Sök:

Sökresultat:

148 Uppsatser om Civilt samhälle - Sida 4 av 10

Varför Àr Qatar inte en demokrati? En fallstudie med utgÄngspunkt i moderniseringsteorin

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

FRITIDSHEMMETS KOMPLETTERANDE OCH KOMPENSATORISKA UPPDRAG I ANPASSADE GRUNDSKOLAN En kvalitativ fokusgruppsstudie

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

L?rares utbildning, undervisning och vetskap om vad elever i grundskolan m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Studerandeinflytande i officersutbildningssystemet

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS Àven fÄtt programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lÀmna ett förslag pÄ ett för hela officersutbildningen sammanhÄllet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En vÀrdering av FHS rÄdande system för studerandeinflytandehar ocksÄ genomförts. Vidare innehÄller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetÀr organiserat vid ett civilt lÀrosÀte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har sÄvÀl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkÄr som inledningsvis utgÄr frÄn StudentkÄren FHS. Förslaget innebÀrÀven att studerandeinflytandet framgent frÀmst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frÄgor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Om att m?tas i ber?ttelsen n?r livet ?r sv?rt ? det l?kande narrativet. En litteraturstudie av hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas i forskningsartiklar relaterade till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Inget ont utan nÄgot gott - Hur har HIV/aids pÄverkat det civila samhÀllet i Botswana?

HIV/aids Àr en humanitÀr katastrof dÀr Botswana Àr det land med störst andel smittade i befolkningen. Sjukdomen har gjort avtryck pÄ hela samhÀllet i Botswana och diskuteras oftast utifrÄn hÀlso- eller ekonomiska termer. Men vilka avtryck har epidemin gjort pÄ det demokratiska samhÀllet, och pÄ en av demokratins viktigaste byggstenar, det civila samhÀllet?DÄ över 30% av den vuxna befolkningen i Botswana bÀr pÄ viruset borde den tid som tidigare lagts pÄ det civila samhÀllet numera lÀggas pÄ att leva med och överleva sjukdomen, varför det civila samhÀllet i Botswana bör ha försvagats i takt med att HIV/aids spridit sig. Uppsatsen jÀmför beskrivningar av Botswanas civila samhÀlle frÄn tvÄ olika tidpunkter, före och under HIV/aids var en nationell epidemi.

VISSERLIGEN S? KAN MAN INTE OPERERA EN S?GVERKSMASKIN, MEN MAN KAN JU LIKSOM G?RA N?GOT F?R DEMOKRATIN. En diskursanalytisk studie om folkh?gskolans roll i det nyliberala samh?llet

In this bachelor's thesis, we investigate the Swedish folk high school?s role in neoliberal society, which is analyzed through the lens of Norman Fairclough's critical discourse theory as well as Erving Goffman's theory of social deviants. The focus of our study has been participants in creative education, such as art, theater and creative writing. Our findings include that participants at folk high schools find great value in their education, both creatively and personally. They note that they have experienced a large amount of personal growth, regarding both openness towards others and higher confidence and their own abilities and identity.

En nations Äverkan av en cyberattack : En fallstudie pÄ cyberattacken mot Estland

I denna uppsats beskrivs en fallstudie pÄ överbelastningsattacken mot Estland 2007, dÀr attackens skeden redovisas samt visar pÄ vilka ÄtgÀrder som vidtogs för att stoppa attacken, samt pÄ vilket sÀtt attacken drabbade Estlands befolkning. DÀrefter analyseras attacken med hjÀlp av Richard Stiennons teori, om cyberkrigets fyra pelare. Avslutningsvis diskuteras de tvÄ frÄgorna som rör; vilka möjligheter en nation har nÀr det kommer till försvar mot cyberattacker samt vad som kan tÀnkas rÀknas som militÀra problem.  Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur en nation drabbas, nÀr den blir utsatt för en cyberattack och vilka handlingsÄtgÀrder som Àr möjliga att vidta. Resultatet visar pÄ att sÀttet Estland drabbades pÄ, var att nationen var tvungen att isolera sig frÄn det internationella internet, men att internet inom nationen kunde upprÀtthÄllas. Diskussionen mynnar ut i att en nation har mycket fÄ handlingsmöjligheter till att försvara sig sjÀlv, nÀr det kommer till cyberattacker frÄn aktörer som inte Àr andra nationer.

YrkesvÀxling : officerens förutsÀttningar att yrkesvÀxla till den civila arbetsmarknaden

Försvarsmakten har idag en oönskad Àldre Älderstruktur som inte Àr avpassad förorganisationens uppgifter och struktur i framtiden. Samtidigt Àr man Àr tvungen att sÀga uppyngre officerare för att kortsiktigt kunna klara de ekonomiska mÄlen. Detta Àrkontraproduktivt vilket gör att Försvarsmakten i framtiden vill skapa ett nyttpersonalförsörjningssystem. För att kunna genomföra detta mÄste ett antal av dagensofficerare yrkesvÀxla för att göra plats för det nya systemet. Uppsatsens syfte Àr att fÄ insikteri vilka förutsÀttningar det finns för dagens officerare att yrkesvÀxla till ett civilt arbete.Uppsatsen svarar pÄ vad som Àr officerskompetens och hur officerskompetensen kanbeskrivas med andra ord.

"Klart vi lÀr av varandra" : En studie om lÀrande i en ideell organisation

UngefÀr hÀlften av Sveriges befolkning engagerar sig i ideellt arbete idag. Det Àr ett arbete som utförs oavlönat och frivilligt. Det finns en lÄng historisk bakgrund med föreningsarbete. Redan pÄ 900-talet uppkom de första föreningarna.Syftet med denna studie var att studera lÀrandet inom en ideell organisation. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ hur deltagarna sÄg pÄ kunskapsdelning mellan huvudkontoret och de ideellt engagerade, samt kommunikation och hinder för lÀrande som förekom inom föreningen.

Handbojor eller ett leende? : Hur upplever personer med psykisk ohÀlsa möten med polisen

Detta arbete handlar om hur personer med psykisk ohÀlsa upplever möten som de haftmed polisen i samband med handrÀckningar eller omhÀndertaganden. Vi hargenomfört fem intervjuer för att fÄ en bild av hur dessa möten upplevs. Bakgrundentill Àmnesvalet Àr att vi inte fann nÄgra rapporter skrivna som belyser den aspekten, detsom finns skrivet sedan tidigare Àr hur polisen uppfattar dessa möten. För att fÄ enklarare bild om vilka förutsÀttningar som rÄder inför dessa möten, sÄ har vi tittat pÄden lagstiftningen som styr polisen arbete. Samt tagit del av polisförbundetsmedarbetarundersökning: ?Har polisen rÀtt förutsÀttningar att bemöta psykisk sjuka??Som utgÄngspunkt för intervjuerna har vi haft frÄgestÀllningar som knyter an till attbÀttre förstÄ dessa möten.

MilitÀr kultur eller civilt entreprenörskap : vad skapar högst tillit och effekt ; Will business beat culture?

Den militÀra organisationen har sÄvÀl historiskt som i nutid haft ett beroendeförhÄllande till denkommersiella marknaden för försörjning av tjÀnster och materiel. PÄ senare Är har vi sett enpolitisk strÀvan mot ett utökat inslag av kommersiella lösningar inom den militÀra strukturen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om en sÄdan förÀndring kan komma att pÄverkainsatsorganisationens förmÄga att leverera avsedd operativ effekt. Undersökningen tar sin ansats ipersonalens förtroende för militÀra kontra privata koncept. Med stöd i traditionell militÀrteori,systemteori och professionsteori genomförs en enkÀtundersökning i avsikt att utvÀrdera om det gÄratt finna ett samband mellan förbandets förmÄga att avge avsedd effekt och personalens förtroendeför en stödorganisation som de i en utsatt situation stÄr i beroendestÀllning till.Den övergripande slutsatsen Àr att detta samband mellan förtroende för stödorganisationen ochförbandets förmÄga kan pÄvisas. Likaledes pÄvisar undersökningen ett högre förtroende för etttraditionellt militÀrt förhÄllningssÀtt inom logistikorganisationen i samband med en militÀr insatsÀn för kommersiella lösningar.

Satellitkommunikation för marinens fartyg

Denna uppsats Àr skriven inom ramen för den tekniska specialiseringen vid Försvarshögskolan och Àr en deskriptiv och komparativ studie av möjligheterna för Marinen att skaffa satellitkommunikationssystem.Marinen har i takt med nya uppgifter fÄtt behov av ett autonomt sambandssystem som kan anvÀndas som komplement vid internationella operationer. För att kunna deltaga inom ramen för NATO-ledda fredsbevarande operationer Àr satellitkommunikationssystem  t.o.m. ett krav som Marinen i dagslÀget inte klarar av att fylla.Den sÀkerhetspolitiska utvecklingen och en förÀndrad hotbild gör att utnyttjande av ett helt civilt system Àr ett kostnadseffektivt och realistiskt alternativ. GeostationÀra satelliter utgör dÄ fortfarande det bÀsta valet med hÀnsyn till tÀckningsomrÄde och driftsÀkerhet. OperationsomrÄdet styr vilken operatör man vÀljer, men inriktningen bör vara en svensk satellit eller en satellit med svensk delÀgande.Tekniskt sett skall systemet vara uppbyggt kring hyllvara (COTS).

Utveckling av Grupp och Ledare : En intervjustudie av kursen UGL

Inom Försvarsmakten och civila företag utbildas chefer som förvÀntas kunna leda andra i strid eller civilt. Ledarskap Àr otroligt viktigt i Försvarsmakten. En stor del av Försvarsmakten bestÄr av just ledarskap. En av Ätskilliga kurser som anvÀnds i detta Àmne Àr utveckling av grupp och ledare (UGL). Kursens innehÄll kan lÀtt kopplas mot teorin utvecklande ledarskap som handlar om vad UGL vill uppnÄ.

Digital samverkan. En studie av samarbetet mellan fritidshem och v?rdnadshavare genom digitala kommunikationskanaler

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->