All around the world more and more people move from rural areas to live in the cities. Because of this, the urban areas have become an important part in the debate about the effects on the environment and sustainability. In many countries word wide initiatives have been taken to build sustainable cities and eco cities, the Stockholm Royal Seaport is one example. The vision for the district is to become a world class sustainable city based on the three dimensions of sustainable development: social, economic and ecologic. The municipality of Stockholm has set requirements for the buildings? energy usage, emissions and amount of waste generated during the building process.

Thesis purpose: This thesis will through a case study of a recently rebranded bank ?Jyske Bank?, seek to research deeper within the field of service sector rebranding. The internal communication used in connection to the rebranding, will be analyzed in order to investigate what initiatives Jyske Bank?s organizational leaders launched to implement the rebranding and furthermore whether the initiatives have worked. The research questions are: - What are the critical initiatives behind the re-branding process, and have these initiatives been successful?- Furthermore, to determine the success: To what extend does the intended image, created by the organizational leaders of Jyske bank, in relation to the rebranding, correlate with the identity held by the organizational members? Methodology: This thesis employs a mix of quantitative questionnaires and qualitative semi structured interviews.Theoretical perspectives: Corporate rebranding framework (Daly & Moloney, 2004) and a conceptualization of the employee branding process (Miles & Mangold, 2005)Empirical data: The empirical data was collected from in depth interviews with management and questionnaires from employees.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Vi avser att undersöka vilka motiv företag har när de väljer att samarbeta kring varumärken samt vad det kan uppkomma för fördelar och nackdelar med allianserna. Vi vill även ta reda på vilka faktorer det finns för att lyckas med en varumärkesallians. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med fem allianser inom olika branscher. Det vanligaste motivet till att ingå en varumärkesallians är att kunna skapa ett mer framgångsrikt koncept än tidigare.

This is a study about residential segregation in Malmö. The aim is to highlight the segregation that is taking place in the city as a whole. I therefore focus on two residential areas in Malmö which are not often mentioned when speaking about segregation; Västra Innerstaden and Limhamn-Bunkeflo. I present different theories on housing segregation and discuss them in relation to these specific residential areas. I investigate how the socio-economic and ethnic characteristics of the inhabitants in these residential areas are connected to Malmö being a segregated city.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs.Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories.Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made..

As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer?s attitudes towards the two brands.

The main purpose of a logotype is to harmonize with a company?s business concept and culture. This study is based on the receiver?s attitudes about three different logotypes - Volvo, Telia and Mcdonald's. It informs the reader about the importance of a logotype as a mean of communication and if the perceptions of the logotype harmonize with the profile of the company.

Media society is under a constant development and in line with this change, firms must adapt to the market. We have investigated what fashion companies in fact are doing to communicate in the dynamic market. We wanted to find out how to communicate and how they can market themselves in a new and innovative way to create long-term customer relationships. We have used a theoretical frame of reference based on marketing communication, fashion marketing, branding and relationship marketing theories. We have assumed four themes throughout the survey which are: customer contact and relationships, emotion in communication, branding and relational communication.

The Go Down Arts Centre is a proposal for a new building to an existing organisation in Nairobi, Kenya. The proposal relates to the scale of the city by making a statement on a future urban path, and by welcoming the city in to the building. The proposal houses both activities affiliated to Go Down, such as studios and rehersal rooms, as well as opportunities for the visitor to meet and interact with the culture produced at Go Down, both in formal and informal settings. The building is closed to its surroundings, apart from a grand entrance towards the urban path. There, the city passes through the building to an inner courtyard, where the communication to all the rooms and activities takes place.

Bakgrund: Det är intressenterna som tillsammans samskapar platsvarumärket, dock har invånarnas betydelse i sammanhanget hittills inte uppmärksammats. Relationen mellan Kalmar kommun och invånarna påverkar platsens kultur, image och platsidentitet. Dessa element är sammanvävda och utgör platsvarumärket, vilket innebär att varumärkning bör ses som en dynamisk företeelse. Kalmar kommun saknar dock riktlinjer över hur de ska involvera invånarna i varumärkesarbetet, så att de tillsammans kan forma och förmedla ett attraktivt Kalmar. Syfte: Syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur invånarna kan relateras till platsens kultur, platsidentitet och image, vilka utgör platsvarumärket. Dels att föreslå riktlinjer gällande hur Kalmar kommun ska involvera invånarna i kommunens varumärkesarbete. Metod: Studien bygger på fallstudie av Kalmar kommuns varumärkesarbete.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen.

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ?värde & värdegrund?, ?företagskultur?, ?varumärke? och ?employer branding? samt tidigare forskning.

Syftet med föreliggande undersökning är dels att undersöka hur företag inom den högteknologiska branschen arbetar med employer branding för att ses som attraktiv för potentiella framtida arbetstagare. Dels syftar även undersökningen till att få kunskap om vad ingenjörsstuderande, inom det för dessa högteknologiska företag intressanta utbildningar, finner attraktivt hos en framtida arbetsgivare. Metoden för undersökningen är därför både kvalitativ genom intervjuer och kvantitativ genom enkäter. Resultaten från undersökningen visar att företagen aktivt arbetar med att synas, differentiera sig från konkurrenterna, ses som relevanta och uppfylla psykologiska kontrakt. De har insett vikten av att arbeta med employer branding för att kunna kompetenssäkra i ett tidigt stadie. De arbetar både internt samt externt för att bygga upp ett starkt employer brand som kommer skapa attraktion hos potentiella framtida arbetstagare.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och försöka förstå hur det svenska ledarskapet fungerar i Kina, i svenska företag med kinesiska medarbetare. Vi ämnar även belysa vilka erfarenheter svenska ledare har av mötet med den kinesiska kulturen. Metod: Vi har valt en kvalitativ metod för vår uppsats för att på så sätt kunna beskriva, förstå och få en helhetsbild av fenomenet. Den metodik som vi har valt att använda oss av är intervjuer och enkäter, som gett oss ett empiriskt underlag till denna uppsats, samt litteraturstudier, som gett oss en teoretisk referensram.Slutsatser: Att svenska ledare i stort är framgångsrika i Kina men att de problem som finns, enligt både intervjupersoner och litteraturen, främst uppstår inom områdena kommunikation, motivation och initiativförmåga. Problemen i verkligheten är dock inte lika stora som litteraturen beskriver.