Arbetet inom intensivvården kräver mycket av intensivvårdssjuksköterskan. Patienterna är mycket sjuka med svikt i vitala organ, anhöriga som kan vara i chock ska omhändertas, tekniskt krävande utrustning som ständigt utvecklas och förnyas skall bemästras. Syftet med studien var att undersöka hur psykologiskt påfrestande olika preciserade vårdsituationer inom intensivvården upplevs bland studerande samt nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor.Enkäter med frågor tagna ur CeFAMs (Centrum för Allmän Medicin) undersökning "Att förebygga psykisk belastning i sjukvårdsarbete", besvarades av 23 nyutexaminerade intensivvårdssjuksköterskor på tre olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm samt av 17 deltagare i en specialistsjuksköterskeutbildning inom intensivvård. Studien visar att informanterna ofta utsätts för psykologisk påfrestning, och vårdsituationer som oväntade dödsfall och vård av döende patienter ansågs i studien vara psykologiskt påfrestande. Andra psykologiskt påfrestande områden var bland annat oro för att göra fel, att ha ett för stort eget ansvar, att ställas inför snabba avgörande beslut och att ta emot en ny patient.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig Upptäckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna på Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades på två fokusgruppsintervjuer. Båda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domänen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domänen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjälpare samt barriärer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Bakgrund: När föräldrar får reda på att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes väcks många frågor och funderingar. Funderingar om livet här och nu, men också om framtiden. För det lilla barnet blir det föräldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men även det större barnet behöver hjälp och stöd från sina föräldrar. Också föräldrarna står mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes påverkar hela familjens livssituation, både själsligt och praktiskt.

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.

Pensioneringen är för individen förknippad med olika förändringar som till exempel inträdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, ändrad ekonomi och ändrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett eländesperspektiv och fokus har legat på att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och välbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. Några enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebär för individens livskvalitet och välbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförändring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

Examensarbetet gick ut på att stötprova ett system för upphängning av kablar och rör i fartyg. Vid stötprovningen monterades upphängningssystemet i en fixtur. Gruppen fick fria händer att utforma fixturen. Med hjälp av Fredy Olssons teorier om produktframtagning utvecklades en fixtur bestående av fyrkantrör. Genom att värdera och selektera bland de lösningar som presenterades i examensarbetet ?Upphängningssystem? BTH-IMA-EX?2000/C-02-SE och andra nytillkomna likvärdiga lösningar, har gruppen kommit fram till och stötprovat ett system, bestående av aluminiumprofiler och vinklar från Bosch Rexroth.

In recent years, global organizations safeguarding financial stability has started to track commercial property markets. One of the reasons for this refers to the fact that commercial property constitutes a large share of bank lending. Simultaneously, bank exposures to commercial property are extensive and risky since collateral values are strongly correlated to borrowers cash flows. Since banks are viewed to play a key role for financial stability, studying the relationship is well motivated. To better understand how commercial property markets interact with financial stability, this paper develops an econometric model for studying the commercial rental market.

Enligt Barncancerfonden insjuknar varje år cirka 300 svenska barn upp till 18 års ålder i cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn är leukemi, hjärntumörer och lymfom. Prognosen för dessa barn är idag god då tre av fyra barn överlever sin cancer. När ett barn drabbas av cancer är det inte bara en individ som drabbas utan även föräldrarna till barnet berörs i allra högsta grad. Att få beskedet om att ens barn drabbats av cancer är förknippat med känslor så som chock, rädsla, oro, skuld och maktlöshet.

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje år ca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför. Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje dag 15-20 kvinnor av bröstcancer. För de kvinnor som drabbas är det vanligt med starka känslor såsom ångest, rädsla och chock.Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Data har samlats in från fem självbiografier skrivna av kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Dataanalysen är gjord enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Studien visar att kvinnor som drabbats av bröstcancer går igenom en mycket känsloladdad tid. Rädsla, tomhet och ångest är vanligt förekommande känslor.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 upplever och hanterar sin vardag samt hur de upplever stöd och information från sjukvården. Den design som användes var beskrivande litteraturstudie. De databaser som användes var Cinahl och PubMed och resultatet formades från 15 vetenskapliga artiklar. Det resultat som framkom var att i samband med barnets insjuknande upplevde föräldrar bland annat kaos, ångest, sorg och chock. Föräldrarna fick ta ett stort ansvar över sjukdomen och de använde olika copingstrategier för att kunna hantera detta.

I denna litteraturstudie var syftet att beskriva människors upplevelser under utredning och behandling av cancersjukdom. Frågeställningar som var speciellt intressanta för den här studien var upplevelser av påfrestningar och hur människan hanterar dessa påfrestningar. Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys av publicerad vetenskapligt granskad litteratur. 5 kategorier identifierades som beskrev upplevelsen av påfrestningar: väntetiden var fruktansvärd, den kändes som åratal, diagnosen kom som en chock och upplevdes som ett hot, fruktan för förlust av autonomi och värdighet, ofrivilligt isolerad ensam och övergiven och människor upplevde att sjukvården hade mycket lite intresse för patienterna. Fyra kategorier beskrev hur människorna hanterade påfrestningarna: situationshantering genom att ta kontroll och tänka positivt eller avgränsa sig, hopp om förbättring och överlevnad, familj, vänner och andra människor var källan till villkorslöst stöd samt stödet är uppmuntrande och förlösande.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp.

Examensarbetet gick ut på att stötprova ett system för upphängning av kablar och rör i fartyg. Vid stötprovningen monterades upphängningssystemet i en fixtur. Gruppen fick fria händer att utforma fixturen. Med hjälp av Fredy Olssons teorier om produktframtagning utvecklades en fixtur bestående av fyrkantrör. Genom att värdera och selektera bland de lösningar som presenterades i examensarbetet ?Upphängningssystem? BTH-IMA-EX?2000/C-02-SE och andra nytillkomna likvärdiga lösningar, har gruppen kommit fram till och stötprovat ett system, bestående av aluminiumprofiler och vinklar från Bosch Rexroth.

Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ungefär 300 000 svenskar är drabbade av. Sjukdomen kryper allt längre ner i åldrarna och i framtiden räknar forskarna med att betydligt fler kommer att vara drabbade, till följd av en osundare livsstil. Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vardag samt vilka strategier de använder för att klara av denna. De frågeställningar som formulerades för att få svar på syftet var: Hur upplever patienter med diabetes typ 2 sin vardag som kroniskt sjuk? Vilka copingstrategier har patienter med diabetes typ 2 för att klara av sin sjukdom? Metoden som användes för att finna svar på dessa frågor var en litteraturstudie.