arbetsmaterial till tester av mallarna har jag för hand kluvit fram och sedan täljt träämnen..

Avsikten med studien är att undersöka relationen mellan valberedning, ägare och styrelse samt utifrån detta studera vilken roll valberedningen har, enligt den Svenska Koden.Vi har utgått ifrån en deduktiv ansats, där vi både har genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvalitativa studien baseras på djupintervjuer av ledamöter i svenska börsnoterade företag, medan den kvantitativa undersökningen resulterar i en statistisk undersökning, som utgår från bolagsstyrningsrapporter i årsredovisningar från 2006.I det teoretiska perspektivet tas den Svenska Koden för bolagsstyrning upp som utgångspunkt och kompletteras med Aktiebolagsslagen (ABL), agentteorin, intressentmodellen, coporate governance, CSR-modellen samt ett genusperspektiv.I empirin redovisas respondenternas yttranden samt den statistiska undersökningen.Vi har med hjälp av empiri och analys kommit fram till ett antal slutsatser; valberedningen har endast en uppgift, vilken är att ta fram förslag om nya ledamöter till styrelsen. Förslagen ska leda till att styrelsen får en så bra sammansättning som möjligt. Valberedningen har till viss del ökat förtroendet för bolagen, genom att processen blivit tydligare samt mer transparant. Vår undersökning visar att nästan samtliga företag som är noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-lista, använder sig av en valberedning, vilket vi ser som ett bra tecken.

Uppsatsen syftar till att med hjälp av de begrepp, vilka kretsar kring företagsansvar, utforska den nya typen av socialt ansvarstagande, benämnt GCC. Författarna lyfter fram tre svenska multinationella företag och undersöker hur de tar ett socialt ansvar i förhållande till GCC. Företag kan genom att tillämpa GCC, adressera makroproblem och i samband med detta generera vinst. Samarbete och driven ledare är nyckelord i dessa sammanhang..

In this bachelor thesis we have used a case study to examine the potential opportunities and obstacles an organization may have to internally implement a code of conduct with regard to the environmental guidelines. To succeed with the implementation of codes of conduct, companies need to ensure that what is provided to be implemented do this according to scheduled time targets, but also that is to be implemented in the organization actually is what is intended to be implemented, and that those that are involved in the implementation will be satisfied with result, this is because it is the employees who will follow the guidelines contained in the Code. Heide & Grönhaug (2002) argues that lack of communication is the main reason why the implementation in the business strategies fails. In this case study we have used primary data from interviews in the case company as well as secondary data from earlier research and information from the case company itself to develop our conclusions. The case study shows that the existing environmental awareness in an organization often is founded in common sense about how to act.

A new code for corporate governance was introduced for major companies in Sweden in July 2005. This act is to some degree a follower to the Sarbanes-Oxley Act that was introduced in the U.S.A. after the Enron scandal. The purpose of this thesis is to evaluate the effect on the controller in response to the introduction of this new act. Three controllers in major Swedish companies was interviewed and asked if and how they had been affected by this new act.

This paper examines the interpersonal and intercorporate networks of interlocking boardmembers among Sweden's 50 largest publicly traded companies in 1985 and 2005. We find that both the interpersonal and intercorporate networks of 1985 are considerably more coherent and densely connected than those of 2005. The observed changes in social network structure are compared to changes in company ownership in Swedish publicly traded companies during the same period, and it is found that the observed changes in network density and cohesion can be related to a notable increase in the number of foreign board members. These results imply that the social organization of the Swedish system of corporate governance has changed notably during the period. Social network theory suggests that these changes can explain the greater demand for external regulation, decreased homogeneity of board members and increase in board member compensation observed under the period.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm?s city hall.

The world has changed its understanding of environmental issues dramatically and more people are showing awareness of social and environmental problems. Various stakeholders have increasingly begun to show an interest in how companies are taking responsibility for their actions. This has led to an improved activity amongst organizations to make their production consequences positive. They work with Corporate and Social Responsibility (CSR). In order to communicate their responsibilities, many companies work with CSR and ethical guidelines.

We would like to learn more about how the restrictive policy against incentive programmes affects the board’s of Swedish state owned commercial firms ability to govern management in an efficient way. We also want to find out if there are different consequences in reference to this that are not directly linked to corporate governance issues. Our empiric observations have been made in order to profoundly explore the subject and examine it through the eyes of professional individuals, all expressing different views and standpoints. We conclude that the most efficient structure is when an active board is complemented by a well structured and individualised incentive programme. However, this thesis conclude that this structure is not possible given the current guidelines and policies employed by the state, which in turn might lead to sub optimizations in the governing..

Vårt examensarbete beskriver och analyserar hur den interna kontrollen är utformad i några utvalda företag samt hur användandet av intern kontroll skiljer sig åt företagen emellan. I studien jämförs företag med varierande storlek och ägarstruktur som styrs av olika regleringar. Uppsatsen har sin utgångspunkt i COSO:s ramverk där vi utifrån ramverket diskuterar företagens kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, kommunikation och uppföljning. Vi har vidare diskuterat andra relevanta teorier och normgivare. Exempelvis innebörden av internrevision, intern kontroll och corporate governance samt de lagar och regler som styr företags interna kontroll..