Bakgrund: Nästan hälften av alla personer med kroniska ryggsmärtor anser att de inte får en tillräckligt god smärtlindring. Kronisk ryggsmärta definieras som smärta i ryggen vilken varar längre än den förväntade tiden för smärta efter operation eller som förekommer i mer än sex månader. Vanliga behandlingsmetoder för kroniska ryggsmärtor är smärtlindrande läkemedel, värme och/eller kylterapi och massage. I tidigare studier har personer med kroniska ryggsmärtor upplevt att de ses som gnälliga och missförstådda i mötet med vården där de har haft svårt att tala om alternativa smärtlindringsmetoder. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att använda cannabis som smärtlindring vid kronisk ryggsmärta.

Bakgrund: Den vanligaste faktorn till att människor söker vård idag är på grund av smärta. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att kunna tillämpa de omvårdnadsåtgärder som krävs vid ett smärttillstånd på ett korrekt sätt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans tillämpning av omvårdnadsåtgärder vid smärta hos vuxna individer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Analys gjordes av sjutton artiklar.

Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval.Metod ? 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl.Huvudresultat ? I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade någon effekt på patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade någon inverkan på patientens postoperativa smärta. Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lägre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade även att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lägre grad av postoperativ smärta..

Chronic illness is associated with conditions that may result in psychological ill-health in the adolescence. Consequently there is a need for development of preventive psychosocial support interventions for this target group. The objective was to develop, implement, and evaluate the effect of supportive intervention group program for teenagers suffering from chronic illness - aiming at increasing quality of life and supporting mental and physical health. Method: Six different intervention groups were conducted between 2007 and 2011, age 13?17.

SammanfattningBakgrundKronisk obstruktiv lungsjukdom orsakas ofta av rökning, vilket anses av de flesta vara en självförvållad sjukdom. Konsekvenserna av detta blir att patienter med KOL ofta upplever skuld och skamkänslor.SyfteSyftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenhet av skuld och skam vid kronisk obstruktiv lungsjukdom.MetodI litteraturstudien granskades åtta vetenskapliga artiklar för att få en kunskap om patienternas känslor kring sin sjukdom. Innehållsanalys användes med ett deduktivt förhållningssätt där data bearbetades för att identifiera mönster och teman.ResultatTvå huvudkategorier; skuld och skam var från början definierade och under analysen identifierades en tredje; stigmatisering. Dessa kunde senare delas in i tre olika nivåer; individ, familj/omgivning och sjukvård.KonklusionDenna studie ger sjuksköterskan en bättre förståelse för vilka känslor som kan uppstå vid en ofta självförvållad sjukdom som KOL. Den visar också vikten av att möta patienterna med empati, respekt och höja deras känsla av värdighet och moral. .

Due to progresses constantly being made in veterinary medicine combined with increasing knowledge in pet owners, the dogs of today gets older than before. The population of geriatric dogs is there for constantly growing, which makes them an important group of patients on small animal clinics and hospitals. As dogs age, so do their interior organs. Geriatric dogs are prone to several diseases and in this text the author has decided to focus on three of the most common: Cognitive Dysfunction Syndrome (CDS), cancer and osteoarthritis (AO). All of these illnesses are incurable in dogs, but it is important to remember that they are still treatable.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Introduction: To become acute ill and to be forced to seek treatment involves a difficult but also a vulnerable time for the individual. This acquires a good relationship between the nurse and the patient. At a surgical emergency ward patients with different diagnoses and trauma are treated. What distinguishes this specific type of ward is that care often occurs in a rapid rate and as a patient the environment may be experienced as stressed. The relationship with the nurse at the ward establishes a foundation for how the patient experiences the health care.

Syftet med denna litteraturstudie var att enligt vetenskapliga studier, publicerade mellan år 2002 och 2007, beskriva omvårdnad av patienter med kronisk hjärtsvikt. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design. Information hämtades från databaserna Medline, Academic Search Elite och Cochrane Library, samt ur Vård i Nordens webbarkiv. Sökorden som användes var ?chronic heart failure? och ?nursing?.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

Bakgrund: Ljumskskador, ljumsk- och höftsmärta hos fotbollsspelare har oftast samband med minskat rörelseomfång i höfter, svaghet i bål och höftmuskulatur. Risk för ljumsksmärta ökar hos idrottare som inte tränar skadepreventivt. Syfte: Att undersöka om ett preventionsprogram med sex övningar för styrka och rörlighet kan minska förekomsten av ljumsksmärta hos herrfotbollsspelare. Material och metod: En kvantitativ experimentell fallstudie med kontrollgrupp, som utfördes med 14 herrfotbollslag (7 lag interventionsgrupp, 7 lag kontrollgrupp). I studien deltog 514 manliga fotbollspelare i åldern mellan 15-47 år. Resultat: I interventionsgruppen som genomförde ett preventionsprogram var antalet spelare med ljumsksmärta oförändrat, medan antalet deltagare med ljumsksmärta i kontrollgruppen ökade. Konklusion: Ett preventionsprogram med övningar för styrka och rörlighet kan förebygga förekomst av ljumsksmärta hos herrfotbollsspelare. Nyckelord: Fotboll, prevention, ljumskskada, ljumsksmärta, höftsmärta.

SammanfattningFibromyalgi har betraktats ända framtill våra dagar som en ren psykosomatisk sjukdom som uppkom utan känd orsak. Sjukdomen innebar en ständig smärta och en oändlig trötthet/ utmattning. Det fanns ingen behandling för sjukdomen bara lindra symtomen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med fibromyalgi upplevde sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).