Detta arbete har utförts tillsammans med FOA 3 i Linköping som en undersökning av molntextur och molnklotter i flygbilder som registrerar värmestrålning. I dessa sammanhang betyder klotter en slags spräcklighet i bilden, eller att det inte går att se några mönster och strukturer i den..

Detta examensarbete är gjort på uppdrag av skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland. Det övergripande syftet är att finna en metod som visar förekomsten av igenväxande hagmarker i Västra Götaland, samt ett sätt att beskriva tillståndet på dessa. Tillståndet skall beskrivas ur naturvårdssynpunkt och produktionssynpunkt. Tyngdpunkten ligger på naturvård. Även rådgivning om de praktiska åtgärderna behandlas..

Det är framförallt två övergripande frågor som vi har försökt besvara med denna studien: Hur är situationen vad gäller väg- och tågtrafikinducerade buller- och luftföroreningar i Burlövs Kommun 1994 och hur många av kommunens invånare påverkas av för höga halter/nivåer? Är den översiktliga metoden som vi har valt att arbeta med, i kombination med tillgänglig data, lämplig och tillräckligt exakt för att beskriva den aktuella miljösituationen i Burlövs Kommun?.

Den termohalina cirkulationen är en global havscirkulation driven av densitetsskillnader, som gör att varmt vatten transporteras mot polerna och kallt vatten mot ekvatorn. Densiteten påverkas av temperatur och salinitet (och tryck, som vanligtvis ignoreras). Därför heter cirkulationen termohalin. Saliniteten minskar när vatten tillförs genom nederbörd, havsissmältning eller landavrinning. Saliniteten ökar genom avdunstning och isbildning.

This work aims to obtain information on diurnal variations of aerosol concentrations in thecity of Lund (Sweden) and trying to locate the origin of the aerosols long distance transports.The study shows that the aerosol concentrations varied quit strongly over the entiremeasurement period, reflecting air masses of different degrees of pollution, mainly as a resultof the diurnal rhythm of the traffics. Trajectories reveals that air masses originated inSoutheastern and Eastern Europe contains higher aerosol concentrations compared to other airmasses..

Syftet med uppsatsen är att utvärdera två landskapsindex: ett formindex som beräknar formen för varje markanvändningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvändningarnas relativa utbredning. Formindexet beräknas på två olika sätt, beroende på om dess storleksberoende inkluderas eller ej. Utvärderingen körs för ett landskap på cirka 50 km2, men även för tre mindre områden i landskapet: åkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga områden jämförs sedan i två olika skalor, flygbild respektive satellitbild..

Målsättningen med detta arbete är att ta fram en metod för att kartera och analysera den rumsliga variationen av landskapets sårbarhet för miljögifter, samt att visa hur geografiska informationssystem (GIS) kan underlätta denna rumsliga kartering och analys. Analysen utfördes inom vattenskyddsområdet Ignaberga-Hässleholm i Hässleholms kommun. Först studerades sårbarheten utifrån markens förutsättningar med hjälp av modellen DRASTIC och sedan studerades var de mest mobila bekämpningsmedlen har använts i förhållande till resultaten från DRASTIC..

Vinderosion på jordbruksmark har länge varit ett välkänt faktum trots att någon utförligare undersökning om dess omfattning och skadeverkan inte tidigare genomförts. Mot bakgrund av detta har därför ett nordeuropeiskt projekt, WEELS (Wind Erosion on European Light Soils), dragits i gång som syftar till kartlägga vinderosionen på sandig jordbruksmark i norra Europa och som man i slutändan hoppas ska kunna resultera i en vinderosionsmodell. Detta har genomförts med SOIL modellen, en matematiskt fysikaliskt baserad modell för simulering av vatten och värmeflöde i en skiktad jordmånsprofil..

Under de senaste 300 åren har jordbrukslandskapet i Sverige genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet introducerades konstgödslet och efter andra världskriget ökade gödslingen dramatiskt i syfte att maximera produktionen. Detta har lett till att överskottet av kväve har spolats ut i vattendragen. I detta arbete har stor vikt lagts vid att skapa en egen kvävemodell i syfte att simulera kväveläckaget från jordbruksmarken i Tolångaåns dräneringsområde..

Den övergripande målsättningen med denna uppsats är att visa hur GIS kan fungera som stöd i en MKB. För att exemplifiera detta genomförs i denna uppsats en specificerad studie kring flygbullerpåverkade områden vid Malmö-Sturup flygplats. Flyg-bullerkartor erhölls från Luftfartsverket (LFV). Analyser gjordes för olika startriktningar om flygbullrets interferens med bland annat människor, naturvård, kulturmiljö, friluftsliv, fastigheter (egendomar) samt med några tätorters expansionspotential. Jämförelser genomfördes mellan flygplanstyperna McDonell Douglas MD80 och McDonell Douglas DC9.

Long time-series of pressure measurements often have high quality because the early instrumentsare more or less the same as the modern ones. A time-series from Lund consisting of three dailymeasurements from 1780-1997 has been homogenised and is therefore suitable for analysingpossible influences of the enhanced greenhouse effect. According to a two-layer model of theatmosphere one finds a shift in the frequency of baroclinic instability due to an increasedtemperature gradient caused by the increasing CO2. Baroclinic instability over the Atlantic Oceanis the main cause for frontal zone production, causing cyclonic activity over the southern part ofScandinavia. Changes to the baroclinic instability would therefore be traceable in the time seriesfrom Lund.

Sisyla is a joint project between the counties of Skåne, Blekinge, Jönköping, Kronobergand Kalmar in Sweden. A geographic database has been built with the aim to study theservice situation of the area. The main purpose of this thesis is to find a method toinvestigate the quality of the Sisyla database and to apply it. The method is adjusted tothe standard ISO 19114. The agreement between the database and reality was studied ina test sample.

Several studies have analysed the relationship between Normalised DifferenceVegetation Index (NDVI) and radiative surface temperature. A main goal for moststudies have been to find the best method for carrying out land cover classificationsand to study land cover changes, based on a combination between the twoparameters. Since atmospheric components have a significant influence on bothparameters, most applications were based on multi-temporal data. The quality of theindividual values in such a combination is improved, but the biophysical justificationis uncertain. This study presents a different method, based on only the combination ofvalues that have been registered the same day and about the same time of the day.125 daily images of NDVI and 250 images of radiometric temperature were used inorder to analyse the relationship between (1) NDVI and radiative temperature and (2)NDVI and relative temperature difference between early morning and mid-day.Results between NDVI and radiative temperature show a significant negativecorrelation on areas where a distinct growing season develops, and a strong positivcorrelation where vegetation is abscent throghout the season.

The Multispectral Canopy Reflectance Model (MCRM) by Kuusk (1995) has beenused to simulate the reflectance of a sugarbeet canopy. The simulated reflectancevalues show high absorptance in the VIS area, compared to field measurements, andhigh reflectance values in the NIR area. The errors may be due to overestimation ofclorophyll content in the sugarbeet leaves and scattered light during fieldmeasurements. The estimation of the clorophyll content where carried out using thePROSPECT-model by Jacquemoud & Baret (1990).During the vegetation period, the state of the canopy moves towards a closed canopy,with sparse vegetation in spring. The MCRM-model was used to perform a ?spring?simulation, which was compared to the original simulation.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av GIS och lagerföljdsdata, utforma en metodik för modellering och förståelse av våtmarker och deras utbredning. Metodiken ska, med hjälp av GIS, underlätta och förbereda för en mera automatiserad analys av lagerföljdsdata. Detta involverar flera steg: (1) Strukturering och urval av relevanta data utifrån en stor mängd geografisk och geologisk information; (2) framtagning av åldersmodeller utifrån daterade borrkärnor för beräkning av tillväxthastighet hos olika jordarter; (3) Utveckling och implementering av ett datorprogram för beräkning av våtmarksnivå vid olika tidssteg. Beräkningen skall baseras på de, utifrån åldersmodellerna, beräknade tillväxthastigheterna för jordarter i olika borrkärnor; (4) Interpolation av framräknade höjdvärden till kontinuerliga ytor där förändring av våtmarkernas area och volym vid olika tidpunkter kan bestämmas. I denna studie beräknades utbredningen för två våtmarker vid tiderna 0, 1000, 2000 och 6000 år sedan.