The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Uppsatsens titel: Technology-to-Performance Chain: Game ModelInlämningsdatum: 2006-05-26Ämne/Kurs: INF 630 kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Marcus BjörckDennis JonovskiHandledare: Hans-Christian StoltzNyckelord: TPC, TTF, GameFlow, tid, upplevelseSyfte: Att ge spelutvecklare en grundläggande och överskådligmodell som är anpassningsbar inom spelutveckling.Metod: Vi har använt oss både av kvalitativa och kvantitativa metoderpå en grund som kan liknas vid en abduktiv ansats. Primärdatainsamlas genom en pilotstudie, en enkät samt två intervjuermed spelutvecklare från spelutvecklingsföretag.Teori: TPC och GameFlow ligger som underlag för vår teoretiskareferensram och grundar formandet av en ny modell vid namnTPC G. Vidare ger TPC G en gemensam bild av hur de tvåförstnämnda teorierna integreras med varandra.Empiri: Utifrån enkäten och intervjuerna har det framkommit attupplevelsen är det primära för användaren av datorspel och attdetta ger svar på hur bra egenskaperna kombineras i spelet.Resultatet av enkäten visar att många datorspelsanvändareupplever tidsåtgången som besvärande. Då tidsaspekten är enavgörande faktor för hur datorspelet uppfattas som helhetmedför detta problem även för spelutvecklare.Slutsatser: Genom att applicera TPC G hjälper systemutvecklingsmetodikspelutvecklare att uppfatta hela utvecklingsprocessentidigt i utvecklingsfasen. I modellen ses även tidsaspektensom en avgörande faktor där spelarnas och utvecklarnasuppfattning inte överensstämmer..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

The aim of this paper is to illuminate and discuss the political and ideological aspects of Early Medieval Nordic music. Due to shortage of sources, this issue has been overlooked until now. Did Early Medieval Nordic music meet the requirements for political and ideological use? In what ways could music potentially be used politically and ideologically? Was music used as a political and ideological tool? This is examined by a contextual analysis combining music history and historical archaeology. The survey consists of a background account, focusing on the potential of music and some requests for political use, and three case studies, where musical reflections of societal tensions is investigated in folk music lyrics, Icelandic sagas and church art.

The way we socialize today is radically different from how it was only twenty years ago. Since the arrival of the Internet more and more of what we know about the lives of our friends comes from text-based social networks, or blogs. This means that we all, more or less, have become authors of our own life stories and that the reality we live in have become fictionalized. In this paper I explore what effects this postmodern process of dissolving boundaries has had on the autobiographical genre, where the line between fiction and reality is traditionally stressed. By analysing Carina Rydberg?s (b.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Studiens mål är att se om det råder skillnader på det pedagogiska bemötandet i förskolan utifrån ett genusperspektiv. Valet av att benämna det som pedagogiskt bemötande är på grund av pedagogens professionella agerande inom förskolan som institution. Studien är avgränsad till morgonens överlämning eftersom det är dagens första möte mellan barn och pedagog, och då det också är en situation som är viktig för att skapa en trygg och bra stämning för barnet, för att resten av dagen skall fungera (Broberg, 2012). Studien var en kvalitativ undersökning där målet var att få en så bred undersökning som möjligt, detta genom intervjuer och observationer. Pedagogerna som medverkat i studien är från fyra olika förskolor i en storstad, 2-3 pedagoger från varje förskola . Studien jämförde även huruvida det fanns skillnad på det pedagogiska bemötandet mellan pojkar respektive flickor beroende vilken förskola pedagogerna arbetade på. Hirdmans teori om genussystemet ligger till grund för att analys och diskussion av resultatet.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

The study is aimed at investigating the images of God, or how God is percepted, that is beingpresented in the artistic work of Ingmar Bergman, and how they differ from each other. The filmsthat are being analysed in this study is The seventh seal (1957), The Magician (1958), Through aglass darkly (1961), Winter light (1963), The Silence (1963), Persona (1965) and Cries andwhispers (1973).To examine the images of God that are being presented throughout the scope of the study Iam mainly using common cinematic theories that are presented in James Monacos How to read afilm (2000) and Louis Giannettis Understanding film(1993) which basically are structuralistapproaches to discussing film as a language and interpretation.I am studying each movie as it is presented to us, the viewers, and only speaking of the film.I am also looking into Ingmar Bergmans personal life, not to examine if he was a Christian believer,but for clues to interpret themes, characters and the event taking place in each of the films. Thestudy is investigating the series of films as a connected unity, a connected unity that explores therelationship of God and mankind as it is presented in the films.The result of the study is that the image of God presented in the films of Ingmar Bergman isa God that moves from the transcendent sphere to the immanent sphere, a God, or ?the Holy? thatover the years transforms into something materialistic. This new God, or holiness, is something thatexists in the interpersonal relations of mankind in the latter work of Ingmar Bergman..

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

This essay describes how the author gradually gets a deeper understanding for his profession and the development of his professional skills, attitude and practice. The essay contains two main narratives representing examples from the author´s occupational practice, and through those narratives he tells how his practice alters and develops. These stories are also the basis for considering different aspects on how to get good models for practising a profession when you are a beginner, and how to manage ethical dilemmas. The starting point is when the author in the beginning of his career as a rural pastor is visiting a seriously ill parishioner at a province hospital. The course and the outcome of this call is surprising the young pastor, and the author tries to analyze the background to the outcome and assesses several possible explanations for the result of his call. The narrative is used to examine the attitude, the professional skills and the social and existential context for the author at that time. The patriarchal patterns in the parish are illuminated and questioned. In the second part of the essay the author investigates what will happen when pastoral cure transforms to psychotherapy, and how the author deals with phenomena in the therapeutical process such as idealization and secondary traumatization. On basis of texts written by among others Ingela Josefson, Fredrik Svenaeus, Christian Nilsson and Ulla Ekström von Essen the author seeks explanation for the development of his practical knowledge. With references to philosofers as Plato, Aristotle, H.G.

The purpose of this Master Thesis is to compare two American novel suites for young women, Louisa May Alcott?s Little Women and Good Wives to Ann Brashares series of The Sisterhood of the Traveling Pants. The social status of women and children in the US during the 19th century is analyzed and compared historically and literary with the situation 130 years later.The main question is, what differences exist in the books and is there a connection between the changes in society and literature?The method of this Master Thesis is to make a comparative narratological analysis placed in a historical context.The result shows that the multiple character remains and enhances the identification process. Motherhood in the works of Alcott is prominent, whereas in the works of Brashares, sisterhood replaces motherhood.In Alcott?s US during the 19th century, Christian faith was in the foreground.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.