Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited. The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients? perceived pain when treated with the two different approaches. A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched.Aim: The purpose of this study was to describe the patient?s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test.Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented.Result: Twelve intervention varieties to control patients? physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Within the ambulance care in Uppsala County a vacuum splint is used to immobilize fractures on extremities. The research available on which method of immobilizing to prefer during pre-hospital treatment is limited. The purpose of this pilot study was to examine the perceptions of the ambulance personal in Uppsala County on the issue of usability of SAM-splint and vacuum splint when immobilizing extremities. The project was also aimed at researching if SAM-splint could be seen as an alternative or a complement to vacuum splint, and to get an apprehension on any evident differences in patients? perceived pain when treated with the two different approaches. A descriptive comparative study was carried out. All patients, regardless of age and sex, with the need of immobilizing supposed fractures, were included.  Patients with suspected femur fracture, collum fracture, or where pre-hospital care was not possible or in question, was excluded.

Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av smärtlindring och livskvalitet efter botoxbehandling i smärtlindrande syfte samt patienternas inställning till Botox.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv och explorativ design. Urvalet bestod av sju patienter, sex kvinnor och en man, vilka behandlas men botoxbehandling vid Smärtcentrum på Akademiska sjukhuset i Uppsala.Resultat: Materialet analyserades enligt syftet under tre kategorier: smärtlindring, oro/nedstämdhet samt inställning till Botox. Samtliga informanter har fått en minskad smärta till följd av botoxbehandlingen och upplever att livskvaliteten förbättrats. Trots biverkningar känner sig patienterna nöjda med behandlingen så länge fördelarna är fler än nackdelarna. Ingen av informanterna förutom en kände någon oro/nedstämdhet.

Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förekomst av whiplashtrauma hos TMD patienter. Metod En systematisk litteratursökning av PubMed, CochraneLibrary och Bandolier databaser genomfördes för artiklar publicerade från 1 januari 1966 till 11 november 2011. Den systematiska sökningen identifierade121 artiklar. Efter borttagning av brev till redaktion och författarinlägg, utfördes en initial screening av abstract på 108 artiklar. Efter den initiala screeningen lästes 32 artiklar i fulltext med tillämpning av inklusions- och exklusionskriterier.

Smärta påverkar livskvalitet negativt. Vid smärtbehandling uppstår ibland situationer då farmaka inte är tillräckligt för att smärtlindra. Då är sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smärtbehandlingsmetod ofta kan påverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementära behandlingsmetoder och förmåga att tänka holistiskt krävs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. Användning av avledning med komplementära metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smärtintensitet.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

There is something magical about shoes?They can create an irresistible desire or be the one thing that we want to get rid of the most at the end of a long day. When people by shoes the chose more out of appearance rather then comfort. The result is a fact. The feet feel tired and soar after a couple of hours and the only thoughts are about the aching feet that firmly object to the way there being treated.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.

LundbergDesign har tagit fram ett armaturkoncept för ateljé Lyktan som de vill börja tillverka. Att utveckla denna armatur skulle vara studenternas huvuduppgift under examens-arbetet. Samtidigt skulle de också utvärdera ateljé Lyktans nya produktutvecklingsprocess, FPM, som de fått av systerföretaget Fagerhult. Utgångspunkten var att processen var för stor och komplex för Lyktan och att processen således behövde anpassas till deras verksamhet, som är mindre än Fagerhults. Huvuduppgiften för examensarbetet kom att ändras, då utvecklingsprocessen för armaturen försenades på grund av problem med att hitta en leverantör av en komponent.

Ett av de vanligaste bekymren hos patienter som kommer i kontakt med ambulanssjukvården är smärta i någon form. Sedan den första november 2005 tillåts inte samtlig ambulanspersonal att administrera läkemedel. Det är därför rimligt att anta att ambulanspersonalen också har andra, icke-farmakologiska, sätt att lindra patienters smärta. Författarna såg därför ett intresse i att utforska hur ambulanspersonalen ser på begreppet smärta och behandlingen av densamma.Syftet med studien var att, med fokus på icke-farmakologiska åtgärder, beskriva hur svensk ambulanspersonal omhändertar patienter med smärta.Studien genomfördes med hjälp av fem intervjuer med olika kategorier av ambulanspersonal. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades.

BakgrundSjuksköterskor ansvarar för att bedöma om en patient har smärta, vilket kan vara utmanande om patienten har svårt att kommunicera. För att bidra med mer kunskap kring detta uppfattades ett behov av att undersöka vad sjuksköterskor inom olika verksamheter har för erfarenheter kring att bedöma smärta hos dessa patienter och deras tankar kring smärtskattning som omvårdnadsåtgärd.SyfteSyftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter kring smärtskattning av patienter med nedsatt förmåga att kommunicera.MetodSemistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom olika verksamheter i Umeå och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatVi identifierade erfarenheter som sammanställdes inom åtta olika kategorier fördelade på fyra domäner. Centrala iakttagelser är att smärtskattning bör ske med välfungerande metoder och att smidiga rutiner för deras användning är viktiga. Det behövs mer kunskap om smärtskattning för att kunna komplettera de erfarenheter som finns. För att förbättra kvaliteten bör likaså hänsyn tas till nackdelar med alltför stela arbetssätt för att inte den personliga kunskapen och viljan ska gå förlorad.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched.Aim: The purpose of this study was to describe the patient?s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test.Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented.Result: Twelve intervention varieties to control patients? physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations.

Thymidine kinase 1 (TK1) is an intracellular enzyme involved in ?the salvage pathway? where the uncomplete parts of DNA are transformed into DNA precursors. The expression of TK1 is cell cykle specific, with the highest level during S-phase when DNA-synthesis is most active. One kind of TK1 is present in serum and an increase in TK1 activity in serum is due to either the level of DNA synthesis in the body or the number of cells dying in a state of replication. This can be used and is used as a marker for prognosis and evaluation of treatment in human patients with leukemia and lymphoma.