Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan Civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och Civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan Civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur den försvarspolitiska debatten såg ut efter händelserna i Ådalen 1931. Då fanns en hetsig debatt om försvarets nyttjande i Civila angelägenheter. Efter många år, 1969, kom beslutet att militär inte skulle medverka till upprätthållande av ordningen i sociala konflikter i samhället. Denna lag har inte ändrats, men under 2000-talet upptogs debatten igen efter Göteborgskravellerna och 11- september-attackerna i USA. Denna uppsats utreder hur försvaret har påverkats av olika beslut och ett resonemang förs också om försvarets stöd till samhället i framtiden..

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den Civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets Civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de Civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets Civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid Civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

Denna uppsats syfte var att studera värnplikten som en socialiseringsprocess där social identitet skapas. Uppsatsen bygger på två frågeställningar som berör syftet närmare: Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till det militära i förhållande till sitt Civila liv innan värnplikten? Hur förhåller sig personer som nyligen gjort värnplikten till sitt nuvarande Civila liv i förhållande till det militära liv de lämnat?Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med hermeneutik som tolkningsgrund. Urvalet består av tio informanter som gjort värnplikten. I intervjuerna speglade informanterna sina upplevelser från och tankar om värnplikten.

Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många Civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till talibanerna från civilbefolkningen.

SammanfattningI denna undersökning har fokus legat på att jämföra den fackliga verksamheten vid Karlskrona örlogsvarv med den fackliga verksamheten som funnits inom den Civila varvsindustrin. Den tes som ställts upp i sammanhanget har präglats av att den fackliga verksamheten vid örlogsvarvet präglats dels av att staten varit arbetsgivare med delvis andra företagsmål än en privat arbetsgivare, dels att verksamheten varit nära inkorporerad med den militära verksamheten vilket kan ha påverkat den politiska inriktningen på arbetsplatsen. Utifrån detta resonemang har jag ställt upp tesen att den fackliga verksamheten inom Försvarets Civilanställdas personalförbund avdelning 36 utmärkts av en mer arbetsgivarvänlig attityd än vad var brukligt vid de Civila varven.I min uppsats har jag följande frågeställning:Hur skiljer sig fackföreningen, Försvarets Civilanställda personalförbunds, verksamhet vid örlogsvarvet i Karlskrona åt jämfört med fackföreningar vid Civila varv i allmänhet?För att kunna svara på denna frågeställning har jag använt mig av kvalitativ och kvantitativ metod där jag främst studerat årsberättelserna från avdelning 36 vid Karlskrona varvet. I vissa fall har jag dykt ner i vissa protokoll för att få sammanhanget förtydligat eller för att säkerställa korrektheten i uppgifterna jag fått fram.

Sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten genomgår en stor förändring. En minskad krigsorganisation har givit möjlighet att öka ambitionsnivån i hela sjukvårdsorganisationen. Den ska ha som mål att kunna prestera samma vårdresultat som den fredstida Civila sjukvården. Detta kommer att ställa stora krav på organisationen och de som arbetar inom sjukvårdsfunktionen inom Försvarsmakten.Denna uppsats behandlar hur funktionsmålsättningen implementeras och vilka konsekvenser detta får för i första hand för krigsorganisationen men även för vårt internationella engagemang. Beröringspunkter och samordningsvinster med den Civila sjukvården blir allt fler i framtiden.Med en kvalitativ fallstudie, litteratur och intervjuer, visar författaren på en samstämmig syn på behovet av en förändring av sjukvårdsfunktionen men även skillnader avseende hur arbetet med införandet av den nya funktionsmålsättningen skall ske..

Inom näringslivet förekommer det ofta att företag renodlar sin verksamhet för att koncentrera sina resurserpå sin kärnverksamhet. Det har till stor del skett genom att perifera verksamheter som inte gällerkärnverksamhet, eller som kärnverksamheten är beroende av, lagts ut på andra ofta specialiserade företag.Detta har skett genom utkontraktering eller outsourcing. Med Försvarsmaktens (FM) ominriktning ochminskande anslag, kan ett sätt att effektivisera och rationalisera FM, vara att i större utsträckning lägga uttjänster på Civila företag, medelst outsourcing eller utkontraktering. Detta kan skapa nya möjligheter, menäven också leda till nya problem. Uppsatsen syftar till att generellt utröna de möjligheter och problem, somCivila logistikåtaganden, kan innebära för FM.

Internationellt sker en utveckling mot att genomföra insatser samordnat med resurser från flera politikområden - både Civila och militära. Behovet har uppstått ur insikten att hållbar utveckling i en region kräver användning av olika resurser för att uppnå synergier. Samverkan och samordning mellan Civila och militära aktörer enligt syftet ovan brukar i moderna ordalag beskrivas som comprehensive approach. Det praktiska arbetet på fältnivån med samverkan för att uppnå synergier i kontexten comprehensive approach kan sägas innebära samma sak som civil-militärt samverkan.Det övergripande syftet med uppsatsen är att med fokus på det svenska PRT Mazar-e Sharif, förstå de svårigheter som finns vid samverkan mellan Civila och militära aktörer, med målet att öka synergier av nationella resurser. Med utgångspunkt från tidigare forskning om militär-civil samverkan samt comprehensive approach, skapas en analysmodell med ett urval av identifierade faktorer, för att beskriva samverkan empiriskt främst utifrån intervjusvar från nyckelaktörer ? chefer eller stabschefer samt Civila rådgivare.

Att uppnå situationsmedvetenhet kan helt avgöra ifall en person klarar av att lösa en specifik uppgift eller inte. Dagens ledningssystem har ofta som uppgift att stödja användaren att upp nå situationsmedvetenhet och därmed klara av att lösa sina uppgifter. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka potentiella brister det kan tänkas finnas inom de militära och Civila ledningssystemen. Att lista dessa problem är av intresse då det är av stor vikt att kunna se hur dessa system skulle kunna tänkas förbättras. Både utvecklare och användare har intervjuats i syfte att samla in viktiga åsikter.

This study analyzes how civil society contributes to the democratic development in a Nicaragua governed by the sandinist party FSLN. The empirical focus lays at the relationship between state and the civil society. By using a conceptual framework outlined by Caroline Boussard, the civil society is being analyzed as an actor with a democracy-building potential that is supported or constrained by a political context.The civil society is divided between traditional social movement and more newly borned NGOs. Social movements tend to approach the government comparatively to NGOs, which adopt a highly critical attitude. In contrast to NGOs, the traditional social movements are improving their democratic functions as a counterpart while NGOs confine its democratic potential to an agenda setter drawing attention to democratic deficits.

Bryggeriet är en ideell förening som ingår i det Civila samhället i och med att man tar ett tydligt socialt ansvar för framför allt ungdomar och deras fritidssysselsättning i Malmö. Föreningen är mitt uppe i en organisationsförändring till följd av en längtan efter stabilitet i organisationen men även en önskan om att hitta nya finansieringsalternativ till de bidrag man får från kommunen. Syftet med den här uppsatsen är att belysa vad som händer med en organisation i det Civila samhället när inledningsfasen är slut och organisationen utvecklas och går vidare till att etablera sig på marknaden. Undersökningen är utformad som en fallstudie vilket bland annat betyder att det är en specifik enhet som är studerad. Den teoretiska utgångspunkten i min undersökning har varit DiMaggios och Powells teori om den institutionella isomorfin som menar på att organisationer inom samma fält blir mer lika varandra över tiden.

This study revolves around the NATO-led Operation Unified Protector in Libya 2011. The military campaign was executed under a UN mandate to protect the Libyan civilian population. Despite the mandate civilians died because of NATO bombings. The purpose of this study is to identify inadequate measures in avoiding civilian casualties during the operation and to continue to work towards minimizing civilian casualties caused by military organizations in international interventions.Early in the operation, NATO?s objective altered from protecting the civilians to over­throwing the Libyan regime. At the same time NATO changed its military targeting.

Kina är idag en av världens största handelsnationer. Sedan ordförande Maos död 1976 har landet öppnats upp för relationer med västvärlden. Handelsmässigt sett har Kina nått en större frihet. Syftet med denna fallstudie är att kartlägga graden av politisk liberalisering i Kina, med grundantagandet att liberalisering utgör vägen mot målet ? demokrati.

AbstraktMassmedierna har blivit en allt större del av vårt historieskapande och är med och skapar vår världsbild. Vissa pressbilder når närmast ikonstatus och blir våra referenspunkter när vi reflekterar över händelsen. Därför har jag valt att titta närmare på de bilder som har publicerats i den amerikanska bildtidningen Life, den svenska bildtidningen Se och de svenskakvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under Tet-offensiven i februari 1968. I minundersökning har jag samlat in alla bilder från de aktuella tidningarna under perioden och kategoriserat dem efter grupperna militära, militära/Civila och Civila. Bilderna i kategorinmilitär var så många att jag valde att dela upp dem i underkategorierna strid, fångar, rutin och döda/sårade.