Att teknik finns på förskolan, det vet vi alla. Men i vilken utsträckning? Vad det är som styr hur mycket de använder sig av teknik i den pedagogiska processen? Och finns det intresse för teknik hos barnen?För att ta reda på just detta har jag valt att göra enkätundersökning, observationer av lokalerna, genomgång av materialet inom förskolan och en undersökning på ett bibliotek. Att barnen gillar och gärna håller på med teknik är lärarna överens om. De flesta av förskolorna använder sig ganska lite av teknik på sina lektioner, men anser ändå att teknik är ett mycket viktigt ämne för barn i förskoleålder.

Denna textanalys är en undersökning av två läromedel i teknik för grundskolans senare del. De läromedel jag granskade var Bonniers teknik och Puls Teknik. Jag har undersökt hur texterna ser ut ur ett genus perspektiv. Innan undersökningen påbörjades gjorde jag en litteraturstudie kring genus, teknik och genus-teknik. Mitt resultat i denna undersökning visar på att Bonniers Teknik bäst anpassar sig för att inkludera båda könen i undervisningen.

Denna uppsats har varit inriktad på att studera Försvarsmakten och centrala myndigheters samverkanvid svåra påfrestningar i fred. Problembakgrunden återfinns i sårbarhets - och säkerhetsutredningen.Utredningen gör bl a gällande att samverkanspotentialen ej är fullt utnyttjad mellan militära och civilamyndigheter. Tyngdpunkten i uppsatsens problemformulering omfattas av hur dennasamverkanspotential i positiv riktning kan förändras.Studien har strukturerats med hjälp av fem funktioner för ledningsförmåga; personal, organisation,doktrin, styrmedel samt teknik. Utifrån dessa funktioner har samverkanspotentialen analyserats.Analysen visar att det finns ett antal faktorer som är avgörande för en god samverkanspotential. Dessafaktorer kan summeras med; öka förståelsen för varandras verksamheter, tydliggöraansvarsfördelningen, skapa positiv vilja och attityd till samverkan, fördjupa personell ochorganisatorisk kunskap i gällande lagrum, förstärka möjligheterna till samverkan genom gemensamtledningssystem..

Samhällsutvecklingen går från industrisamhälle till informationssamhälle och Försvarsmakten (FM) går fråninvasionsförsvar till insatsförsvar. Tidigare var det mer regel än undantag att civil teknologi hade sitt ursprung imilitär teknologi, t.ex. Internet. Idag är det precis tvärtom med marknadskrafterna som driver utvecklingen avt.ex. IT i ett högt tempo.

I USA:s nya maritima strategi anges kravet att kunna uppträda med marina enheter i farvatten från havet intill kusten. För att kontrollera det kustnära havsområdet krävs effektivitet inom krigföring på och under ytan.  Den nya maritima strategin har lyft fram minkrigföringens roll. Minvapnet framställs dels som ett hot men också som en möjlighet att utnyttja i offensiva och defensiva syften. Med de nya strategiska kraven har amerikanska marinen vidtagit åtgärder för att förbättra kapaciteten inom minkrigföringen. En historisk jämförelse mellan USA som enda kvarvarande supermakt och Sverige som en småstat belägen vid ett innanhav idealiskt för minkrigföring kan ge intressanta aspekter på minkrigföringens strategiska roll.Denna studie fokuserar på USA:s och Sveriges syn på minkrigföringens strategiska roll under 100 år, 1900 ? 2000.

Syftet med uppsatsen var att klarlägga om Högkvarterets arbetssätt och organisation medgeratt Försvarsmakten kan ledas i enlighet med sin ledningsfilosofi. Uppsatsen svarade påföljande huvudfrågeställning; Vilket mervärde ger det att använda olikaorganisationsteoretiska resonemang och perspektiv vid en studie av Försvarsmaktensledningsorganisation? Den Högkvartersorganisation som studerades var HKV 03, fokus lågpå central nivå och det var materialet Högkvarteret använde för att kommunicera sinledningsfilosofi, organisation och arbetssätt till övriga i organisationen som användes somkällor. Den teoretiska ramen utgjordes främsta av Bolman & Deals nya framgångsfaktoreroch Ashkenas fyra perspektiv att studera organisationer på. I uppsatsen användes en kvalitativmetod med en kombination av induktiv och deduktiv ansats och ett hermeneutisktförhållningssätt.

Begreppet EBO har sedan 1991 gradvis växt fram som ett viktigt och centralt begrepp kopplat tillgenomförandet av operationer. Senaste exemplet är Operation Iraqi Freedom som började 2003 därförespråkarna anser att det fanns ett effektbaserat tankesätt från koalitionens sida i genomförandet. Detfinns dock många olika beskrivningar av vad begreppet egentligen innebär vilket gör att man kan diskuteraförekomsten av det effektbaserade tankesättet i en operation.Syftet med denna uppsats är att ge ett perspektiv på effektbaserade operationer samt att ge en fördjupadbeskrivning av uttrycket genom att ta fram kriterier som kan användas för att påvisa förekomsten avtankesättet i en specifik operation.Uppgiften besvaras genom att undersöka följande frågor.? Hur är det möjligt att förstå konceptet EBO i förhållande till begreppet Counter-insurgency?? Använder Koalitionen ett effektbaserat tankesätt när de genomför upprorsbekämpning i IRAKunder 2004?? Vilken effekt fick det effektbaserade tankesättet på operationerna?Resultatet av undersökningen visar att det förekommer effektbaserat tankesätt i de två COINoperationernai Haditha och Fallujah. Effekterna av båda operationerna är enligt amerikanska källorväldigt positiva vilket kan stämma i det korta perspektivet utifrån tilldelade uppgifter.

Denna uppsats behandlar den nu gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen (NSS). Uppsatsensmålsättning är att undersöka om den gällande amerikanska säkerhetsdoktrinen tjänar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvångsdiplomati. Säkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma åt den nya säkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande säkerhetspolitiska kalkylen för attsäkerställa amerikanska nationella intressen och överväganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frågeställningarna respektive uppsatsämnet används härvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som används har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjänar därför uppsatsens syfte väl.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska doktrinen för luftoperationer skaparförutsättningar för samverkan i internationella operationer. Utifrån Michael Codners teorimodellför interoperabilitet, har tesen om att hög grad av överensstämmelse mellan doktrinerskapar förutsättningar för samverkan i internationella operationer formulerats. För att dennates ska gälla krävs det att synen på doktrinbegreppet mellan de jämförda länderna överensstämmer,vilket den inledande jämförelsen av doktrinbegreppet visar.Den svenska doktrinen för luftoperationer jämförs med den norska och den brittiska motsvarighetenoch de urval som analyseras är luftarenans särdrag och luftstridskrafternas karaktärer,ledning samt uppdragstyper i luftoperationer. Resultatet av undersökningen visar att Sverigesdoktrin har låg grad av överensstämmelse i synen på ledning jämfört med Norge ochStorbritannien, vilket kan försvåra samverkan i eller mellan staber. Däremot är det hög gradav överensstämmelse i urvalet uppdragstyper i luftoperationer, och det visar att doktrinenskapar förutsättningar för samverkan för svenska flygförband som deltar i internationellaoperationer..

The main issue of the essay were to create a picture of how the Swedish Armed Forces is and are supposed to be controlled with documents within the field of personnel management. The documents that are at hand in the essay´s field of problem, ?personnel idea? and ?personnel policy?, does not show a unitary or apparent picture of how control are meant to be executed; for which reason an explorative examination turned out to be important. Data was collected with interviews as a method. The persons interviewed have had different roles in the essay´s field of problem.

The aim of the study is to examine ideas surrounding copyright law and related rights appearing in the referral statements that the participants of the library sphere gave to the department writ Ds 2003:35. These ideas reflect the positions the library sphere take regarding issues surrounding the copyright law and related rights. The department writ was preceded by a directive from the European Union; Directive 2001/29/EC of the European parliament and of the council of 22 may 2001 on the harmonization of certain aspects of copyright and related rights in the information society. The writ Ds 2003:35 was later followed by a proposition from the government which was co-herent with the preceding writ. The empirical material has been analyzed with a starting point in the polarizations, artist/audience, private/public and original/copy, presented in PhD Martin Fredriksson?s book Skapandets rätt.

Syftet med denna uppsats är att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur då eget radioaccessnät saknas eller ej finns tillgängligt. Tidshorisonten sträcker sig intill 2015.Med anledning av den pågående utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att använda civil teknik då eget radioaccessnät ej finns tillgängligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. Därefter studeras kontrollmöjligheter och målsättning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vägs de studerade områdenas slutsatser mot en utvärderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begränsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

Vid insatsen i Kongo 1961- 63 var en av uppgifterna för svenska flygvapnet direkt understödav FN:s markstyrkor. Hur löstes då denna uppgift? Var det ett väl inövat koncepteller tvingades flygförare och markstridskrafter att uppfinna en metodik på grundav rådande omständigheter? Det kan vara så att Sverige hade en väl utvecklad förmågavilken både hade stöd i doktrinära dokument och som övades. Det kan även förhålla sigså att de berörda piloterna fick improvisera och ta fram nya metoder på plats i Afrika.I uppsatsen analyseras källmaterial ur Krigsarkivets samlingar hämtade från Flygstabenoch Första flygeskadern mellan 1948 och 1961. Exempel på dessa källor är övningsbestämmelser,taktiska verk och reglementen.Svaret som uppsatsen ger är att Sverige övade Direkt flygunderstöd, DFU, under nästanhela 50- talet.

Internationell statistik från incidentorganisationer och polisiära myndigheter visar att antaletavsiktliga intrång och intrångsförsök i datorer eller nätverk av datorer generellt ökar mellan 60och 100 procent årligen. IT-kriminaliteten ökar i motsvarande omfattning. Att intrång kangenomföras visar att nuvarande konventionella skyddsmetoder inte alltid är tillräckliga.Försvarsmakten, som alltmer ökar sitt beroende av IT, påverkas såväl direkt som indirekt avdenna utveckling.I denna uppsats genomförs en översiktlig inventering och beskrivning av ett antalkonventionella och vilseledande skyddsmetoder för datorer eller nätverk av datorer. Syftet är attvärdera på vilket/vilka sätt vilseledande skyddsmetoder, i förhållande till konventionella, bidrartill ökad informationssäkerhet för Försvarsmakten. Respektive skyddsmetod värderas mot ettantal förmågor, som ur ett informationssäkerhetsperspektiv bedömts önskvärda.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap.