This essay covers the subject of children with language disorders. We are two educators writing an experience-based essay on our preschool experiences and the literature with the subject of speaking disorders and verbal development. The main focus of this essay is how educators can recognize and stimulate children with language disorder. The starting point in the essay is two experience-based events from preschool which tells of two different boys, aged three and four. Both boys have some kind of verbal disorder and one of them also has Down´s syndrome.

Syftet med studien är att undersöka hur sångpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna använder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag få en bild av hur terminologin påverkar undervisningen när samma register förklaras på olika sätt. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer för att på så sätt få en mer utförlig bild av sångpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sångpedagoger i olika genrer för att se om det finns någon skillnad i val av begrepp utifrån vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstå informanterna på ett djupare sätt har jag använt mig av ett hermeneutiskt förhållningssätt.

The study is based on Lev Vygotskijs and John Dewey's learning theory. Such is ?the zone for immediate development? and ?learning by doing?.Purpose: The study's purpose was to examine how four teachers´ work with bilingual children's language development in a preschool and in a preschool class. These questions will be answered in my study: 1). which view of bilingualism have been the educators? 2).

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ?bra? som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga.

Denna studie syftar till att belysa undervisningsmoment utöver musikalisk och sångteknisk träning som i yrkesförberedande sångundervisning förbereder sångeleven för yrkeslivet som professionell sångare. Detta för att främja arbetstrivseln hos professionella sångare. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i hermeneutiken och socialpsykologin och har utförts med kvalitativ intervju som metod. Fyra professionella sångare har använts som informanter.I bakgrundsavsnittet presenteras litteratur och tidigare studier kring musikerns yrkessituation, arbetstrivsel, yrkesförberedande sångutbildningar, pedagogens möjlighet till påverkan på musikstudenten och för musikern vanliga yrkesrelaterade hälsonedsättningar.Studiens resultat stödjer tidigare forskning då flera teman är överensstämmande. Denna studies resultat är dock specificerat till sångarens livsvärld till skillnad mot den tidigare forskningen som mer generellt beskriver musikerns yrkessituation.

Syftet med denna studie a?r att utforska vilka kunskaper och fa?rdigheter na?gra etable- rade sa?ngare anser beho?vs fo?r att sa?ngare ska kunna bli etablerade och erka?nda. Studien utga?r fra?n sociokulturellt perspektiv och baseras pa? kvalitativa intervjuer med tre sa?ng- are: En jazzsa?ngerska, en operasa?ngare och en popsa?ngare. Samtliga tre informanter betraktas som etablerade och erka?nda inom sin respektive genre.

In the curriculum for Swedish pre-school the focus is mainly on five concepts. These are care of the children, learning, influence, rearing and security. These concepts are to characterize the activities of the pre-school in Sweden.Back in time the focal point of pre-school activities for young children was mainly on security. The learning part became more prominent as the children grew older. When speaking to teachers and parents I do sense that some believe this is the case even nowadays.

abstractBackground: Dementia affected patients have increasing problems with memory , impaired language ability, which affects communication and behaviour is considerable. These difficulties may provide an outlet for aggression, agitation and anxiety, and are common in dementia, which is exhausting for patients and their relatives and carers. Behavioural changes are common condition in patients with dementia and affects quality of life and cause unnecessary suffering . Pharmacological treatment that is inserted to relieve these symptoms have many side effects. Printed out more knowledge about non- pharmacological nursing interventions that can facilitate care for patients , relatives and carers are great.Aim: To describe non- pharmacological nursing interventions in dementia care .Method: A general literature review of thirteen scientific papers compiled and described in a result.Results: Compilation resulted in two themes,  Music in dementia care and Stimulation in dementia care and four subthemes, Singing in the care, Listening to music, Activities and Consolation and fillip that showed a dominant positive effect on dementia affected patients and carers and there by create opportunities for caring in dementia care .Conclusion: The different nursing interventions may be useful in dementia care when they show a dominant positive effect on various behavioural changes, it seems memory stimulant and promotes communication between patients and carers which favours caring .Keywords: Agitated behaviour, dementia, non- pharmacological, literature review, nursing. .

Do our imaginations of real landscapes get affected by works of art such as paintings, myths and literature? They often give very colourful descriptions in words as well as pictures. Do they actually change our feelings for the landscapes we are in and carry around as images inside? Close your eyes and take a few deep breaths. Imagine that you are leaning against a wooden fence a mild summer evening.

Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare.

The aim of this study was to explore how young students can be taught during their first year of learning English towards the A1 level according to The European Framework of Reference for Languages, and how the students understand their own learning. The study was carried out in two different classes but with the same teacher, who is qualified to teach English to young learners. The result is based on the analysis of a total of twelve observations of English lessons in two classes in school year one and eight group interviews with the students. Recurrent ingredients through all lessons were activities such as listening to teacher talk, watching films or film clips, singing songs and doing rhymes, using drama activities, talking about the meaning of learning English, practicing guessing competence and learning new vocabulary. The teacher consistently talked about and taught different strategies for language learning.

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen för skolutveckling och ledarskap Therese Traneborn 2010 Sångstunden i förskolan - pedagogers uppfattningar ur ett specialpedagogiskt perspektiv While singing in preschool - pedagogues views from a special educational perspective Sammanfattning Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger uppfattar sångstunden i dagens förskoleverksamhet ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att välja ett kvantitativ metod, enkätundersökning, har jag valt att undersöka ämnesområdet med så liten påverkan som möjligt från mina egna uppfattningar och värderingar. Jag har haft en positivistisk ansats att spegla verkligheten genom att kvantifiera och bearbeta empirin med statistiska metoder. Resultatet visar att pedagoger i förskolan arbetar i en kvinnodominerande verksamhet med jämlik organisation där arbetslagen beslutar om verksamheten ska genomföra sångstund eller inte på sina avdelningar. 91 procent av de 43 pedagogerna uppger att de har sångstund varje vecka på sin avdelning, 58 procent har det varje dag.

The purpose of this paper is to study and describe the occurrence and conditions of aesthetic subjects and choral singing in Swedish upper secondary schools 2014. The paper is based on seven recorded individual interviews with three music teachers, four principals and one director of education in three upper secondary schools in Sweden. The study uses discursive psychology and the interviews were analysed with focus on music teachers and school leaders interpretative repertoires and rhetorical strategies and how they use the language to legitimate aesthetic subjects in an upper secondary school context. In the most recent upper secondary school reform of 2011 the aesthetic subjects are no longer mandatory. Today there are different ways to provide opportunities for the students to participate in music activities but since the government no longer decides how it shall be implemented it is up to the management of each school to determine the activities.The statement made by the informants are interesting in relation to the status of music subjects, but due to the limited scope of the paper, no general conclusions can be drawn.

Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång.