Uppdragstaktiken har under många år varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vår Militärstrategiska doktrin från 2002 säger att vi ska tillämpa ochsom många av oss officerare, på olika nivåer anser sig tillämpa. Min erfarenhet frånFörsvarsmakten visar att vi inte alla gånger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lär. Detta måste bero på någonting och syftet med uppsatsen äratt undersöka huruvida det svenska sättet att tolka uppdragstaktik måste omformuleras ochinom vilka ämnen uppdragstaktik ska utbildas i med hänsyn till andra förändringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frågor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillämpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna på en samstämmig syn att det behövs bådeklargöranden och ändringar inom den militära utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstå och tillämpa uppdragstaktik på ett optimalt sätt.

?Från invärtes till utvärtes?.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden.

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.

Risk är en del av all mänsklig aktivitet. Att förutsäga det okända och det som kanske inträffar harvarit ett problem som mänskligheten funderat kring från antiken och framåt. Att finna en förklaringsmodelleller en metod för att med en sannolikhet gränsande till visshet kunna skaffa sig insikti morgondagen har varit och är alltjämt en stor utmaning. Det här arbetet syftar till att skapa klarheti begreppet risk och sätta det i relation till hur Försvarsmakten hanterar bedömningen av riskidag. Uppsatsen täcker den idéhistoriska utvecklingen av begreppet från de klassiska filosofernatill modern tid.

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgång.Internationella operationer är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta ärfredsframtvingande operationer en typ av operationer som svenska förband kan få delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och två begränsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgång fram som sedan jämförs och diskuteras. Uppsatsen svarar även på ommanöverkrigföringens principer kan tillämpas vid fredsframtvingande operationer. Resultatet avuppsatsen är att faktorerna lämplig sammansättning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmåga till att minska egna och civilas förluster är faktorer som har betydelse för framgång påden operativa nivån. Jag har också sett att de faktorer som man kan hämta urmanöverkrigföringen principer är betydelsefulla för möjligheterna till framgång.

The main issue of the essay were to create a picture of how the Swedish Armed Forces is and are supposed to be controlled with documents within the field of personnel management. The documents that are at hand in the essay´s field of problem, ?personnel idea? and ?personnel policy?, does not show a unitary or apparent picture of how control are meant to be executed; for which reason an explorative examination turned out to be important. Data was collected with interviews as a method. The persons interviewed have had different roles in the essay´s field of problem.

Denna uppsats ger ett bidrag till frågeställningen runt hur en obemannad undervattensfarkost (UUV) kan ge operationsfördelar för en konventionell ubåt. Uppsatsen grundar sig på en analys av den amerikanska flottans UUV-planer samt en operativ kommersiell undervattensfarkost (HUGIN) från företaget Kongsberg i Norge. Syfte är att identifiera lämpliga förmågor, samt undersöka möjliga operationsfördelar med att applicera dessa på en svensk ubåt inom insatsförsvaret.Metodmässigt bygger uppsatsen på en jämförelseanalys mellan en konventionell ubåt som är utrustad med dessa UUV-förmågor och en utan, för att därmed klargöra operationsfördelar. Resultatet av den genomförda analysen med fokus på det internationella uppdraget ger att den slutliga helhetsjämförelse visar att UUV-förmågor som förbättrar ubåtens spaningsförmåga är de mest lämpliga att implementera. Denna inkluderar förbättrad lägesbild med framskjuten sensor, karteringsmöjligheter medförande bottennavigeringsmöjlighet, en bättre planering och utnyttjande av sensorer och vapen.

I uppsatsen studeras hur ett svenskt försvar mot kryssningsrobotar och ballistiska robotar kan utformas.Uppsatsen konstaterar att en aktör med tillgång till kryssningsrobotar och ballistiska robotar har enfjärrbekämpningsförmåga till en förhållandevis låg kostnad. För att ytterligare förstärka sinfjärrstridspotential kan aktören förse dessa vapensystem med massförstörelseeffekt. Uppsatsen visar att ettframtida försvarskoncept mot det aktuella hotet är en kombination av offensiva och defensiva insatser. Föratt skydda nationen från insatser med massförstörelsevapen burna av en kryssningsrobot krävsvapensystem med långa räckvidder så att bekämpningen kan ske över hav eller obefolkade områden. Enbekämpad stridsdel med massförstörelsevapen kan resultera i ett restnedfall med förödande effekt.

Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande..

Mycket talar för att den svenska doktrinutvecklingsprocessen inte fungerar. Frågan som dåinfinner sig är: Hur står det till med den svenska doktrinutvecklingen? Syftet med denna uppsats äratt undersöka, diskutera och värdera den svenska doktrinutvecklingsprocessens funktionssätt.Uppsatsen avsåg att undersöka den svenska doktrinutvecklingsprocessen genom att mäta gradenav institutionalisering och formalisering i den svenska doktrinutvecklingsprocessen. Därigenomerhölls slutsatser som kunde nyttjas för att utveckla doktrinutvecklingsprocessen. Graden avformaliseringen mättes genom en jämförelse mellan en ideal doktrinutvecklingsprocess och densvenska doktrinutvecklingsprocessen.

Ovanstående citat ger en bild av hur snabbt förändringarna sker i vår omvärld idag. Förr varframtiden enkel att förutspå och de planer som gjordes sträckte sig över flera år, men idag ärdet en förändrad värld vi lever i och förändringarnas vindar blåser allt starkare även kringFörsvarsmakten. Detta har inneburit ett stort omställningsarbete för Försvarsmakten och detär en process som går framåt om än i långsam takt. Samtidigt kommer allt fler och snabbarekrav på förändring från den politiska nivån. Ett sådant inspel är ovan nämnda EU BattleGroup koncept där Sverige tillsammans med Finland och Norge och Estland skall sättasamman ett förband som skall vara insatsberett 2008.I denna uppsats studeras hur denna beslutsprocess sett ut och hur den påverkats av de kortatidsförhållandena och den politiska styrningen från EU.Denna beslutsprocess avviker till stor del från andra typer av beslut eftersom den har varitmycket kort och möjligheterna att analysera tänkbara konsekvenser av beslutet har varit små.Därför är det intressant att se om detta är ett trendbrott för hur den politiska styrningenkommer att se ut för Försvarsmakten i framtiden..

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda.

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner.