Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever att sjukdomen påverkar deras liv och livskvalitet. Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO samt genom manuell sökning vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som uppfyllde studiens inklusionskriterier. Resultatet visar att endometrios kan ha negativ påverkan på många delar av livet och därmed också kvinnans livskvalitet. Smärta till följd av endometrios har visat sig vara en stor del av problematiken som påverkar både vardag, arbetsliv och socialt liv på ett negativt sätt.

Barns smärta är en vanlig orsak till kontakt med sjukvården. I omvårdnadsarbetet ska barnets behov och smärtsignaler tolkas och bemötas så att relevanta omvårdnadsinsatser sätts in. Syftet med litteraturstudien var att utifrån barns beskrivningar belysa omvårdnad som lindrar barns smärta. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där åtta kvalitativa, två kvantitativa där en av artiklarna innehåller en mixad metod av kvalitativ och kvantitativ design. vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Bakgrund: Fingersmärta är ett centralt besvär hos personer aktiva inom klättersport.Det råder idag brist på studier som beskriver förekomsten av fingersmärta hosklättrare.Syfte: Beskriva och jämföra skillnad mellan en grupp klättrare med fingersmärta ochen grupp klättrare utan fingersmärta avseende olika individ- och klätterspecifikafaktorer.Metod: Studien är en enkätstudie med en icke-experimentell design av tvärsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmässigtbekvämlighetsurval fått svara på en elektronisk eller manuellt insamlad enkät.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de två testade grupperna avseendekön, ålder, BMI och antal aktiva år inom klättring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svårighetsgrad inom klättring.Konklusion: Den enda faktorn som är signifikant vid jämförelse mellan klättrare medoch utan fingersmärta är avseende svårighetsgrad inom klättring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stämmer överens med tidigare gjorda studier inom ämnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna påverka fingersmärta hos klättrareefterfrågas..

Introduktion: Barn med långvarig sjukdom är en av de största patientgrupperna inom barnsjukvården. Det vårdtillfälle då barnets diagnos säkerställs innebär ofta att behandlingen intensifieras, omvårdnadens mål riktas mot att barnet med hjälp av föräldrarna ska få den kunskap som krävs för att snarast kunna återvända till sin hemmiljö. Att identifiera och tillgodose föräldrars behov av stöd och samtidigt prioritera omvårdnadsåtgärder till barnet är en utmaning för barnsjuksköterskan. Då korta och effektiva vårdtillfällen eftersträvas är det av stor vikt att ineffektiva eller irrelevanta vårdåtgärder minimeras. Denna forskningsplan redovisas tillsammans genomförd pilotstudie.

Syfte: Att undersöka om en utbildning om barn och smärta förbättrade sjuksköterskors kunskap och följsamhet till Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål gällande smärta.Metod: De 23 sjuksköterskorna som ingick i studien var anställda på en barnakutmottagning och två vårdavdelningar på Akademiska Barnsjukhuset. Sjuksköterskorna besvarade frågeformulär om kvalitetsmålen om smärta och barn före och efter en utbildning. Journalgranskningar av sjuksköterskornas dokumentation av smärtskattningar genomfördes före och efter utbildningen. Skillnader med avseende på kunskap om kvalitetsmål och dokumenterade smärtskattningar före och efter utbildning analyserades med Exakt teckentest.Resultat: Dokumenterade smärtskattningar fanns i 20% av de granskade journalerna både före och efter utbildning. Sjuksköterskor rapporterade dock bättre kunskap om Akademiska Barnsjukhusets kvalitetsmål om smärta efter jämfört med före utbildning .Slutsats: Omfattning och dokumentation av barns smärtskattningar behöver uppmärksammas.

Chronic valvular disease (CVD) is the most common cardiac disease in dogs, which account for 75% of all the cardiac cases. Cavalier King Charles spaniel (CKCS) is the most affected breed and it´s 13th times more likely that a CKCS, between the age of 7-10 years, will die or be euthanized for cardiac disease, compared with other breeds. The prevalence has been proven to bee independent of coat color and weight but highly dependent on age and gender in CKCS. In 2001 the Swedish Kennelclub and the Special club for cavalier King Charles spaniel created a breeding program against CVD in CKCS. In this program dogs are not allowed to breed until 4 years of age and have to have a heart auscultation without murmurs.

In the 1970s and 1980s, Sweden held about 15-20 certified health resorts that wanted to improve peoples? health with vegetarian food and alternative medicine. This essay aims to explore the popularity of health resorts through a patient?s perspective. What did the patients look for at the resort, which they could not find in the official health care? A basis for the analysis is Bonnie Blair O´Connor?s theory of Health Belief Systems.

Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.

Introduction: Frequent attenders is a term used in health care services that define a person attending a health care setting more than four times during a 12 month period. Recently published research concerning frequent attenders in pediatric emergency departments describes their reasons for attending a health care service or characteristics of these individuals but lacks a qualitative approach exploring their experiences. There is a need of these experiences to be shared so that health care personnel caring for this group may gain a greater understanding of their needs and expectations.Aim: The aim of this study is to describe how parents of children defined as frequent attenders experience the care received at a pediatric emergency department.Method: Qualitative approach with semi-structured interviews. A pilot study of four interviews was conducted to test the method. Sampling consisted of parents of children defined as frequent attenders and that were not diagnosed with a chronic illness.

 Syfte: Att undersöka huruvida patienterna upplever det postoperativa förloppet avseende smärta i hals, heshet, smärta vid sväljning samt generellt obehag beroende på om endotrakealtub (ETT) eller i-gel supraglottic airway device (SAD) använts i samband med generell anestesi vid elektiv kirurgi.Metod: I denna kvantitativa tvärsnittsstudie samlades informationen in på formulär. Parametrarna skattades av patienterna med hjälp av visuell analog skala (VAS). 60 patienter tillfrågades konsekutivt till studien och 13 föll bort vilket resulterade i 47 patienter som fullföljde studien.Resultat: Gällande graden av smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag postoperativt så skattade sammanlagt sju deltagare i grupperna med ETT och i-gel ett VAS värde över 3. Patienter som haft ETT upplevde signifikant mer heshet, och sväljsvårigheter än patienter som haft i-gel.Slutsats: Denna studie visar att patienter som får ETT eller i-gel skattar sina besvär avseende smärta i hals, heshet, sväljsvårigheter och allmänt obehag i en låg frekvens. Dessutom påvisas att majoriteten av de som skattar besvär gör detta i de lägre segmenten av VAS skalan..

Background and aims: The population of older people in our society is increasing. Agerelated changes in the skin results in a diminished perception of pain and pressure and a decreased microcirculation in the skin affects its ability to adapt to injury. Occurrence of pressure sore on geriatrikal clinics are 5-10%, witch means that between five and ten thousand patients gets daily treat for pressure sores. When the patient gets a pressure sore the need for help increases. A common apprehension is that if the patient?s affects with pressure sores it?s because of deficiency in care.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande (80-88 %) hos äldre personer. Demenssjukdom är en neurologisk skada i hjärnan där den verbala och kroppsliga kommunikationen försämras. Detta bidrar till problem att känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Syftet: Syftet var att belysa hur vårdpersonal kan känna igen smärta hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie där datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Sometimes relatives have taken me on one side and told me they cannot bear it any more:"Isn't there something you can do to end it all?"More often requests for euthanasia have come from those who are ill. I remember visiting a man with lung cancer. He asked his wife to leave the room. As she closed the door he leaned over and grabbed my arm.