Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are:What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students?Is there power relations between teachers and their students?What is the violence against teachers and expression of?Is there any connection between dialogue, power relations and violence?The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault?s power relations.

The purpose of my work is to study what attitude pupils with immigrant background as well as native pupils have towards the subject Physical Education (PE). An other purpose with my work is to contribute in a way that all newly graduated PE teachers think of making the subject PE to a subject that all pupils regardless gender or background can get advantage of.During the whole work I compare pupils with immigrant background to native pupils and boys to girls. The reason why I compared boys to girls is that I want to study how satisfied girls are compared to boys when it has to do with the subject PE. I consider that boys take more and more space in PE lessons.The method I have used is both interviews and surveys. I chose a school in Stockholm.

Syftet med uppsatsen är att jämföra klassrumsundervisning och utomhuspedagogik och se vilket av dessa två arbetssätt som lärare föredrar och arbetar med. I den empiriska studien intervjuades lärare som arbetar inom förskola och grundskolans tidigare år om hur de ser på klassrumsundervisning och utomhuspedagogik. Uppsatsen handlar om utomhuspedagogik och klassrumsundervisning. Den utgår från följande frågeställningar: Vilka är för ? och nackdelarna med utomhuspedagogik? Varför använder lärarna en viss undervisningsmetod mer? Har omgivningen någon påverkan för att bedriva utomhuspedagogik? I resultatet och analysen framkommer det att lärarna har ungefär samma syn på klassrumsundervisning.

The purpose of this study is to investigate how teachers work with Autism pupils in two different schoolforms: a traditional elementary school and a language school. The study was based on three questions: 1. How do teachers in elementary school prepare, plan and implement reading and writing instruction to Autism pupils? 2. How do teachers in the language unit prepare, plan and implement their reading and writing instruction to Autism pupils? 3.

I wrote this thesis for myself and someone who would like to learn improvised music not from Jazz but Bach. I analyzed one composition by Bach, then I showed one example of using his idea to a Jazz standard tune. It was challenging for me to understand and analyze his composition as a Jazz improviser. To be honest I don't like to learn the music language from Bebop music but I like to play Jazz standard music. If someone would like to be good at playing jazz music, I think that it is important to know the music language in jazz.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Studiens syfte är att beskriva och analysera lärarstudenters uppfattningar om ledarskapet under utbildningstiden, samt att undersöka om det för dessa studenter finns några särskilda förutsättningar, som underlättar för utvecklandet av ett väl fungerande ledarskap, och vilka i så fall dessa är. Den metod som används i studien är dokumentanalys av lärarstudenters texter i form av reflektionsblad över sin praktik under fyra praktikperioder, dvs alla praktikperioderna studenterna har i det allmänna utbildningsområdet i sin lärarutbildning.Resultatet visar att nästan alla studenterna uppfattar ledarskapet som oerhört komplext i lärarrollen. I huvudsak beskriver lärarstudenter ledarskapet ur ett relationellt perspektiv och som  komplext. Detta kan upplevas komplicerat, när man skall hantera sitt ledarskap, eftersom detta också uppfattas situationsbundet.Två särskilda förutsättningar, har kunnat identifieras för ett väl fungerande ledarskap. Det handlar om förutsättningarna makt, i termer av legitimitet och auktoritet, och identitet, i termer av självkänsla och självförtroende.Sökord: Pedagogiskt ledarskap, classroom management, makt, legitimitet, auktoritet, identitet, självkänsla, självförtroende, auktoritärt ledarskap, demokratiskt ledarskap.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

The purpose with this essay is to compare two classes in an international school during their mathematic lesson. The international school offers education to their pupils in two languages; in Swedish and in English. Through this study I want to find out how teachers are working with language and communication during school hours. I will compare the work of two teachers and two classes to find out the differences and similarities between their work methods concerning language and communication during mathematic lessons.The main questions for the essay:How do the teachers work with language and communication in this school during the mathematic lessons?What similarities and differences are there between the two teachers in matter of methods of working with language and communication during the mathematic lessons?The research is based on interviews with the teachers and also on observations in the classroom during mathematic lessons.

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one.The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems.In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies.

This master?s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in ? and forms ? the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation.

The purpose of this study is to portray conflict managing associated with children in a small class and what problems they may face each day at school. What types of conflicts and what consequences do teachers practice? This study is based on these following questions:Is there any difference for solving/measure for students with psychosocial problems or ADHD in a conflict or does teachers still works with the same methods?What types of conflict solving does schools use?What is important to consider with students in a small class who has psychosocial problems and ADHD to prevent conflicts?Summary: To answer my questions in this study, I´ve used qualitative methods, interviews and observations. I have used my cellphone for recording the interviews so that all content from the informers are accurate. My theoretical points concerns on having strict rules both inside and outside the classroom.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt projekt där upphovsmannen komponerade ett jazzverk om cirka 45 minuter. Syftet är att utveckla och pröva olika strategier för att komponera längre sammanhändande verk för jazzensemble. Vanligtvis har kompositionen en underordnad roll inom jazzmusik. Formuppbyggnaden är ofta enkel till förmån för improviserandet. Här ligger dock fokus på kompositionen och upphovsmannen undersöker hur man kan gå tillväga för att komponera ett stort verk.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området.

The purpose of this study is to investigate whether and how some teachers in primary education in a multicultural area discussing the interculturality in their teaching with students from grades 1-3. It also aims to examine how students? cultural interactions in the classroom are expressed..