Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

The study is aimed at investigating the images of God, or how God is percepted, that is beingpresented in the artistic work of Ingmar Bergman, and how they differ from each other. The filmsthat are being analysed in this study is The seventh seal (1957), The Magician (1958), Through aglass darkly (1961), Winter light (1963), The Silence (1963), Persona (1965) and Cries andwhispers (1973).To examine the images of God that are being presented throughout the scope of the study Iam mainly using common cinematic theories that are presented in James Monacos How to read afilm (2000) and Louis Giannettis Understanding film(1993) which basically are structuralistapproaches to discussing film as a language and interpretation.I am studying each movie as it is presented to us, the viewers, and only speaking of the film.I am also looking into Ingmar Bergmans personal life, not to examine if he was a Christian believer,but for clues to interpret themes, characters and the event taking place in each of the films. Thestudy is investigating the series of films as a connected unity, a connected unity that explores therelationship of God and mankind as it is presented in the films.The result of the study is that the image of God presented in the films of Ingmar Bergman isa God that moves from the transcendent sphere to the immanent sphere, a God, or ?the Holy? thatover the years transforms into something materialistic. This new God, or holiness, is something thatexists in the interpersonal relations of mankind in the latter work of Ingmar Bergman..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

This essay describes how the author gradually gets a deeper understanding for his profession and the development of his professional skills, attitude and practice. The essay contains two main narratives representing examples from the author´s occupational practice, and through those narratives he tells how his practice alters and develops. These stories are also the basis for considering different aspects on how to get good models for practising a profession when you are a beginner, and how to manage ethical dilemmas. The starting point is when the author in the beginning of his career as a rural pastor is visiting a seriously ill parishioner at a province hospital. The course and the outcome of this call is surprising the young pastor, and the author tries to analyze the background to the outcome and assesses several possible explanations for the result of his call. The narrative is used to examine the attitude, the professional skills and the social and existential context for the author at that time. The patriarchal patterns in the parish are illuminated and questioned. In the second part of the essay the author investigates what will happen when pastoral cure transforms to psychotherapy, and how the author deals with phenomena in the therapeutical process such as idealization and secondary traumatization. On basis of texts written by among others Ingela Josefson, Fredrik Svenaeus, Christian Nilsson and Ulla Ekström von Essen the author seeks explanation for the development of his practical knowledge. With references to philosofers as Plato, Aristotle, H.G.

The purpose of this Master Thesis is to compare two American novel suites for young women, Louisa May Alcott?s Little Women and Good Wives to Ann Brashares series of The Sisterhood of the Traveling Pants. The social status of women and children in the US during the 19th century is analyzed and compared historically and literary with the situation 130 years later.The main question is, what differences exist in the books and is there a connection between the changes in society and literature?The method of this Master Thesis is to make a comparative narratological analysis placed in a historical context.The result shows that the multiple character remains and enhances the identification process. Motherhood in the works of Alcott is prominent, whereas in the works of Brashares, sisterhood replaces motherhood.In Alcott?s US during the 19th century, Christian faith was in the foreground.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

In this essay I have aimed to examine how the theology of Paul Tillich relate to modern views of reality, both the way it was expressed in his contemporary time and the way I see it today. Reality I have defined as an entirety of the physic- and metaphysic reality. A so called panentism where God is reality and the world is a part of this reality.With Tillichs Systematic Theology as my principal material, I have first made a brief presentation of his theology, of its construction and main concepts. Then I have chosen to further examine the way he describes being, reason and revelation to see how this particular concepts of Tillich agree with my definition of reality. In this I have consulted the books Tillich in Dialogue by Mackenzie-Brown and Natural Theology Versus Theology of Nature, a book edited after the forth international Tillich symposium 1992, which had "Tillichs thinking as impetus for a discourse among theology, philosophy and natural sciences" as a theme.I have tried to point out the possibilities opened up by the ontology and epistemology of Tillich for the dialogue between theology and natural sciences.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: AFP ? En ny väg runt mediebruset!? Seminariedatum: 2007-01-19 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poäng (15 ECTS) Författare: Alexander Högman, Anders Lindén, Christian Nilsson Handledare: Per-Hugo Skärvad Nyckelord: AFP, Framgångsfaktorer, Medieval, Dolt budskap, TV. Syfte: Uppsatsen inledande syfte är att tydliggöra fenomenet AFP i teori och praktik och därigenom skapa en förståelse för hur fenomenet fungerar. Vidare ämnar uppsatsen att kartlägga, beskriva och analysera faktorer som karaktäriserar framgångsrik AFP. Metod: Undersökningens design är utformad för att belysa vilka faktorer som är viktiga för att nå framgång med AFP.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

Artificiell intelligens (AI) är en stor del i dagens datorspel. För att få inblick i komplexiteten runt AI i spelutveckling och för att förstå delar som AI består av har detta projekt genomförts. Målet var att skapa en AI-motor från grunden med bra grundplattform som är enkel att bygga vidare på. Innan projektet startade utfördes en förundersökning där olika alternativ för kartrepresentationer och grafsökningsalgoritmer togs fram. Utvecklingen av AI-motorn har haft ett starkt beroende till projektet där en spelmotor utvecklats av Niklas Ekman och Christian Mesch.

This study discloses the responsibility of social work for the Swedish welfare state respective deacons in the Swedish protestant church, which roll the Swedish protestant church have in the existent welfare and also if deacons experience any expectations and how these expectations in that case are expressed.The aim of this study was to investigate the relationbetween deacons working within the Swedish protestant church and social work, as it appears for professional deacons. The method of investigating the questions raised by the aim of this study has been qualitative analysis of answers derived from six deacons working in different workplaces. The data derived from these interviews was then analysed through the theory of Gösta Esping-Andersen about welfare states and also through background research and earlier science research about the social work within the Swedish protestant church and other social work. The result of the study show that the welfare state in Sweden has the comprehensive responsibility for the citizens. Deacons working within the Swedish protestant church does not have the same responsibility.