The aim with this master thesis is to analyze a scientific material concerning the context between learning and child/student development, and factors which controls process of learning, to create an image with quality account and teaching in mathematics, which then can raise the mathematical knowledge among students.The phenomena which stand in focus for the investigation is: why there is a negative tendency for development of knowledge in mathematics, among the Swedish students that TIMSSs investigations showed in intercultural comparison within the years 1993, 1999, 2003 and 2007.The method is the ethnographical method, which is based on: analyzing scientific theories about learning child/student development, factors which controls process of learning, and factors which controls process of learning the most and qualitative empiric investigation with qualitatively analyzes the questionnaires, which is about factors which are controlling the process of learning and factors which are controlling the process of learning the most.Result of the theoretical and empiric analyzes shows that factors as school environment, attitude for subjects and teaching, controls and influence the learning. To end a unenthusiastic tendency as a negative development of mathematical knowledge among students that is shown in TIMSS investigation and to elevate the students' performance in mathematics, an elevated qualitative account and teaching in mathematics, by the factors named. Safe school environments as the intercultural meeting place, the teachers influence part to the students' subjects' attitude in mathematics and goal related grading criteria in teaching, is all required for e qualitative teaching in mathematics..

The aim of child health care is to promote health and development for all children, to early identify problems that concern children´s growth and development and to prevent ill-health among children. Today in our society the proportion of children who are underweight are few.The aim with this study was to describe paediatric nurses experience in meeting with underweight children and their parents. Interviews were implemented and analyzed according to qualitative content analysis. Focus was placed on looking at differences and interpretations in the text content. The analyse resulted in six main categories, such as a need of sensitivity and a holistic view from the nurse, difficulties in handling the meeting because lack of tools.

The purpose of this paper is to see how differences are handled in preschools, with a focus on children with homo- or bisexual parents. By doing this we wanted to see how the conditions for a child with homo- or bisexual parents looks like, in order to have their family conditions mirrored, confirmed and visualised in the preschool.The foundation for the discussion is a questionaire which has been answered by 229 preschool workers from 24 different preschools in the City of Stockholm. The result of the questionaire has been handled in a statistics program. Our analysis is based on the statistical numbers and the written replies to the open questions in the questionaire.As a theoretical starting point we have used Iris Marion Young?s ideas about how our society is coloured by an ideal of similarity that defines liberation as the transcendence of group difference, where the dominant group cannot see how their perspective is just one of several perspectives.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-verbal expressions.

Bakgrund: På avdelningar där personer med cancer vårdas är ät- och näringsproblemvanliga. Det är mycket som kan påverka aptiten vid cancersjukdom som t ex sköra slemhinnori munhålan, nedsatt/förändrad smak och illamående. För inneliggande patienter medsvårigheter att äta är det viktigt att matutbudet anpassas efter patienternas behov samt attmaten serveras i en trivsam måltidsmiljö.Syfte: Syftet är att undersöka om ett förbättringsarbete fokuserat mot måltidsmiljö, matutbud, rutiner kring matbeställning och servering samt ökad dietistkompetens kan medföra en utveckling av arbetet runt mathanteringen på en onkologavdelning. Ett delsyfte är att studera hur kostnaden för maten och näringspreparat påverkas av förbättringsarbetet.Material och metod: Förbättringsarbetet har utförts på en onkologavdelning med 16vårdplatser. Vid datainsamlingen har både kvantitativ och kvalitativ metod används.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer.

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.

Barn som genomgår undersökningar med joniserande strålning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn är känsligare för joniserande strålning eftersom att deras organ håller på att utvecklas och är känsligare för effekterna av strålningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre stråldos. Datortomografiundersökningar ger mångdubbelt högre stråldoser än en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar på barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga stråldoserna.

Varje år drabbas ungefär 250 barn av cancer i Sverige. Därmed drabbas även barnens föräldrar och syskon av den förändrade vardagen som tillkommer. Syftet med denna studie är att belysa och beskriva vad föräldrar och syskon upplever som påfrestande i situationen när ett barn inom familjen har insjuknat i cancer. Studien är en litteraturstudie där både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats. Analysen resulterade i två huvudteman och fyra underteman.

Enligt Socialstyrelsens rapport ?Cancer i siffror 2009?, dog ca 22000 människor i cancer år 2006. Flera tusen barn och ungdomar i Sverige lever idag med en cancersjuk förälder, ett flertal av dessa barn och ungdomar kommer att förlora sin förälder i kampen mot cancer. När en förälder dör efter en svår sjukdom leder det ofta till en kris i familjen. Att mista en förälder när man är en tonåring är en utav de allvarligaste trauman man kan vara med om som ung.

The purpose of this literature review was to demonstrate the results of recent studies of the nurses ability to interpret younger childrens (0-6 years of age) experiences of pain in the postoperative stage. There is a lack of knowledge concerning young childrens ability to express themselves verbally and the nurse has to rely upon the parents knowledge about the child. Consequently, the teamwork between the nurse and the parents is of great importance in the care of the younger child. Therefore we intend to illuminate this aspect in this paper. This study aims to nurses of all categories, since patients with lack of verbal communication are frequently occurring.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good.

Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen.

Bakgrund: I Sverige är cancer en av de största folksjukdomarna. År 2011 diagnostiserades 57726 personer med cancer och bakom dessa finns anhöriga som allt för ofta glöms bort i vården. Många av de med cancer vårdas av sina anhöriga som då blir anhörigvårdare. Att få rollen som anhörigvårdare är inte en självklarhet då det faktiskt innebär en förändrad relation till den sjuke samt en förändrad livssituation för den anhöriga själv. För att kunna klara av situationen som anhörig till en cancersjuk person krävs stöd från sjuksköterskan och vården.