Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhället?. Detta innebär att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svåra påfrestningar på sam-hället i fred. Denna uppsats utvärderar  implementeringen  av denna uppgift på den lokala nivån inom totalförsvaret på Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och Länsstyrelsen Gotland, från tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras på Evert Vedungs ?åttapunktsprogram? där jag i min utvärdering valt sex av dessa punkter.

Sveriges försvarsmakt står inför en omfattande utmaning då ett operativt koncept baserat påmanövertänkande skall införas. Konceptet föder en ny begreppsapparat som vi inte tidigarekonfronterats med. Vad är det då som särskilt utmärker detta koncept jämfört med vårt tidigare? Viden första anblick kanske skiljaktigheterna i vårt taktiska uppträdande inte verkar så stora. Nuvarandetaktiska reglemente (AR II 1995) pekar redan i en riktning som åtminstone till viss del innehållerbrottstycken av ett manöverkrigföringskoncept.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i militärteknikens grund, hur tekniken inverkar på militär verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) påverkar den militära kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som är van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle påverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnära ontologier. Organisationen i frågan är Försvarets Materielverk (FMV) som har en längre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthålla informationsöverföringsgränsytor baserade på dedikerade format och protokoll.

Det som undersökningen beskriver är hur EU:s säkerhetsstrategi påverkade de utrikespolitiska målen inför militära insatser i Demokratiska Republiken Kongo 2006, Tchad/Centralafrikanska republiken 2008 och Somalia 2009.Vår utrikespolitiska vilja och dess utrikespolitiska mål motiverar vårt deltagande i militära insatser utomlands. Dessa mål skall vara vägledande och skall genomsyra insatsens genomförande. Detta generade en problemställning i denna uppsats som lyder:På vilket sätt har bakomliggande säkerhetspolitiska resonemang till EUs säkerhetsstrategi påverkat utformandet av de nationella svenska motiven till internationella insatser i de EU-ledda militära insatserna i Afrika 2006-2009? Kan incitament och motiv identifieras som inflytelser i propositioner från samma period?Syftet var att undersöka målsättningarna i dokumentet Ett säkert Europa i en bättre värld, en Europeisk säkerhetsstrategi (ESS), för att se hur dessa målsättningar påverkat de svenska propositionerna inför de EU-ledda insatserna.Som metod användes en kvalitativ textanalys deduktivt, genom att analysera de utrikespolitiska målen med ett analysverktyg indelat i säkerhets-, välfärds- och idémål.Resultatet visade att EU:s övergripande säkerhetsstrategi genomsyrade våra motiv i propositionerna men att det fanns sammantaget en avsaknad av EU:s tydlighet med att vara aktiv, preventiv och handlingskraftig i propositionerna. För att få effekt i välfärdsmålsättningar anser EU att detta skall integreras med olika resurser och där även med civil och militär integrering.

Under det senaste decenniet har den säkerhetspolitiska situationen i Europa ändrats.Försvarsmakten har därmed tvingats att anpassa sig efter situationen för att svara mot dekrav som den nya säkerhetspolitiska bilden ställer. En del av denna anpassning är en ökadfokusering på internationell verksamhet vilket innebär att den militära professionen måsteändra sig på ett antal punkter. Ett faktum är att inte alla officerare har genomfört eninternationell insats och därmed påverkats av den miljö och verksamhet som där ingår.Syftet med uppsatsen är att undersöka om officerarna med eller utan internationelltjänstgöring har olika inställning till ett antal aspekter runt försvarsmakten, dess roll ochverksamhet, som till del kan kopplas till professionsbegreppet. Uppsatsens empiri byggerpå två grupper officerare varav endast individerna i den ena har genomfört internationelltjänst. Insamlingsmetoden har varit i enkätform.

1999 överenskom den Europeiska Unionen om Helsinki Headline Goal (HHG). ?HHG? gav ett antalförmågor för krishantering som Unionen skall disponera 2003. Denna uppsats analyserar huröverenskommelsen om ?HHG? påverkat Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes strategi ochförsvarsmaktsstruktur.

Vi lever i en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsätta öka. Hur detta påverkar Försvarsmaktens val av tekniknivå för framtida sensorförmåga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant när radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militära krav på en artillerilokaliseringsradar ställs mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ny teknik är ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering eller är "gårdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bättre i vissa användningsområden och situationer? Är AESA ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen är en jämförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrån en given teoriram.

I denna uppsats har jag analyserat Ryssland och Kaliningrads län. Detta har gjorts i förhållande till denEuropeiska Unionen och ett geopolitiskt perspektiv. Geopolitisk teori har tjänat som ett analytisktverktyg då det gäller att studera Kaliningrads förhållande till den centrala federativa makten i Moskva.Jag har önskat att studera Kaliningrads möjligheter och begränsningar för att få en s.k. ?särskild status? iRyssland.

I och med att människor runt omkring i världen idag kopplas ihop med hjälp av ny teknik och kommunikationsmedier är det intressant att studera hur konsumenter från ett visst land ser på handel med andra länder på nätet. Denna studie syftar till att skildra vilka faktorer på landsnivå som gör att svenska konsumenter väljer att näthandla en digitalkamera från ett land framför ett annat. Mer specifikt utreder studien svenska konsumenters köpbeteende vid näthandel inom landet och gentemot Polen, Tyskland och USA. Tidigare forskning har visat att tillit har en viktig betydelse vid handel mellan länder och näthandel (Michaelis et al, 2008; Connolly & Bannister, 2008). Därför kopplas landsfaktorerna i studien ihop med en egenkonstruerad tillitsmodell som bygger på tidigare teorier om tillit.

Användandet av tvångsmakt vid interventioner i sönderfallna stater är en svår uppgift. En av desvåraste delarna vid en sådan intervention är en rationell kommunikation med de olikamotparterna. Den stora utmaningen blir att lyckas förmedla både det övergripande syftet medinterventionen till lokalbefolkningen och samtidigt övertyga de stridande parterna om att ett reelltoch trovärdigt hot föreligger. I den här uppsatsen har jag undersökt om tvångsmakt är möjlig vidavväpningen i en sönderfallen stat, och hur tvångsmakten användes av UNITAF vid avväpningenav de somaliska krigsherrarna.I uppsatsen jämförde jag de avväpningsoperationer som genomfördes av de amerikanska,australiensiska och franska styrkorna vintern 1993. Den teori som jag använde som verktyg varPeter Viggo Jakobsens modell för tvångsdiplomati- idealpolitik.

Uppdragstaktik ? En studie i tillämpningen av uppdragstaktik vid artilleribataljonen 2008  Framtidens artilleribataljon är under utveckling vid Artilleriregementet, därav har jag valt att bidraga till denna process inom området ledning. Detta har utförts genom att undersöka hur uppdragstaktiken skall och har nyttjats vid bataljonen 2008. Syftet med uppsatsen är att bidra till utvecklingen av ledningsmetoder och ledningsprocesser vid artilleribataljonen. De frågeställningar som har använts för att uppnå syftet med uppsatsen är:Tillämpas teorierna om uppdragstaktik i reglemente och metodhandbok för artilleribataljon?Har uppdragstaktik tillämpats praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?Vad har påverkat nyttjandet av uppdragstaktik praktiskt vid ledningsprocessen av artilleriregementets insatsbataljon 2008?   Jag har nyttjat metoden deskription och litteraturstudier för att svara på första frågeställning.

All nyanställning av militär personal sker på absolut lägsta nivå, d.v.s. genom rekrytering ur innevarande ellertidigare värnpliktsomgångar. Vad innebär detta faktum för ytstridssystemet, ett system i snabb teknikutveckling ochdärmed med ett kraftigt reducerat behov av värnpliktig personal? Uppsatsens huvudsyfte är att identifiera ochanalysera de konsekvenser detta minskade värnpliktsunderlag har på ytstridssystemets utveckling och fortlevnad.För att undersöka denna problematik på bästa sätt bygger uppsatsen på en tredelad empiri. Inledningsvis görs engenomgång av befintlig statistik rörande värnpliktsvolymer samt ansökningar och antagningar tillYrkesofficersprogrammet.

Uppsatsen kommer att avhandla ledningsförhållandet under Karl XII:s fälttåg i Norge 1718. Syftet med uppsatsen äratt pröva det historiska händelseförloppet kring anfallet mot Trondheim utifrån hur vi idag uppfattar uppdragstaktikoch påvisa förekomst av denna. Min hypotes är att de bärande tankarna i uppdragstaktik inte är ett sentida fenomen. Iuppsatsen kommer jag att söka svar på följande frågeställningar.- Var Karl XII en delegerande eller centralstyrande militär chef under den Jämtländska arméns anfall motTrondheim 1718?- Finns det spår i Karl XII:s ledning av Armfeldts armé av det vi idag kallar uppdragstaktik?Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är uppdragstaktik som den beskrivs i den svenska militärstrategiska doktrinenfrån år 2002.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 med inte 25 år för att underlätta för dessa att ta sig in på arbetsmarknaden. Utifrån detta är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anställer fler ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssänkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat närmre på propositionen (2006/07:84) som lagen bygger på samt remissvaren på denna. Därutöver har vi också tagit in en proposition från 2008 där regeringen föreslår en utvidgning av åldersintervallet och en kraftigare nedsättning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie där åtta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

För att nå de säkerhetspolitiska målsättningarna har både enskilda stater och mellanstatliga organisationerett antal maktmedel till sitt förfogande. Syftet med ?Ekonomiska och militära maktmedel? en samordnadstrategi? har varit att undersöka de ekonomiska maktmedlens betydelse och användande vid kriser ochkonflikter samordnat med militär planering och genomförande.Slutsatserna av fallstudierna pekar på att det inte är de ekonomiska maktmedlen som infriat sändarenssäkerhetspolitiska målsättningar. För att nå de säkerhetspolitiska målen har dock ekonomiska maktmedeloch ekonomisk krigföring en viktig roll. Signalvärdet är stort, insatsen är låg i jämförelse medvåldsanvändning och sändaren får ett större urval av handlingsalternativ.