Sökresultat:
44 Uppsatser om Cochleaimplantat - Sida 1 av 3
Cochleaimplantat hos personer med flerfunktionsnedsättning
Audionomprogrammet.
Modellering av signalbehandlingen i ett cochleaimplantat och utvärdering av modellen.
Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett Cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets främsta syfte är att i förväg prova ut inställningar i ett Cochleaimplantat och genom detta försöka förutsäga olika användares individuella inställningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom Cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som använts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna från detta jämfördes med utsignalerna från NMT. De bägge utsignalerna, producerade med samma inställningar, stämde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som är en vital del av signalbehandlingen, visade sig stämma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sånär som på en relativ minskning av värdet vid starka insignaler. Programmet ska nu användas på Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella inställningar till användare av Cochleaimplantat.
Förutsättningar för specialiserade musikproduktioner för personer med cochleaimplantat
Denna studies syfte är att finna sätt att producera musikinspelningar som passar lyssnare med Cochleaimplantat. Frågeställningen är: Vilka perceptuella egenskaper hos Cochleaimplantat bör man som musikproducent tänka på för att kunna anpassa musikinspelningar för människor med CI?För att finna de perceptuella egenskaper som Cochleaimplantat, CI, har vid musiklyssning gjordes en litteraturstudie av det som skrivits kopplat till musiklyssning med CI.Resultaten visar att inspelningarna bör mixas i mono och att melodierna i musiken bör innehålla toner med stora intervall. Grundtonen i komplexa toner bör höras, och övertonerna bör kontrolleras, så att övertonsserierna inte blir alltför långa och går för högt i frekvensspektrumet. Det dynamiska omfånget i inspelningen bör inte vara alltför stort, och frekvensomfånget bör hålla sig runt 200-5000 Hz.
Upplevelse av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat
Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett Cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med Cochleaimplantat.
Vad är det jag hör? : Fallstudie av kommunikationsutveckling hos elever med utvecklingsstörning som använder cochleaimplantat
Syftet med studien har varit att undersöka om en för skolan ny undervisningsform i ämnet kommunikation gett någon utveckling av tolkning eller reaktion på ljud och tal hos elever med Cochleaimplantat. Skolan är en nationell statlig specialskola för elever med dövhet, hörselnedsättning och utvecklingstörning i kombination. Studien har genom en kartläggning försökt påvisa om någon utveckling har skett inom en tidsperiod av sex till åtta veckor. Detta har skett genom att göra en fallstudie av två elever i två olika klasser på skolan. Kartläggningen har skett genom enkätsvar och intervjuer av föräldrar, klasslärare, talpedagog och hörselingenjör. I uppsatsens teoretiska utgångspunkter ingår hur ett CI implantat fungerar och hörselnedsättningens betydelse.
Ska barn med cochleaimplantat vara tvåspråkiga? : Satskonnektionen hos en- och tvåspråkiga barn med cochleaimplantat
Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med Cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska.I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med Cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter.
Implementation och design av relationsbaserad databas över patientinformation för cochleaimplantat
Databases are an easy way of storing information kept together and accessible and can save time by finding the information easier. Cochleaimplant could be seen as a form of advanced hearing aid, this product consists of two parts, an external part that recieves sound and sends signals to the internal part through electromagnetism. The internal part is the implant itself and is surgically placed in to the cochlea. Örebro University hospital has just started working within the field of Cochleaimplants and are therefore in need of a database to store patient related information.The database problem was solved using Microsoft Access 2003 combined with the built-in support for Visual Basic, which is a sort of programming language. The result of the thesis work was a fully functioning database according to the given specification and is now being used at Örebro University hospital..
Föräldrars och assistenters syn på möjlighet till tvåspråkighet för förskolebarn med cochleaimplantat (CI)
Denna studies syfte har varit att utifrån föräldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med Cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemål som funnits när det gäller verksamhetens innehåll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemål har föräldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehåll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos föräldrar och assistenter angående assistentens roll och ansvar kring tal och språkutveckling hos barn med CI samt vilken påverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och språkutveckling?Den metod som har använts för att kunna undersöka dessa frågor är en kvalitativ intervjumetod med föräldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrån vårt transkriberade material. Det resultat som framkom från intervjuerna var att föräldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en påverkan på tal och språkutveckling för barnet med CI.
Prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning
Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med Cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4.
Arbetsminne och receptivt lexikon hos barn med cochleaimplantat : en undersökning med SIPS och PPVT
Cochleaimplantat (CI) är en av de största medicinska innovationer som gjorts under de senaste 20 åren. Med hjälp av ett sådant kan barn med grav hörselnedsättning eller dövhet få möjlighet att höra och utveckla ett talat språk. Många barn med CI uppnår dock inte den förväntade språknivån. Orsakerna till detta är ännu inte fullt förstådda och vidare forskning är därför nödvändig. I föreliggande studie deltog 9 barn i åldrarna 6;7 ? 12;4 år med CI.
Fonologiska och kognitiva förmågor hos barn : en jämförelse mellan barn med cochleaimplantat och/eller hörapparat och normalhörande barn
Syftet med föreliggande studie var att undersöka eventuella skillnader mellan barn med Cochleaimplantat (CI) och/eller hörapparat (HA) och normalhörande barn i åldrarna fem till sju år avseende fonologiska och kognitiva förmågor. I studien jämfördes resultat från elva till 44 normalhörande barn med åtta till 25 barn med CI/HA från fyra olika studier. Undersökningsmaterialet utgjordes av kortversionen av Stora fonemtestet, fonologiska representationer, TOWRE samt fem deltest ur testbatteriet SIPS. Testresultaten analyserades kvantitativt och för kortversionen av Stora Fonemtestet även kvalitativt. Resultatet visade att barnen med CI/HA generellt presterade lägre än de normalhörande barnen på test av fonologisk förmåga och fonologiskt arbetsminne, men att de låg i nivå med de normalhörande barnen avseende generellt och visuospatialt arbetsminne.
Läsförmåga hos barn med Cochleaimplantat : Relaterat till kognitiva och språkliga förmågor
Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörselhjälpmedel som används av personer med grav hörselnedsättning eller dövhet. Ett CI ger barn med medfödd dövhet möjlighet att höra och utveckla talad kommunikation. CI ersätter inte normal hörsel och det finns stora individuella variationer i språk och talfärdighet hos personer med CI. Syftet med föreliggande studie var att studera kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI med fokus på läsförmåga. I studien deltog 57 barn i åldrarna 7;3-10;4 år.
Att operera bort en kultur? : En tematisk diskursanalys av samtida medicinska dokument om cochleaimplantat i Sverige
Dövhet definieras olika inom olika discipliner. Enligt det medicinska perspektivet är dövhet en avvikelse som bör behandlas, medan det kulturella perspektivet ser döva som en språklig och kulturell minoritet. I Sverige har döva länge kämpat för att få teckenspråket erkänt som språk, undervisning på teckenspråk och rätt till fri tolkservice. I och med att detta erkänts som rättigheter har Sverige länge ansetts ligga i spetsen gällande dövas rättigheter. Samtidigt opereras så gott som alla döva barn i Sverige med Cochleaimplantat som gör det möjligt att uppfatta ljud.
Kognitiv och språklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt perspektiv
Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år.
Inkludering i skolan: En studie av skolsituationen för inkluderade elever med hörselnedsättningar
Syftet med studien är att undersöka hur elever med hörselnedsättning som använder hörapparat eller Cochleaimplantat bemöts i grundskolan samt att undersöka om de får tillgång till de hjälpmedel och verktyg som de är berättigade till. Undersökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med elever och pedagoger samt genom ostrukturerade observationer. Observationerna genomfördes i olika skolsituationer. Studiens resultat visar på att de deltagande pedagogerna har kännedom om vilka behov elever med hörselnedsättning har i skolan. De medverkande pedagogerna arbetar på liknande sätt i klassrummet för att ge de inkluderade eleverna så bra förutsättningar som möjligt till inlärning och utveckling.