Sökresultat:
16 Uppsatser om Cirkulationsplatser - Sida 1 av 2
Parametrisering av cirkulationsplats typ D
Projektering i byggbranschen är tids- och resurskrävande och ofta ställs projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det är vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna är likartade. Idag har många byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. Många forskare anser att ett produktfokuserade arbetssätt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det är möjligt att också standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av Cirkulationsplatser.Genom den enkätundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av Cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I Vägor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestämmer utformningen av Cirkulationsplatser.
Cirkulationsplatsens utformning : att kombinera estetik, säkerhet och funktion
Cirkulationsplatser är en typ av trafikplats som har ökat i samhället under de senaste åren och antalet fortsätter att öka. De första Cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företräde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De är viktiga i trafiknätet eftersom de fungerar som noder och ofta anläggs i korsningar där det är hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. Säkerheten i Cirkulationsplatser är bäst för motorfordon och även gående har relativt god säkerhet, men flera problem med säkerhet finns för bland annat cyklister och personer med synnedsättningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man på bästa sätt kan utforma Cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fältstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrån dessa kunnat dra slutsatser.
Cirkulationsplatser ur ett trafiksäkerhetsperspektiv
Cirkulationsplatser projekteras oftast in i högtrafikerade miljöer, vilket gör att alla olika delar måste samordnas så att de klarar av de höga flödet, men också skapar en plats som är lättförståelig och lättnavigerad. Det är inte bara de tekniska delarna, såsom refuger och körfältsbredd som måste tas med i beräkningarna, utan vegetation har också en del i att skapa en plats som är vacker, men även är säker för trafikanterna som nyttjar platsen. Det är också viktigt att skapa, i så stor utsträckning som möjligt, en skötselextensiv cirkulationsplats, eftersom det är en utsatt miljö för skötselpersonal att arbeta i.
Ändamålet med detta examensarbete har varit att utforska cirkulationsplatsen ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. För att få ingående kunskap om hur Cirkulationsplatser utformas har en litteraturstudie utförts. I denna har allt från cirkulationsplatsen utveckling genom åren, till hur olika
delar av cirkulationsplatsen utformas för att skapa en trafiksäker miljö gåtts igenom.
Frågeställningar som har använts och besvarats under detta examensarbete är följande:
- Vilka delar består cirkulationsplatsen av?
- Hur utformar man en säker cirkulationsplats?
- Hur kan man garantera de oskyddade trafikanternas säkerhet?
För att kunna skriva ett än mer givande och intressant arbete, genomfördes även en fallstudie.
Simuleringsstudie av signalreglering i cirkulationsplatser
Idag byggs det allt fler Cirkulationsplatser i Sverige. De ersätter många signalreglerade korsningar. Cirkulationsplatser lämpar sig dock inte i alla situationer. Ett exempel när det inte lämpar sig är om det passerar ett stort trafikflöde rakt igenom cirkulationsplatsen som hindrar trafiken från mindre tillfarter att komma in i cirkulationen. För att komma tillrätta med problemet kan signalreglering av cirkulationsplatsen tillämpas.
Användning av trafiksignaler och förändrad utformning för att öka kapaciteten i cirkulationsplatser
Det har byggts många rondeller under senare delen av 1990-talet och början av 2000-talet för att skapa bättre trafikmiljöer, minska fördröjningar och öka flexibiliteten i korsningar. I Cirkulationsplatser med hög belastning och ojämna flöden kan det dock uppkomma en del problem. Ett av dessa problem kan vara att stora överordnade flöden genom rondeller blockerar trafik från mindre infarter så att långa köer bildas. I denna rapport analyseras olika åtgärder, som införandet av trafiksignaler och förändrad utformning, för att se om förbättringar är möjliga. Examensarbetet har lett till en god inventering och ökad kunskap kring problematiken kring Cirkulationsplatser.Presentationen av examensarbetet är uppdelat i fem delar:Litteraturstudien gav intressant kunskap om möjligheterna med att använda trafiksignaler och fysiska förändringar för att öka kapaciteten i en hårt belastad cirkulationsplats.
Cirkulationsplatsers inverkan på vägtrafikbuller
I dagens samhälle är runt två miljoner svenskar störda av trafikbuller, samtidigt som bilismen och vägtransporterna ökar. För att få en säkrare trafikmiljö med ett jämnare körsätt är det populärt att bygga om vanliga korsningar till Cirkulationsplatser.Denna rapport fokuserar på vad som händer med bullernivåerna då trafiken passerar en cirkulationsplats. Undersökningarna har genomförts genom att beräknade bullernivåer jämförts med uppmätta värden från olika Cirkulationsplatser. Arbetet inleds med en litteraturstudie om ljud- och bullerfrågor.Bullermätningar utfördes vid totalt åtta olika Cirkulationsplatser, där både ekvivalentnivåer och maxvärden samlades in. Därefter beräknades medelvärden av dessa.
Lokalt omhändertagande av dagvatten i vägmiljö
Dagens förtätning av städer och tätorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att få bort vattnet så fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och främst vägdagvatten är ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, både på flora och fauna.
Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hänvisas till trafikens utsläpp, slitage av vägbana och däck, läckage och korrosion. Näringsämnena fosfor och kväve, suspenderat material, zink, salt, kolväten och olja är bara exempel på de ämnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vägdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt är bly, men tack vara en förändrad lagstiftning och övergång till blyfri bensin har mängden bly i naturen minskat.
Cirkulationsplatser ? estetik och design :
The purpose with this final thesis has been to study the aesthetics and design of roundabouts and to ascertain important factors that influence the experience of them. The investigation was carried out through literature-, field studies and interviews with persons that in different ways have participated in the formation of roundabouts. Furthermore, six roundabouts have been explored in more depth so that the survey would get a more practical link. These six roundabouts all occur in the rim of a city and do thereby have an important role as a gateway. The environments in such contexts are often complex which adds additional difficulty in achieving a visually appealing design, especially when taking into account the usually high traffic intensity.
Cirkulationsplats Björkskataleden/Porsövägen
Detta examensarbete består av en trafiklösnings utredning av korsningen Björkskataleden/Porsövägen i Luleå kommun samt ett projektgenomförande av antaget lösningsförslag. Korsningen fungerar bra om man ser till framkomligheten och har i dag en hastighetsbegränsning 70 km/h. Många indikationer visar på att hastigheten är i många fall betydligt högre och sambandet hög hastighet med frontal eller vinkelrätta kollisioner har en väldigt hög skadefaktor och bör undvikas genom en bättre trafiklösning. Björskataleden kommer att förlängas med anslutning till Rv 97 vid Notviken och genom denna förlängning kommer belastningen i korsningen Björkskataleden/Porsövägen att öka med ca 15%. Luleå kommuns vision är att alla korsningar efter Björkskataleden skall bestå av Cirkulationsplatser.
Framkomlighet i cirkulationsplatser - En metodstudie om utformningens påverkan på kapaciteten
The major aim of the thesis is to describe the networks, relations and marketing of some university libraries and their customers in the year 2000. I illustrate how these issues interact and whether they have changed due to the recent development of technology and if so, how. The thesis is based on interviews with two directors of libraries and two librarians at two different libraries. A small survey with 16 questionnaires has also been performed in order to get a more general view on librarians' opinions in these questions. The thesis mainly shows that the networks in which the respondents take part primarily exist in the library sphere and towards the universities.
Faktorer som påverkar växters utveckling : en studie av vegetationens utveckling i rondeller
Cirkulationsplatser är vanligt förekommande i vårt samhälle och det byggs ständigt nya eftersom det är säkrare och smidigare än en fyrvägskorsning. Rondellen är ofta en plats för utsmyckning i form av växter eller av konstverk. För att växter ska ha ett prydande värde i rondeller måste de utvecklas bra och det här examensarbetet undersöker just hur växter har utvecklats i rondeller sedan plantering.
Arbetet grundar sig i en inventering av 74 rondeller fördelade i regionerna Norrland, Mälardalen och Västkusten som har olika klimatförhållanden och har olika stor användning av vägsalt vintertid. Det insamlade inventeringsmaterialet har sorterats, analyserats på artnivå och på generell nivå med utgångspunkt i en litteraturstudie om växters utveckling. Litteraturstudien har även legat till grund för ett inventeringsprotokoll baserat på symptom som växterna kan visa upp beroende på bland annat vatten- och näringstillgång och växternas härdighet.
Under arbetet har jag kommit fram till att man som planerare, projektör, anläggare och förvaltare har stor påverkan på växternas utveckling i rondeller.
Tekniska risker vid breddning av plattrambroar
Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex Cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny.
Utvärdering av Capcals förmåga att beräkna framkomlighet
Performance of an intersection affects the total travel time in a traffic network. An intersection with good performance can easily be described by its contribution to lower travel time than in a comparable intersection. The travel time is of importance in the cost calculations when a specific intersection is to be chosen and designed. It is important to be able to make correct and precise performance calculations so that the cost calculations will not be incorrect. For that purpose the software Capcal, which is a traffic model for intersection analysis on performance, is used in Sweden.
Simulering av cirkulationsplatser i Jönköping
Syftet med examensarbetet har varit att studera hur trafiken i Jönköping ser ut och ta fram åtgärdsförslag till de trängselproblem som finns. Syftet har även varit att studera hur framtida trafikflödesförändringar och framtagna lösningar kommer att påverka dagens vägnät i centrala Jönköping.Rapporten är indelad i fyra större huvuddelar. Dessa huvuddelar är en bakgrundsstudie, litteraturstudie, simuleringsstudie och åtgärdsförslag.Bakgrundsstudien visar hur Jönköping är uppbyggt, var trafikgenererande områden är belägna samt hur infrastrukturen ser ut. Även framtida förändringar i området kring det planerade simuleringsarbetet har studerats och analyserats.Litteraturstudien ger en inblick i hur trafikproblem angrips, hur fyrstegsprincipen tillämpas, vilka åtgärder som kan användas för att reducera trafiken samt hur OD-matriser kan tas fram. Även kunskaper om simulering, hur simuleringsarbeten utförs och om programvaran AIMSUN kan hämtas i litteraturstudien.I simuleringsstudien har en modell skapats i AIMSUN och indata samlats in, bearbetats samt matats in i AIMSUN.
Korsningen Industrigatan-Östgötagatan i Linköping : analys och åtgärder
Trafiksystemet i Linköpings tätort bygger på två ringar, Y-ringen (yttre) och C- ringen (centrum), vilkas syfte är att avlasta stadens olika centrala delar. Den signalreglerade korsningen Industrigatan-Östgötagatan är en del av den så kallade Y-ringen och under vissa tider på dygnet finns det risk för köbildning. Antalet inkommande fordon i korsningen uppgick år 1999 till ca 28 000 per dygn och idag uppgår antalet till någonstansmellan 30 400-32 400 fordon/dygn. Kommunen har planer på att på att etablera ett bostadsområde i Övre Vasastaden, vilket kan komma att påverka trafikmängderna i den studerade korsningen. En garanterad orsak till ökade trafikmängder är det faktum att Linköping ständigt ökar i invånarantal, med ökad folkmängd ökar även trafiken.