The study is aimed at investigating the images of God, or how God is percepted, that is beingpresented in the artistic work of Ingmar Bergman, and how they differ from each other. The filmsthat are being analysed in this study is The seventh seal (1957), The Magician (1958), Through aglass darkly (1961), Winter light (1963), The Silence (1963), Persona (1965) and Cries andwhispers (1973).To examine the images of God that are being presented throughout the scope of the study Iam mainly using common Cinematic theories that are presented in James Monacos How to read afilm (2000) and Louis Giannettis Understanding film(1993) which basically are structuralistapproaches to discussing film as a language and interpretation.I am studying each movie as it is presented to us, the viewers, and only speaking of the film.I am also looking into Ingmar Bergmans personal life, not to examine if he was a Christian believer,but for clues to interpret themes, characters and the event taking place in each of the films. Thestudy is investigating the series of films as a connected unity, a connected unity that explores therelationship of God and mankind as it is presented in the films.The result of the study is that the image of God presented in the films of Ingmar Bergman isa God that moves from the transcendent sphere to the immanent sphere, a God, or ?the Holy? thatover the years transforms into something materialistic. This new God, or holiness, is something thatexists in the interpersonal relations of mankind in the latter work of Ingmar Bergman..

In today's society we are used to regularly visit the sport arena to cheer for our favorite team, we go to the Cinema to enjoy a good movie or maybe to the theatre to experience a grand performance. It has become far more common in the last years to buy tickets to these kinds of events online. To make sure that the customer will keep on buying their tickets from the online booking companies the booking experience itself has to be hassle-free and easy to understand. The customer will most likely, if possible, avoid the website if the booking itself is experienced as having problems and insecurities.  The purpose of this study is to determine some of the most fundamental designs and functions of online booking websites today as perceived by the general public.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den amerikanska ockupationen påverkade den japanska filmen i allmänhet, och Akira Kurosawas (1910-1998) produktion under denna tidsperiod i synnerhet. För att uppnå detta skisserar jag en översiktlig och lättillgänglig bild av den japanska filmhistorien, från dess tidigaste skede fram till 1952, vilken jag hoppas kan fungera som en historisk fond. Vad gäller ockupationstiden, ger jag inledningsvis en kortare historisk överblick, för att sedan begränsa perspektivet och fokusera på Akira Kurosawas filmproduktion under denna tid. Jag har vidare valt att begränsa valet av filmer - ur Kurosawas repertoar under åren 1945-52 - till följande alster: The Men Who Tread on the Tiger's Tail (1945), No Regrets for Our Youth (1946), One Wonderful Sunday (1947), Drunken Angel (1948) och Stray Dog (1949). Jag har valt dessa filmer, främst därför att de alla innehåller material som i mångt och mycket exemplifierar den påverkan som den amerikanska ockupationsmakten hade på Kurosawas produktioner - och japansk film - under ockupationen.

Syftet med min uppsats är att analysera på vilket sätt Nanni Moretti framställer mediekritik, vilken som är denna mediekritik, vilka teorier som möjligen kan spåras i denna mediekritik och vad som enligt Moretti blir den demokratiska konsekvensen av italiensk mediekultur. Jag kommer även att gå in på den filmstil han använder, vad som kan vara ursprunget till Morettis filmiska metod och hur detta används i formulerandet av Morettis mediekritik. Vilken är den mediekritik Nanni Moretti uttrycker implicit och explicit i Caro Diario och Aprile, och hur ställer han sig i förhållande till gamla mediekritiska teorier? På vilket sätt får hans filmstil en roll i mediekritiken och vari ligger denna filmstils ursprung?Resultatet av studien är att jag funnit tydliga spår från medieforskare som Jürgen Habermas, Pierre Bourdieu, Hans Magnus Enzensberger och Douglas Kellner i den kritik som av Moretti uttrycks genom filmerna. De teorier som dessa forskare formulerat, liksom äldre mediaforskning, kritiseras samtidigt av Moretti och han visar i sina filmer en metod att undkomma de demokratiska problem som en dominerande mediekultur innebär.

Bakgrund för studien är ett intresse för filmens förmåga att spegla ett samhälle och ge uttryck för olika hegemoniska ideologier. Sverige är ett litet land med en liten, till stora delar statssubventionerad, filmindustri och det är därför intressant att se vilken ideologi som uttrycks i de filmer som belönas med Guldbaggar och därmed framhävs som filmer av god kvalitet.Syftet är att genom analys av tre utvalda prisbelönta filmer försöka ge exempel på hur i Sverige rådande hegemoni och dess ideologi avspeglas i svensk film.Frågeställningen lyder: går det att spåra några trender i uttryck av ideologi och hegemoni i studiet av En kärlekshistoria (1970 - Roy Andersson), Pelle Erövraren (Bille August) och Lilja 4-ever (2002 - Lukas Moodysson).Studiens utförande har skett i formen av en innehållsanalys av filmerna med fokusering på deras tema och stil.Studiens resultat pekar på att det finns ett intresse bland dagens svenska filmmakare att skildra och kritisera sin samtid i större utsträckning än vad 1980-talets regissörer gjorde, något som dagens film verkar ha gemensamt med 1960- och 1970-talsfilmen. Det som är svårt att säga är vilken hegemoni eller ideologi som kritiseras..

The aim of this research is to examine the Göteborg International Film Festival Fund (GIFFF, 1998?2011) as a part of the festival's overall operations, to provide answers to questions about if/how the Fund can be understood as an expression of the festival's fundamental values, and how the Fund can be recognized within the festival's strategic development. The GIFFF is also discussed in relation to contemporary academic studies that interpret Western film funds for the developing countries ? such as Hubert Bals Fund and Fond Sud Cinéma ? as an expression of Eurocentrism.The investigation is based on the contemporary film festival research, previous academic studies on Göteborg International Film Festival, the festival?s printed material ? such as programs and press releases ? as well as interviews with the former festival director Gunnar Bergdahl, who initiated the Fund, and festival editor Ulf Sigvardson, who ran the Fund during its final years of existence.The conclusions are: The Fund's objectives ? such as to support filmmakers and film schools in the developing countries, and also to screen their films at the festival ? can be seen as a broader interpretation of the vision that was determined by the festival founders, that the festival should be a platform for independent filmmaking and also help screen the films that otherwise would not reach the Swedish audience. Also, the Fund was a significant part of the festival's expansion strategies during the 1990s.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

Denna uppsatsen undersöker varför våld i film är så utbrett och populärt. Jag använder mig av ett evolutionärbiologiskt perspektiv, som tidigare inte använts vid filmforskning i så stor utsträckning. Istället har filmforskning och andra studier på människans beteende oftast utgått ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen är av typen ?forskningsöversikt? vilket innebär att jag inte har gjort någon klassisk analys på ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanställt en stor mängd forskning från andra forskare.

In this thesis I focus on the artistry and essential work, behind the scenes that storyboard artists have contributed to, since the early days of film history. The works I will focus on are the important phases of pre-planning of feature films and animated films. I theorize on the aspect of what makes a good story and how it is brought to life on the screen, as well as how the story is actually conveyed with this drawings. The hypothesis maintains the importance of storyboards, as well as defining their main purpose. Using a formalistic point of view and historical argumentation, I examine and compare five different directors´ use of storyboards and how their respective collaborative teams (i.e director of photography, production designer and story artists, editors etc) create each film´s particular nuances and Cinematic expressions.

Uppsatsen studerar representationen av romer i miniserien Den förste zigenaren i rymden (Agneta Fagerström-Olsson, 2002), med fokus på verkets bild av romerna och tillämpningen av de audiovisuella uttrycksmedlen.Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt består i en av Richard Dyer inspirerad definition av representation, Stuart Halls utläggning om stereotypering och motståndsstrategier, Edward W. Saids resonemang gällande ?vi och de Andra?, Robert Stam och Louise Spences metod fokuserande tillämpning av audiovisuella uttrycksmedel i audiovisuella verk, samt Claudia Gorbmans och Kevin J. Donnellys tankar om filmmusik, jämte tidigare forskning i ämnet.Analysen avtäcker att representationen av romer i Den förste zigenaren i rymden är komplex. Å ena sidan stärker miniserien, genom innehållet och ljudspåret, flera ?zigenarstereotyper? och översätter mestadels ?rom/roma? med ?zigenare?.

In 1896, a French Cinema pioneer named George Méliès demonstrated that an object could be set to motion by changing the objects shape or movement frame by frame. But it was not until the early 1900s that this specific genre of filmmaking became a great success. The animations were essentially short and were animated and published in The United States of America. The interest in animated movies began to increase, not only in the west, but also in Europe and Asia. The art of animation grew especially popular in Japan, and emerged as a parallel to Japanese comic books known more commonly as Manga.The history of Japanese animation is not as commonly known as the history of American animation.

Uppsatsen analyserar inledningsvis vad Method Acting innebär. Den ryske regissören och skådespelaren Konstantin Stanislavskij utarbetade i början på förra seklet ett system vars uppgift var att utforma ett skådespeleri som bröt mot normen av, vad han tyckte var, orealistiskt spel. Med naturalismen kom kravet att teaterns uppgift var inte att försköna verkligheten utan att visa verkligheten som den var. Stanislavskij besökte, tillsammans med the Moscow Art Theatre, USA i början på 1920-talet och presenterade sitt system för den amerikanska publiken. Några av hans lärljungar stannade kvar och började lära ut de nya skådespelarteknikerna.

Filmskapare har unika hantverksmässiga kunskaper om hur man påverkar mänskliga kognitiva processer för att uppnå önskade effekter på åskådaren. Om dessa kunskaper blev systematiserade med hjälp av empirisk forskning, skulle de kunna komma till nytta även inom vetenskapliga discipliner där man intresserar sig för människans kognition.I denna uppsats kombineras analysen av två filmsekvenser med ett experiment i vilket åskådarnas ögonrörelser filmades och personerna fick svara på frågor om sina intryck av filmen. Resultaten tyder på att människor framför allt blir medvetna om sådana intryck som liknar verkligheten, t.ex. karaktärers personlighet och beteende, snarare än sådant som rör filmens form. Dessa fynd diskuteras i ett allmänt kognitivt perspektiv och ytterligare empiriska undersökningar föreslås för att studera samspelet mellan filmen och åskådaren.Summary in English:Through their craft, film artists have unique insights into methods of influencing human cognitive processes to achieve desired impact on the spectator.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings Cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om.

Detta är en kvalitativ studie som baseras på innehållsanalys av två etnografiska dokumentärfilmer. Den första är den världskända ?Nanook of the North?, här får man följa inuiterna under ett år (1922). Den andra filmen är ?Ett år med Samer och Renar?, här får man följa samerna under ett år (1993).