Bakgrund till uppsatsens tillkomst är sista decenniets omvärldsförändring och Sveriges allt ökande engagemang internationellt med förband och officerare i multinationella staber. Uppsatsen avhandlar huruvida den svenska operativa underrättelsebedömandemodellen skall förändras mot bakgrund av hur USA:s Joint Intelligence Preparation of the Battlespace (JIPB) är uppbyggd. Uppsatsen utgår från hypotesen att JIPB är mer detaljerad och penetrerar djupare fler områden än den svenska motsvarigheten. Uppsatsen inleds med en beskrivning av de två modellerna. Härvid är den amerikanska modellen beskriven relativt ingående.

Försvarsmaktens nya inriktning mot ett internationellt verksamhetsfält innebär att anpassningarbehövs/krävs för att uppnå interoperabilitet med övriga samverkande aktörer. För attkunna verka med ett högt tempo, flexibilitet och uthållighet inom ramen förmanöverkrigföring eftersträvas en förenklad logistik på stridsfältet.En del av denna utveckling omfattar ett eventuellt införande av enhetligt drivmedel/bränsle(Single-Fuel Concept). Denna drivmedelskomponent exemplifierar interoperabilitet enligt destrukturer som gäller inom NATO och EU. Uppsatsens syfte är att ta fram styrande faktorersamt beskriva krav för en eventuell implementering av enhetligt drivmedel/bränsle inomFörsvarsmakten. Vidare är uppsatsens målsättning att identifiera problemområden med syfteatt ge underlag för materiel? och organisationsutveckling.

? Mitt syfte med denna uppsats är att pröva förhärskande luftmaktsteori på ett verkligtskeende. I uppsatsen prövas därför giltigheten av John Boyds och John A. Warden III teorier påSlaget om Storbritannien. Min avsikt med detta är inte att ställa Warden mot Boyd för attdärigenom pröva vilken av teorierna som framstår som bättre än den andra, utan metoden attpröva dessa på ett verkligt skeende syftar endast till att pröva dem var för sig.

Sweden became a member of the European Union in 1995. Consequently Sweden became obligated to implement the Working Time Directive 2003/88/EC (formerly termed 93/104/EC). At that time Sweden considered that their legislation already gave their employees as high level of protection as the directive prescribed. Instead they decided upon an adjustment of the collective agreements concerning working time. A particular EC-restriction was incorporated in the Working Hours Act (SFS 1982:673).

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att jämföra servemottagning, serve och anfallsspel i elitserievolleyboll för herrar på 1980-talet med säsongen 2004 - 2005. Frågeställningen i studien var hur passningsfördelning, poängfördelning och effektivitet vid anfall samt andel serveess och servemissar, skiljde sig åt mellan 1980-talet och 2004 ? 2005 års elitserievolleyboll för herrar.MetodStudien omfattar 14 volleybollmatcher varav sju från 1980-talet och sju från säsong 2004 ? 2005. Samtliga matcher har analyserats med hjälp av en videobandspelare. De inspelade matcherna har lånats från elitserieklubbar och privatpersoner.

AbstractThis report was undertaken at the request of the Management and maintenancedepartment of Swedish National Road Authority (Vägverket Region Sydöst) inJönköping.In 1992, the management and maintenance of Swedish roads were laid out onexternal contractors. When putting out a tender for the work, the foundation isfrom a national set of rules which are in constant change. This report is limited towinter road upkeep.The trend in the invitation for tenders is that it is moving from the moreconventional executional demands towards the less controlling demands. Thedownside of functional, less controlling demands is that it is difficult to articulatehow to measure them. The order authority therefore has to find ways to makesure to get what has been paid for.In connection to the invitation for tender of winter road upkeep for 2005, the newset of rules, ATB Vinter 2003 was deployed.The main purpose of this thesis is to see which the big changes in the set of rulesare and how these changes affect the organisation and activities of the contractor.It is also studied how the changes in execution is perceived by road users and howit affects the possibilities of the contractor to come as a newcomer to a new areaof administration.Interviews and examination of sets of rules has led to a list of a number ofchanges that the contractors feel affect their work in any sense.Views from road users that have come in to the order authority have beenscrutinized to see how they have experienced the change.

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Berlinmurens fall 1989 och Sovjetunionens sönderfall har lett till en mer föränderlig omvärld. Invasionshotet mot Sverige har minskat, men istället har de framtida hotbilderna blivit mer osäkra och svårförutsägbara. Förmågan att efter omvärldens skiftningar kunna anpassa och förändra volymen och kunskapen i totalförsvaret har under 1990-talet blivit ett begrepp i totalförsvarsplaneringen.Denna uppsats syftar till att beskriva den civila planeringsprocess som har genomförts och som fortfarande genomförs i syfte att anpassningsplanera det civila försvaret. Ett delsyfte har varit att studera om myndigheter och kommuner når ut med planeringen till konsumenterna dvs. allmänheten.Studien har genomförts som en fallstudie på den civila funktionen befolkningsskydd och räddningstjänst.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

?Från invärtes till utvärtes?.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden.

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.

Risk är en del av all mänsklig aktivitet. Att förutsäga det okända och det som kanske inträffar harvarit ett problem som mänskligheten funderat kring från antiken och framåt. Att finna en förklaringsmodelleller en metod för att med en sannolikhet gränsande till visshet kunna skaffa sig insikti morgondagen har varit och är alltjämt en stor utmaning. Det här arbetet syftar till att skapa klarheti begreppet risk och sätta det i relation till hur Försvarsmakten hanterar bedömningen av riskidag. Uppsatsen täcker den idéhistoriska utvecklingen av begreppet från de klassiska filosofernatill modern tid.

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

Den 11 september 2001 förändrades världen, och framför allt insikten och synen på vad modernterrorism är och vad det innebär. Strax efter denna händelse började också brev innehållandemjältbrandssporer dyka upp på olika platser i USA. Resultatet blev att 22 människor drabbades avmjältbrand. 11 var inhalationsfall och av dessa dog fem. Det förorsakade också stora kostnader för detamerikanska samhället samt psykologiska effekter över hela världen.Denna uppsats försöker definiera hotet från bioterrorism och utifrån detta studeras hur hotet kanmötas, framför allt ur en svensk synvinkel.Vad innebär hotet?Transnationella terroristorganisationer med eller utan stöd från stater är vår tids stora hot.