Ett aktuellt ämne inom den politiska debatten idag, är neddragningar inom Försvarsmakten. InomMiljöpartiet vill man lägga ner hela svenska ubåtsflottiljen. Syftet med uppsatsen är att studerabehovet av ubåtar från ett svenskt Försvarsmaktsperspektiv. Uppsatsen har skrivits genom enkomparativ process, med en kvantitativ ansats i analysen. Jag redovisar vilka förmågor somsvenska ubåtar har och vilka förmågor Försvarsmakten skall ha.

Bakgrund: Förändringen från invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebär ävenförändring för officerens fysiska prestationsförmåga utifrån ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutsträckning än tidigare kommer troligen att påverka kravet på officerens fysiskaprestationsförmåga?Syfte: Få insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som ställs på fysiskprestationsförmåga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och därtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillämpats, empiri utifrån enkät- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna känner till tilläggskraven,både beträffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbättringspotentialbeträffande armeofficerens fysiska prestationsförmåga..

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha.

Uppdragstaktiken har under många år varit den ledande ledningsfilosofin i Försvarsmakten.En ledningsfilosofi som vår Militärstrategiska doktrin från 2002 säger att vi ska tillämpa ochsom många av oss officerare, på olika nivåer anser sig tillämpa. Min erfarenhet frånFörsvarsmakten visar att vi inte alla gånger har uppdragstaktik i fokus och min hypotes harvarit att vi inte lever som vi lär. Detta måste bero på någonting och syftet med uppsatsen äratt undersöka huruvida det svenska sättet att tolka uppdragstaktik måste omformuleras ochinom vilka ämnen uppdragstaktik ska utbildas i med hänsyn till andra förändringar som skettinom den svenska Försvarsmakten avseende teknikutveckling, nya uppgifter,omstruktureringar, tillkomsten av olika doktriner etc.Inom ramen för uppgiften har följande frågor besvarats:? Vad har den svenske officeren för utbildning/skolning avseende uppdragstaktik?? Hur tolkar den svenske officeren uppdragstaktik?? Hur tillämpar den svenske officeren uppdragstaktik?Resultatet visar enligt respondenterna på en samstämmig syn att det behövs bådeklargöranden och ändringar inom den militära utbildningen för att den svenske officerenskall kunna förstå och tillämpa uppdragstaktik på ett optimalt sätt.

Uppsatsen avhandlar fredsframtvingande operationer och deras möjligheter till framgång.Internationella operationer är en av Försvarsmaktens huvuduppgifter och i samband med detta ärfredsframtvingande operationer en typ av operationer som svenska förband kan få delta i. Genomstudier av manöverkrigföringens principer och två begränsade fallstudier tas ett antal faktorer förframgång fram som sedan jämförs och diskuteras. Uppsatsen svarar även på ommanöverkrigföringens principer kan tillämpas vid fredsframtvingande operationer. Resultatet avuppsatsen är att faktorerna lämplig sammansättning av styrkorna, anpassad politisk styrning ochförmåga till att minska egna och civilas förluster är faktorer som har betydelse för framgång påden operativa nivån. Jag har också sett att de faktorer som man kan hämta urmanöverkrigföringen principer är betydelsefulla för möjligheterna till framgång.

Syftet med den här rapporten är att jag vill ta reda på hur många förskolor det finns i en kommun som jobbar med teknik. Sammanlagt var det 18 förskolor som deltog. Av dem var det 10 som ansåg att de jobbar med teknik. Många av förskolorna som svarade ansåg att det var viktigt att jobba med teknik på förskolan..

Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Network Interdiction-problem innehåller två mot varandra stående styrkor, en användare och en angripare, somär inbegripna i en krigsliknande konflikt. Användaren använder ett nätverk för att optimera en funktion, t.ex.att förflytta en underhållskonvoj så snabbt som möjligt, eller maximera mängden materiel som transporterasgenom nätverket. Det innebär att användaren vill använda den kortaste eller snabbaste vägen vid transporter,och han vill maximera flödet genom nätverket. Nätverket kan t.ex. vara ett vägnät, kraftförsörjningsnät eller ettdatornätverk.

Utredningen har sitt ursprung i ett uppdrag givet av Försvarsmakten till FHS att utreda formernaför studerandeinflytande i officersutbildningssystemet med anledning av att FHS även fått programansvarför yrkesofficersutbildningen.Syftet har varit att lämna ett förslag på ett för hela officersutbildningen sammanhållet system förstuderandeinflytande och en plan för dess implementering.Utredningen har huvudsakligen genomförts som en kvalitativ analys av författningar, styrdokumentoch aktuella arbetshandlingar. En värdering av FHS rådande system för studerandeinflytandehar också genomförts. Vidare innehåller en utredningen en fallstudie av hur studerandeinflytandetär organiserat vid ett civilt lärosäte med distribuerad utbildning.Utredningens förslag omfattar ett system för studerandeinflytande som har såväl en lokal somcentral dimension. De studerande i officersutbildningssystemet bör organiseras i en riksomfattandegemensam studentkår som inledningsvis utgår från Studentkåren FHS. Förslaget innebäräven att studerandeinflytandet framgent främst skall utövas i de organ i linjeorganisationen sombereder och beslutar i frågor som berör utbildningen och de studerandes situation.De förtroendevalda vid FM skolor och FHS skall ges möjlighet att under hösten 2006 konstituerasig.

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.

Då det kalla kriget har upphört har detta inneburit stora förändringar i den säkerhetspolitiska miljön för de nordiskaländerna. Från att ha befunnit sig i gränsområdet för en eventuell stormaktskonfrontation har situationen nu bliviten helt annan. Detta har inneburit att länderna i området kunnat ompröva och förändra sina säkerhetspolitiskabedömningar och anpassat sina försvarsmakter till den nya miljön. Detta har skett i olika stor omfattning ochDanmark har kommit längst och har omdanat sitt försvar till något som kan liknas vid ett insatsförsvar, Finland harbibehållit stora delar av det traditionella invasionsförsvaret och Sverige befinner sig någonstans mittemellan. Syftetmed denna uppsats har varit att analysera och redovisa vad det är som gjort att länderna trots många likheterreagerat som man gjort.Resultatet har visat att det finns vissa skillnader i hur man tolkat de övergripande säkerhetspolitiska faktorerna.

Syftet med denna studie är att redogöra hur pedagoger i förskolan tänker runt ämnena naturvetenskap och teknik. Frågorna som undersöks ärVad anser pedagoger i förskolan att naturvetenskap och teknik är och hur kommer naturvetenskap och teknik till uttryck i förskolan. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer bland nio pedagoger på fe olika förskolor i tre olika kommuner.Resultaten av studien visar att pedagogerna har olika syn på vad naturvetenskap och teknik är. Beroende på pedagogernas bakgrund och utbildning varierade svaren på vad ämnena innebär. Resultaten visar också på att arbetet med naturvetenskap och teknik i förskolorna är undermåliga.