Syftet var att beskriva en grupp värmländska ungdomars tobaks- och munhälsovanor samt undersöka möjliga associationer av dessa till ett tobakspreventivt program i skolan och tilltro till egen förmåga (self-efficacy). Urvalet var elever (15-16 år, n=631) som genomgått ett tobakspreventivt program med information och värderingsövningar i klass 5 och 7. Rökning var vanligare bland flickor än bland pojkar (13% resp 8%), med omvänt förhållande avseende snusning (6% resp 15%). Tandborstning <2 gånger/dag var vanligare bland pojkarna (21%) än bland flickorna (12%). Flickorna hade som grupp lägre self-efficacy.

Denna forskning har två syften.Dels att undersöka grad på motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.Enkäten baseradespå frågor från QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frågeformuläroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anställda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvänds för att motivera sinaanställda. I detta sammanhanghar anställdes uppfattning av destrategier somanvänds av cheferna också undersökts.Det skapades två struktureradefrågeformulär med öppnafrågor, en för cheferoch en för deanställda. Resultatenfrån enkätstudien visar attflesta motivations-faktorer låg på en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpå en låg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.Frånde struktureradefrågeformulären visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anställda ochchefer har både lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats.

Studien avser coaching inom socialt arbete med socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Coachingen bedrevs inom projektet "Stärkt skydd för utsatta barn", Länsstyrelsen i Skåne län. Studien syftade till att utforska med vilken mening och betydelse som coachingen användes inom kontexten av socialt arbete. I studien berättas om hur coachingen inneburit utveckling av och lärande av metoder och tekniker men framför allt personlig och professionell utveckling för deltagande socialsekreterare. Coachingen omtalas främst som öppna dialoger - involverande dialogiska samtal -med utforskande förhållningssätt initierat av coachen genom olika frågeställningar och gemensamma reflektioner.

Syftet med denna studie har varit att öka förståelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters påverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrån en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling då konflikter upplevs bidra till nytänkande och utveckling. Studien visar på att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

Background: The world of sports possesses a lot of knowledge when it comes to leadarship and coaching. Coaching as a term is relatively new to the business industry and something that is up and coming among alot of companies. Leadership and coaching are two terms that can be combined with each other both in sports and in the business industry.Objectives: This study aims to compare leadership in sports and in the business industry. The purpose is to see if they can learn from each other and how they define the term leadership.Method: Interviews were chosen as a method in this study. Six individual interviews were performed and there were three leaders from the business industry and three leaders from the world of sport participating in the study.

The Swedish government?s objective regarding information technology is to be world-leading in using the possibilities that digitization provides. In some aspects this has already been done, but in some areas much is yet to be accomplished. Although sports and recreational fitness activities are amongst the fastest growing areas of personal and consumer-oriented cloud computing-based technologies around the globe, there are areas within the genre that?s not evolving as quickly.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

Studiens syfte är att ta reda på de arbetssökandes respektive coachens förväntningar, och även vilken roll de arbetssökande tillskriver coacherna på Arbets- och Integrationscenter (AIC) i Malmö. Examensarbetet är skrivet utifrån den kvalitativa metoden och är en intervjustudie med sammanlagt åtta intervjuer då sju intervjuer med arbetssökande och en intervju med en coach. Den tidigare forskningen behandlar den sökandes förväntningar på vägledningen. I Kristina Johanssons uppsats som handlar om vägledningen ur ett sökande perspektiv studerar hon den sökandes förväntningar samt hur förväntningarna på vägledningen uppnåtts eller ej. I Anders Lovéns avhandling handlar om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

ABSTRACTBackground: On behalf of the Orthopedic clinic, Västerås, a study has been conducted with focus on comparing the results after conservative and surgical treatment due to complete achillestendon rupture.Aim: To compare results when testing the active and passive range of motion, calf muscle endurance, estimation of pain related to the achillestendon and self-efficacy to be physically active for individuals who have undergone conservative or surgical treatment after complete achillestendon rupture.Method: 14 individuals afflicted by complete achillestendon rupture in 2010 were recruited as a purposive sample. Examination were conducted of: Ankle range of motion with a goniometer, calf muscle endurance through a toe-raise test, estimation of pain intensity related to the achillestendon by VAS and self-efficacy to be physically active through ?Exercise self-efficacy scale?. P-value and the median were calculated.Result: The results of ankle range of motion and calf muscle endurance were based on the difference between the injured and the healthy side. When testing active plantarflexion the conservative group had a median of 4 ? and the surgical group had a median of 10 ?.

Studiens syfte är att kartlägga begreppet coachning samt att undersöka vilka faktorer som utmärker framgångsrik coachning ur coachernas egna synpunkter. Grunden till undersökningen är att allt fler företag använder sig av coachning då dagens förändringstakt är snabb inom arbetslivet och i samhället. Coachning härstammar från den positiva psykologins rörelse och omfattar numera flera underarter såsom chefscoachning, karriärcoachning, relations- coachning. En kvalitativ personintervju gjordes med 19 stycken coacher och resultatet visade att de mest framgångsrika faktorerna för god coachning var personkemi, att inge förtroende, att vara närvarande, empati, lyhördhet och att kunna ställa kraftfulla frågor. Egenskaper som lyftes fram var självkänsla, självförtroende, att få bättre balans i livet, att hitta sig själv och att sätta gränser.Key words: Coaching, coach, personal growth, self-training.

Aim: To investigate if physical exercise in combination with coaching will reduce pain and improve knee function in patients with mild to moderate osteoarthritis in the knee compared to physical exercise alone.Method: The study consisted of 42 patients who were randomized to either an intervention group or a control group. Both groups followed a standardized training program at home, but the intervention group received additional support with regard to the aim of their training, as well as extra coaching during the training period of ten weeks. A Visual Analog Scale (VAS) was used to evaluate the patients? pain. A 10 metre walking test, the Index of Muscle Function (IMF) and the Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS) were also used to evaluate knee function.

Christina Thulin-AnderssonHur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring.

Syftet med studien var att utvärdera den multidisciplinära rehabiliteringen inom Garnis Rehabcenter i Boden. Frågeställningarna var: 1)Förändras self- efficacy avseende smärta, funktion och andra symptom efter 2,5 veckor respektive 6 månader? 2)Förändras nivå av skattad smärtintensitet, skattad funktionsförmåga och sjukfrånvaro efter 6 månader? 3)Förändras synen på vilka faktorer som är viktiga för att återgå respektive inte återgå till arbete efter 6 månader? Data vid baseline jämfördes med data efter avslutad behandling 2,5 veckor samt efter 6 månader. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer, 19 kvinnor och 4 män, medianålder var 49 år. Samtliga personer i undersökningsgruppen hade diagnosen långvarig smärtproblematik av icke- malign karaktär och var remitterade till Garnis Rehabcenter för smärtrehabilitering.