In this project I have created a design for the delivery rooms of Swedish hospitals with the psychological aspects ofbirthgiving in focus. This is something that I think the delivery rooms lack and so far it has been the midwifes job to,without any tools, give the women in labor the mental support and encouragement they need.My goal was to give the midwifes a tool to work with when it comes to encouragement, something helping themhelping the woman to feel safe and relaxed, strengthened, informed and in control of the situation.I choose to focus on the difficulties measuring the physical work the woman in labour had done and what was leftof the labour. I wanted to visualize the process of the birth, allowing the woman to see and being able to focus onwhere during the labour she is, how far she has left and also being strengthened by the amount of work already managed.Further I wanted to make the woman feel invited to take control over the birth and the room in which she isin labour. I wanted her to be able ? if she wanted ? to make her own settings of the mood in the room, deciding forherself if she wanted a more relaxed environment or perhaps a more energetic.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

Förlossningsvårdens processer har vanligen utvärderats med jämförelsetal samt statistik över bakgrundsfaktorer och interventioner. Utvärderingarna har använts som argument för att likna vården vid normal förlossning med den som krävs vid komplicerade förhållanden. WHO (1996) rekommenderade och kategoriserade vård vid normal förlossning. Ett instrument fanns utvecklat som använts i ett kvalitetsutvecklingsarbete för att kartlägga förlossningsvård i förhållande till WHO: s rekommendationer. Studiens syfte var att kartlägga barnmorskors dokumenterade vård enligt WHO: s rekommendationer om vård vid normal förlossning tre år efter föregående kartläggning.

 Bakgrund: Förlossningsupplevelser påverkar föräldrar psykologiskt, fysiskt, socialt och kulturellt. Föräldrarnas upplevelser av förlossningen har både omedelbara och långvariga effekter på deras hälsa och relation till varandra och sitt barn. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som kan bidra till negativa förlossningsupplevelser hos föräldrar. Metod: Datamaterialet bestod av ett frågeformulär som besvarats av 211 kvinnor som fött barn vid ett sjukhus i Norrland mellan åren 2006-2010 och som uppgivit en negativ förlossningsupplevelse på VAS-skala. Studien bygger på föräldrarnas svar på en öppen fråga "egna kommentarer" och "pappas kommentarer".

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Introduction: Pregnancy, obesity, aging and certain diseases are examples of conditions thataffect the body, its constitution and composition. Simpler methods to estimate bodycomposition are needed to complement more advanced traditional methods to better identifythe health status without sacrificing accuracy and precision.Objective: To validate the results of body composition from bioelectrical impedancespectroscopy (BIS) against results from the study reference method, dual energy X-rayabsorption (DXA), in overweight and obese lactating women after Childbirth.Method: The design of the LEVA-study (Lifestyle for Effective Weight loss during lactation)consisted both intervention and longitudinal follow-up, which gave the opportunity tovalidate the absolute values (accuracy) and the ability to detect changes (precision). Themean difference between methods was tested statistically by paired t-test. Bland-Altman plotsused to examine the degree of agreement between BIS and DXA, but also distribution andany systematic differences. Association between methods was measured by using Pearson´scorrelation coefficient.Results: Between BIS and DXA, absolute measurements of the variables fat-free mass (FFM)and fat mass (FM) showed a statistically significant difference (p < 0.001).

SyfteSyftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader mellan kvinnor som blivit suturerade med ett snabbabsorberande monofilt suturmaterial, Caprosyn® och ett multifilt suturmaterial, Polysorb® då det gällde kvinnans uppfattning om hur bristningen läkte åtta veckor postpartum.UrvalEtt konsekutivt randomiserat urval. Fyrahundratvå kvinnor som fått en bristning vid förlossningen randomiserades till att sutureras med antingen Caprosyn® eller Polysorb®. Den slutgiltiga svarsfrekvensen var 67 %, det största bortfallet var på förlossningsavdelningen.MetodEn experimentell kvantitativ studie. Två enkäter användes i studien, en som barnmorskan besvarade direkt efter förlossningen om bristningens art samt en till de medverkande kvinnorna åtta veckor postpartum.ResultatInga skillnader fanns mellan suturmaterialen då det gäller kvinnornas smärta i underlivet, obehag i underlivet, återupptagande av sexualliv, samlagssmärta, amning eller hur många kvinnor som sökt sjukvård samt varför de sökt sjukvård åtta veckor postpartum. Fler positiva kommentarer gavs av barnmorskorna om Polysorb® än om Caprosyn®.

This project is implemented as a thesis at the Royal Institute of Technology in the master?s degree program Integrated Product Design and Industrial Design Engineering. The project has involved development and efficiency of a free starter package for expectant parents with useful content consisting of useful products for both before and after Childbirth. Areas that have been investigated include packaging development, service design and appropriate content for the package.During the work, theory about packaging design, materials, manufacturing techniques and logistics have been processed to base the further work on. The project process has involved competitor analysis and interviews with store owners and customer surveys, that have been conducted to identify areas for improvement of the current solution.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Sverige och övriga nordiska länder väljer en planerad hemförlossning. Organisationen för en planerad hemförlossning varierar mellan de nordiska länderna. Det är inte känt hur nöjda dessa kvinnor är med sin hemförlossning, det är därför av intresse att öka kunskapen om hur nöjda kvinnor i Sverige och Norden är med sin planerade hemförlossning.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva förekomsten av nöjdhet hos kvinnor som genomgått en planerad hemförlossning samt att jämföra förekomsten av nöjdhet hos kvinnor i Sverige med Danmark, Norge och Island.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat 2010-2013 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via en enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com.

Enligt WHO (2012) ska förlossningsvård innebära att kvinnan ska kunna föda sitt barn på ett säkert och tryggt sätt. Hon ska kunna känna att hon får en säker vård och bli omhändertagen. För att den födande kvinnan ska få en positiv förlossningsupplevelse har kontinuerligt stöd visat sig vara av ytterska vikt. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka kvinnors upplevelser av förlossningsvården i Göteborg och se om det fanns några skillnader i förlossningsvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Mölndal. Mätinstrumentet KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) som modifierats för att passa förlossningssjukvården användes.

Bakgrund: Att ge stöd är en central roll i barnmorskans yrke. Kvinnan kan välja att ha sin partner, vän, släkting eller en utomstående person med under förlossningen som ett stöd. Att välja att ha med sig en doula till förlossningen har under årens lopp ökat. Flera studier visar på att en doulas närvaro under förlossningen är både psykiskt och fysiskt positivt för kvinnan och barnet. Dock finns det ett fåtal studier som beskriver hur barnmorskan upplever en doulas närvaro under förlossningen.Syftet: med denna studie är att beskriva barnmorskornas upplevelse av en doulas närvaro under förlossningen.Metod: fyra barnmorskor intervjuades.

Historiskt sett har mycket förändrats inom den kvinnliga sexualiteten, kvinnorna har gått från att inte ha några rättigheter alls till att under 1900-talet få fler och fler rättigheter. Hjärnan har stor betydelse för den sexuella lusten och många faktorer påverkar kvinnans lust. Påverkande faktorer på kvinnors lust och sexualliv efter att de har fött barn är bland annat fysiska, psykiska och hormonella. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av den sexuella lusten och sexuallivet efter att de har fött sitt första barn. Författarna har intervjuat kvinnor om deras upplevelse av sin sexuella lust samt sexuallivet när barnet var 9-18 månader, då kvinnan förmodas ha uppnått en trygghet i sin föräldraroll.

Infertilitet är ett globalt hälsoproblem och 15 % av par i fertil ålder lider av ofrivillig barnlöshet.En del av infertila par genomgår infertilitetsbehandling men behandlingen leder inte alltid tillbarnafödande. Syftet med den här studien var att öka kunskaper om kvinnors upplevelser avmisslyckad infertilitetsbehandling genom att syntetisera resultaten av tidigare kvalitativa studierinom området. Metoden metasyntes användes i studien. För att hitta relevanta artiklar användesdatabaserna ``Pub Med`` och ``Scopus``. Åtta artiklar som svarade mot syftet valdes ut.