Beskriv den nuvarande situationen avseende samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Statsmakternas krav på ökad samordning mellan olika myndigheter och förmåga tillgemensamma insatser ställer krav på förståelse för organisationernas sätt att leda verksamheten,framförallt vid olika typer av kriser. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen av hurförsvarsmakten och den kommunala räddningstjänsten avser att leda och genomföra sinainsatser ur ett doktrinärt perspektiv och om eventuella skillnader kan förklaras i termer avuppdragsstyrning och detaljstyrning. Studien är nutidsorienterad och tar sin utgångspunkt idagens gällande doktriner eller motsvarande litteratur. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånledarskapsteorin om ledarskap och ledarstilar.Resultatet visar att skillnaderna mellan Försvarsmaltens och den kommunala räddningstjänstensdoktrinära syn på metoder för ledning av genomförande verksamhet är relativt små, och att detfinns samsyn i avseende tillämpning av ledarskapets grundläggande element..

Denna uppsats vill komma fram till en framtida lösning av ett ledningssystem för indirekt eldoch vilka krav det skall uppfylla för att åstadkomma en effektiv bekämpning. Uppsatsen har tillsyfte att beskriva några delar av bekämpningskedjan. De studerade delsystemen är pjässtyrning,ballistikberäkningssystem och system för ledning och lägesuppfattning för de skjutandeenheterna. Den övergripande frågan är ?hur skall det integrerade ledningssystemet i ett framtidasystem för indirekt eld vara utformat för att uppnå optimal verkan?? Frågan besvaras i tre delargenom att tidsbegreppet delas in i perioderna ?i närtid? vilket innebär fram till år 2007, ?målbild2010? vilket innebär mellan år 2008-2012 och ?idébild 2020? vilket innebär från år 2013 ochframåt.

I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001.Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden..

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut.Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik.Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.   .

Syftet med denna uppsats är att undersöka civil-militär samverkan vid fredsoperationen i Kongo 1960-1964 ur ett kulturkonstruktivistiskt perspektiv. Detta har gjorts i form av en fallstudie där litteratur av personer verksamma på plats i Kongo 1960-1964varit dominerande. Ur fallstudien framkommer att många samverkansproblem förekom trots ett genomtänkt koncept ochinsatser för att förbättra samverkan mellan civila och militärer. Vidare framkommer att militärer och civila i huvudsak upplevde likartade problem. I uppsatsen har kulturkonstruktivistisk teori använts som analytiskt verktyg och skillnader mellan civilaoch militära aktörers kollektiva identiteter, världsuppfattningar och normer utgjort grunden för attförklara samverkansproblemen.

Sedan ett antal år håller Försvarsmakten på att utveckla Försvarsmaktens Arkitektur och Försvarsmaktens Arkitekturramverk. Försvarsmaktens Arkitekturramverk skall vara ett stöd och styrning för Förvarsmaktens förändring och vidareutveckling, både nationellt och internationellt, samt spegla version 3 av NATO Architecture Framework. Ett försvarssystem vilket är utvecklat och används vid internationella insatser idag är Internationella Korvettstyrkan.Oförståelse för när, var och hur ett arkitekturramverk skall användas går att identifiera inom Försvarsmakten. Ett sätt, för att bringa förståelse för vad ett arkitekturramverk innebär, är att studera dess nytta. Denna uppsats har till syfte att visa på eventuell nytta med NATO Architecture Framework utifrån Internationella Korvettstyrkan.

I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare.

Örlogsfartygens utveckling går emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaär att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra måldata, utan att den upptäcks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som ställs på den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremål (ett annat fartyg).

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav.

Syftet med uppsatsen var att analysera Försvarsmaktens (FM) organisatoriska förmåga att skapa förutsättningar för attgenomföra och implementera strategiskt förändringsarbete av sin ledningsorganisation. I arbetet med att analysera FMförmåga i detta avseende har förändringsprocesserna Ledningsorganisation 2000 (LO 2000) och Ledningsutredning 2002 (LU02) studerats för att förstå på vilket sätt organisationen nyttjar tidigare kunskaper och förmågor i nya förändringsprocesser.Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Vilken förändringshistoria har FM ledningsorganisation den senastetioårsperioden och vilken påverkan kan den ha haft på förändringsarbetet i samband med LU 02?; Drog FM somorganisation några slutsatser i samband med införandet av förändringarna av LO 2000, och i sådant fall vilka? Hur hardessa slutsatser i sådant fall dokumenterats av organisationen? Om de har dokumenterats, har det funnits en avsikt iorganisationen att vidarebefordra eventuella slutsatser till en eventuellt kommande förändringsprocess?; Baserades LU 02och dess förändringar samt implementeringen i organisationen direkt eller indirekt på någon teoretisk modell?; Drog FM somorganisation några slutsatser i samband med implementeringsprocessen av LU 02, och i sådant fall vilka? Hur har dessaslutsatser i sådant fall dokumenterats? Om de har dokumenterats, avses de på något sätt att utnyttjas av organisationen isamband med en eventuellt kommande förändringsprocess? Om de har dokumenterats, på vilket sätt avses de att utnyttjas isamband med en eventuellt kommande implementeringsprocess? Den teoretiska ramen utgörs av professor John P Kottersåttastegsmodell för att analysera vilka problem som uppstår i samband med en förändringsprocess och på vilket sätt dessaskall övervinnas. Kotter betonar även vikten av ledarskapet under en förändringsprocess och dess avgörande inverkan påprocessens möjlighet att bli framgångsrik. I uppsatsen har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats baserandes på etthermeneutiskt förhållningssätt använts.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvängning? för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar.

Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka vilka behov av satsning på reduktion avelektriska undervattenssignaturer som föreligger ur ett taktiskt perspektiv.Uppsatsen redovisar även bakgrunden till signaturerna samt vilka möjligheter som finns tillreduktion av desamma.En framtida hotbild innefattande minor och spaningssystem med sensorer avseendeelektriska signaturer ställer nya och högre krav på en fartygsplattform. Ett uppträdande inomramen för fredsbevarande operationer i kustnära områden med en undervattensmiljö skildfrån den på svenskt territorium ställer krav på möjlighet att mäta och om möjligt justera enplattforms elektriska signaturer i syfte att reducera undervattenshotet, inte minst i sambandmed minröjningsoperationer.En genomlysning av brittisk och svensk marin doktrin görs i syfte att finna tecken på attbehovet av signaturreducerande åtgärder återfinns i de dokument som tjänar som ledstjärnorför utnyttjande av marina stridskrafter i en nära framtid.Egenskyddet, samt säkerställande av egna systems prestanda, kommer att krävalågsignaturuppträdande ur alla aspekter. För att kunna utnyttja framtida tekniskasignaturreducerande system i ett taktiskt syfte krävs en förhöjd utbildningsnivå hos densjögående personalen..

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ?Pelarmodellen? somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader.