Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion..

?Från invärtes till utvärtes?.1Det är orden som Håkan Juholt nyttjar för att beskrivaförsvarsmaktens nya inriktning. Han vill se en försvarsmakt som kan sättas in omedelbartinternationellt likväl som nationellt. Kraven på fältarbetsfunktionen anses ha ökat markant då viinte länge fullt ut kan stödja oss på totalförsvaret.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl våra fältarbetsförmågor överensstämmer med avvåra huvudmän2 efterfrågade. Dessutom skall uppsatsen belysa hur brukarna3 ser på behovet avfältarbetsförmågor nu och i framtiden.

Vietnams krig från 1945 till 1975 är en historia om hur kommunisterna och Nordvietnam med stödav Kina och Sovjetunionen besegrar kolonialmakten Frankrike och stormakten USA och etablerarkommunistisk regim. Under krigen var det två händelser som allvarligt skadade Nordvietnamsmotståndare; Dien Bien Phu 1954 och Tet-offensiven 1968.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka asymmetriska metoder som revolutionär krigföringinnehåller och hur dessa metoder, mer eller mindre omedvetet, har använts av Nordvietnam 1954och 1968. Som teoretisk utgångspunkt används Beaufres teori om indirekt strategi, dels för attfinna förklaringar till det asymmetriska karaktären och dels för att pröva Beaufres teori somförklaringsmodell. Arbetsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys och uppsatsen är ihuvudsak disponerad enligt kronologisk respektive tematisk ordning.Undersökningen visar att Frankrike och USA/Sydvietnam kontra de vietnamesiska kommunisternahade en diametralt motsatt syn på tid, operativt djup och mänskliga offer och därför praktiseradekontrahenterna vitt skilda operationskonster vilket utgjorde grunden för ett asymmetrisktförhållande..

Syftet med denna uppsats var att pröva om de centrala begreppen i Guidelines for OperationalPlanning GOP är relevanta/allmängiltiga, genom att placera dem i ett historiskt perspektiv. Jagvalde att analysera den amerikanska planeringen vid slaget om Midway med hjälp utavGuidelines for Operational Planning. Från de centrala begrepp som återfinns i GOP har jagundersökt om dessa går att spåra i den amerikanska planeringen som skedde före och underslaget vid Midway.Midway var vändpunkten för kriget i stilla havet. Efter en serie av fantastiska segrar erhöllJapans flotta ett enormt bakslag. Fyra hangarfartyg och huvuddelen av de mest erfarna piloterna iJapan var tillintetgjorda.

Efter Kuwaitkriget 1991 har Kina påbörjat att modernisera sin försvarsmakt därinformationsteknologin fått en ökad betydelse. Informationsteknologin har medfört ett ökatkinesiskt intresse för informationsoperationer som ett sätt att angripa en motståndares system.Syftet med denna uppsats är att lägga en grund för fördjupad kunskap kring Kinas syn på ochförmåga till informationsoperationer och informationskrigföring, samt att inom dessaområden speciellt belysa CNO. Detta för att få en insikt i Kinas militära upprustning.Metoden som används för att analysera detta är att genom textanalys jämföra kinesisk ochamerikansk krigföringsförmåga inom informationsoperationer i allmänhet och CNO isynnerhet. Teoriansatsen för jämförelsen bygger på den svenska ?Pelarmodellen? somanalysverktyg för krigföringsförmågan.Resultatet visar på att det finns likheter mellan USA och Kina, men att det också finnsavgörande skillnader.

Mot bakgrund av problemet varför säkerhetspolitiska ambitioner inte alltid kan omsättas i militäreffekt eller förmåga är syftet att förklara varför Sverige trots större resurser och tydliga politiskaprioriteringar verkar ha sämre förmåga än Finland att genomföra fredsfrämjande insatser.Insatsförmåga definieras som förmåga att på ett flexibelt sätt genomföra olika verksamheter ellerlösa olika uppgifter. Svenska och finska förband i Kosovo jämförs med hjälp av sju kriterier, ochförmågan hos förbanden antas delvis spegla nationell insatsförmåga. De viktigaste slutsatserna äratt de undersökta förbanden har likvärdig förmåga, men att den svenska kontingenten haft högrepersonalkostnader samt högre kostnader för hyror, varor och tjänster. Vidare anges att de svenskametoderna för rekrytering och utbildning är något mer komplicerade och därmed merkostnadsdrivande än motsvarande finska. Slutligen framhålls svårigheterna med att dralångtgående slutsatser enbart grundade på jämförelser av personalstyrka och kostnad..

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer.

Uppsatsen syftar till att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka behov som behöver tillgodosesför att kunna rekrytera officerare, som har familj till internationell tjänst. Tidigare studier har tagit sinutgångspunkt enbart i officerens inställning och villighet till internationell tjänst. Det som saknats är studierav officerspartnerns och familjens värderingar, situation och behov och att koppla detta till Försvarsmaktensbehov av tillgänglighet på rätt utbildade officerare. Denna brist åtgärdas något genom denna uppsats som tarutgångspunkt i intervjuer av partners till officerare och lyfter fram deras behov vid och funderingar runtinternationell tjänst. Uppsatsen ger även svar på vilka behov Försvarsmakten har av officerare med familj,vilken påverkan familjen har på officerens tillgänglighet för internationell tjänst och vilka behov officerensfamilj har före, under och efter en internationell tjänst.

Uppsatsen omfattar en analys och jämförelse av EU:s och Sveriges målsättningar,strategier och faktiska bistånd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade säkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frånboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin så används de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militära detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskådligt kunnajämföra och prioritera sektorerna och dess innehåll med varandra. Genom detta så skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistånd med EU:s..

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001?2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift.

Syftet med denna uppsats är att belysa bakomliggande faktorer som påverkar valet av anskaffningsform och med hjälpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sådan anskaffning. Använd metod är att redovisa ett underlag bestående av svensk säkerhets- och försvarspolitik,svensk och utländsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som påverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar på ett ökande behov av utveckling i samverkan med andraländer avseende framtagning av nya materielsystem.

Många hävdar att terrordåden i USA den 11 september 2001 förändrade världen. Efter dessahändelser har det i Sverige förts en debatt om hotet från terrorism och hur detta hot kan förståsoch hanteras. Av debatten kan man tolka att samhället i många stycken verkar ha en bristandeberedskap och förmåga att hantera detta hot och att de politiska åtgärderna visar tecken på bådeutredning, traditionell retorik och solidaritet med USA och det övriga världssamfundet i desskamp mot terrorismen. Kan en kamp mot terrorismen vinnas eller föder kampen i sig bara nyterrorism? Den här uppsatsen undersöker vilka säkerhetspolitiska mål och medel som Sverigeinom ramen för EU har formulerat efter den 11 september 2001.

C-uppsats som behandlar vilken framtida förmåga till broarbeten som FM har behov av och vilka alternativa metoderför hur broarbeten kan skyddas i en framtida insatsmiljö.Syftet med uppsatsen är att studera vilka behov av flytbroförmåga som kommer att finnas inom insatsförsvaret ochvilka krav den framtida insatsmiljön ställer. Vidare föreslås en lösning för skydd av flytbroarbeten.Den av FM beskrivna studiemetodiken används i tillämpad form. Först inhämtas bakgrundsinformation. Där beskrivsvilket behov av broarbeten som kan identifieras. Vidare beskrivs vilka krav som en framtida insatsmiljö kan ställa ochvilken teknikutveckling som kan förutspås.

Sedan 1980 talet har det inom den militära utbildningen i västvärlden och då främst i USA blivitallt mer fokuserat på manöverkrigföring och manöverteori. Även i den svenska utbildningen ärmanöverteorin central numera. Den svenska militärstrategiska doktrinen anger attmanövertänkande skall vara det som den svenska försvarsmakten har som konceptuella grund. Vidstudier av manöverkrigföring och manöverteorier är det oftast krigshistoriska exempel som tas ianspråk. Av naturliga skäl är det oftast de stora krigen och slagen under de två världskrigen somanalyseras.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka en av de eviga militärteoretiska frågorna, teknikens inverkan på taktiken och vice versa. För att begränsa omfattningen och öka möjligheterna att erhålla mer specifika slutsatser har uppsatsen avgränsats till en maritim kontext. Uppsatsens problemformulering lyder:Utifrån den givna litteraturen, diskutera om teknik och resurser bättre förklarar framgång i marina operationer än taktiskt och operativt uppträdande.Framgång i den maritima arenan har definierats som en styrkas förmåga att etablera eller bestrida herravälde till sjöss. Undersökningen har syftat till att utröna om begreppsparen teknik och resurser eller taktik och operativt uppträdande är mest framkomlig väg när herravälde skall etableras eller bestridas. Empirin för uppsatsen består av ett antal sjömaktsteoretiker som använts under utbildningen vid Försvarshögskolans chefsprogram.Slutsatsen för uppsatsen är inledningsvis att samma förmågor avgör graden av framgång för en sjöstyrka att etablera som att bestrida ett herravälde till sjöss.