Att som anhörig vårda och leva tillsammans med en person döende i cancer som får palliativ vård i hemmet är både givande och utmanande. Hemmet har uttryckts som en betydelsefull plats att vårdas i. Möjligheten att vårdas i det egna hemma, innebär att de sjukas självbestämmande kan respekteras. Detta ställer krav på de anhöriga och de tar ett stort ansvar. Därför är det viktigt att de känner sig sedda och får de stöd de är i behov av.

The purpose of this study has been to investigate how psychosocial support for families where a parent suffers from a life threatening illness can be constructed. The intent was also to explore how the child's perspective is protected and what barriers and opportunities there are for family oriented support. The study has a qualitative approach and includes interviews with four social workers. The interviews were analyzed with a systems theory and attachment theory. The conclusions are that the whole family suffers psychological and social pressures when a parent is sick.

The aim of this master thesis is to obtain a greater understanding of childrens choice of favourite books, insight in their reading experiences and their thoughts about the reading of these books. We also want to investigate if, and if so, how childrens librarians obtain knowledge of the childrens reading preferences and reading experiences and how they use this knowledge in their work to stimulate childrens reading. To reach our aim we have been carrying out quantitative interviews with six children aged nine to ten years and three childrens librarians working in public libraries. As a theoretical starting point we use the reader-oriented theory and Chambers Reading circle, which states that support from adults is the most important factor in the childs reading process. The empirical results are linked to theories and earlier research and are analysed under four different themes.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

I Sverige insjuknar 250-300 barn varje år av cancer. De cancertyper som drabbar barn är vanligtvis inte de samma som vuxna utvecklar. Olika cancerformer kräver olika typer av behandling, dessa är cytostatika, operation samt strålbehandling. Sjuksköterskan skall kunna möta föräldrar och barn samt uppfatta deras lidande för att kunna tillfredställa behovet av en god omvårdnad. För föräldrarna upplevs barnets cancerdiagnos ofta som ett svårt lidande, som kan kännas helt outhärdligt.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat.

Kolorektal cancer (CRC) är en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen med cirka 1 miljon nya detekterade fall per år. Special AT-rich sequence-binding protein1 (SATB1) är ett celltyp-specifikt kärnmatrix-associerat DNA-bindande protein, vilket utgörs av AT-rika DNA sekvenser. Det har tidigare demonstrerats att en annan medlem i SATB-familjen, SATB2, uttrycks på ett vävnadsspecifikt sätt i normal mukosa i nedre mag-tarmkanalen och i CRC. ?-catenin är en intracellulär mediator i Wnt/?-catenin signaleringsvägen, som spelar en viktig roll i kolorektal carcinogenes.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

Background During the child?s first year of life there is a continuous contact with the Child Health Services (CHS) and the parents feel confident and involved. After the first year, the visits to the CHS is reduced at the same time as the everyday life changes for the family as the child starts going to day-care and the parents often go back to work.Aim To examine what it is like being a parent to children aged one to five and what kind of parenting support parents of children aged one to five are in need of.Method Semi-structured interviews were used to interview 25 parents in 21 telephone interviews and one focus group with 4 parents. The recruiting of parents was done on site at one open day-care and with the help of CHS nurses in Sweden. There were 10 men and 15 women.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser och copingstrategier vid vård av barn med cancer samt beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: En beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Totalt granskades elva artiklar, nio kvalitativa, en kvantitativ samt en med mixad metod. Artiklarna söktes via databaserna PubMed och Cinahl mellan åren 2005 till 2015.Huvudresultat: Fem teman identifierades: Sjuksköterskans upplevelser vid vård av barn med cancer, kommunikationssvårigheter med barnen och deras föräldrar, svårigheter inom yrket, samt den palliativa vården och döden, sjuksköterskans copingstrategier vid vård av barn med cancer. Sjuksköterskan upplevde hinder i kommunikationen relaterat till negativa prognoser för barnen samt om barnen var svåra att nå och inte ville kommunicera. Känslomässiga svårigheter uppstod ofta då sjuksköterskan skapat personliga band till barnen och deras familjer.

Smärta i livets slutskede behöver inte bara innebära det fysiska obehaget, utan kan även ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smärta har en stor plats i den palliativa vården, kropp och själ hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som händer efter döden kan ge existentiell smärta. De existentiella behoven är enligt många studier försummade. Vårdpersonal undviker ofta dessa frågor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smärta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Due to progresses constantly being made in veterinary medicine combined with increasing knowledge in pet owners, the dogs of today gets older than before. The population of geriatric dogs is there for constantly growing, which makes them an important group of patients on small animal clinics and hospitals. As dogs age, so do their interior organs. Geriatric dogs are prone to several diseases and in this text the author has decided to focus on three of the most common: Cognitive Dysfunction Syndrome (CDS), cancer and osteoarthritis (AO). All of these illnesses are incurable in dogs, but it is important to remember that they are still treatable.

Bakgrund: Cancer kan drabba alla och i Sverige får i snitt ett barn per dag, diagnosen cancer. När ett barn drabbas av cancer blir hela familjens tillvaro påverkad och i flera av de drabbade familjerna finns också syskon. Litteraturen beskriver att familjecentrerad vård är att föredra när barn är inblandade. Vården i stora delar av världen visar sig vara inriktad mot att bara involvera föräldrar. Syskon hamnar ofta i skymundan och riskerar att uteslutas helt med eventuell ohälsa som följd.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hoskvinnor i Sverige. Behandling av bröstcancer kan leda till att kvinnan blitvungen att operera bort sitt bröst. Kvinnobröstet har i alla tider varit ensymbol för det absolut feminina. Syfte: Syftetvar att belysa de drabbade kvinnornas upplevelser efter mastektomi. Metod: Studien var en litteraturstudiebaserad på antal kvalitativa vetenskapliga artiklar.