I denna uppsats undersöks huruvida HPM (High Power Microwaves) kan användas som enverkansform i framtida luftvärnssystem för att bekämpa kryssningsmissiler. Studien undersökervilket hot kryssningsmissiler kan utgöra, hur de är konstruerade och hur HPM kan påverka dem.Uppsatsen redogör för hur det nya luftvärnskonceptet är uppbyggt och vilka krav på förmågor somställs på framtida luftvärnssystem. Den undersöker även hur ett HPM-system är uppbyggt ochvilken verkan det kan ha på elektriska system i en kryssningsmissil. Vidare diskuteras vilkeneffekt tre olika HPM-system kan ha mot kryssningsmissiler kopplat till de krav som ställs iluftvärnskonceptet.Huvudslutsatsen indikerar att HPM-system kan ha verkan mot kryssningsmissiler. HPM-systemkan nyttjas främst i scenarier där det ställs höga krav på eldhastigheten mot kryssningsmissiler påkorta avstånd.

Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhållande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive internationalism och isolationism. Analysenbygger på en modell presenterad av Lars Maddox, bestående av en matris där dessaströmningar ställs mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvångsdiplomati använts. I de fall då användande av tvångsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benämner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förändrats under den studeradetidsperioden.

I Sverige pågår en omfattande ominriktning av försvarsmakten. Som en del i denna ominriktning genomförsstudier inom ett flertal områden som syftar till att hitta den utrustning och de förbandsstrukturer som kommeratt uppfylla kraven efter 2010.Denna uppsats vill bidra till dessa studier genom att visa att framtidens stridsfält ställer nya och ökade krav påstridsfordon och dess sensorer.Genom att utgå från en analys av den framtida markstriden identifierar arbetet de förutsättningar och krav sominom sensorområdet kommer att bli dimensionerande. Utifrån dessa identifieras sedan tekniska möjligheter somlöser stridsfordonets behovet av elektrooptiska utblickar. Möjligheter kopplas sedan till områdena spaning,framföring, skydd samt förmåga till bekämpning. Bekämpningsförmågan avser både den direktriktade elden såväl som externa bekämpningssystem.Uppsatsen visar att multisensorkapacitet i kombination med nätverksbaserat informationsflöde förändrar rollenför stridsfordonet både på stridsfältet så väl som inom fordonet i sig.

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik..

Våra internationella insatser är resurskrävande. Logistikföreträdare har uppgifter före,under och efter en insats. Har vi tillräckligt många logistikofficerare med rätt kvalitet föratt tillgodose framtida behov?Syftet med denna uppsats är att undersöka om utbildningen av logistikofficerare är rätt,dvs. om den är utformad för att Sverige ska kunna fullfölja de logistiskakraven/direktiven.

Utgör offensiv taktik en betingelse för seger vid sjöslag? Tidigare forskning indikerar att såär fallet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion ochgenom en kvantitativ metod undersöka huruvida användning av en offensiv taktik betingarsannolikheten för seger vid sjöslag. Uppsatsen har därvidlag undersökt 44 sjöslag frånLepanto 1571 till och med Falkland 1982. Den statistiska analysen visar ett positivt sambandmellan offensiv taktik och sannolikheten för seger.

Denna uppsats avser lämna ett bidrag till en ökad kunskap om vilka terroristorganisationer som finns publicerade på Internet, vilka syften organisationerna har med denna publicering samt att se om det finns några paralleller mellan olika kategorier av terroristorganisationer..

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

Uppsatsens syfte har varit att med stöd av André Beaufres teori om den totala strategin beskrivaoch analysera främst USA:s agerande under det förlopp som ledde fram till Kosovokriget 1999.Det studerade materialet har till övervägande del haft amerikansk härstamning vilket naturligtvisinneburit att en viss försiktighet har måst iakttas med avseende på resultatet av analysen.Oberoende källor har därför använts för att kontrollera resultatet av parternas åtgärder när så harvarit möjligt. Undersökningen har, efter en rekonstruktion av händelseförloppet, syftat till attanalysera USA:s strategiska målsättning i Kosovokonflikten och åtgärder för att uppnå dennaliksom de serbiska motåtgärder dessa genererade. Analysen har visat på handlingsfrihetenscentrala betydelse för såväl möjliga val av strategisk målsättning som förmågan att uppnå denna..

Ämnesområdet avhandlar svenskt, finskt, danskt och norskt bistånd (säkerhetsfrämjande stöd) till de baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen under perioden 1991-2001. Undersökningen omfattar främst den säkerhetspolitiska målsättning som respektive nordiskt land har haft för sitt stöd till respektive baltiskt land under 1991-2001. Syftet är att  analysera de fyra nordiska ländernas individuella säkerhetspolitiska  målsättningar och därigenom se om de fyra nordiska aktörerna verkligen är så koordinerade i sitt stöd som de övergripande målsättningarna kan ge sken av? Uppträder de fyra nordiska länderna som den koordinerade aktör som man ibland kan få uppfattningen av? Eller är det så att de i verkligheten agerar som fyra separata aktörer? Som modell för att analysera det nordiska ländernas stöd har det vidare säkerhetsbegreppet för staten använts..

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

I uppsatsen analyseras amerikansk verbal utrikes- och säkerhetspolitik kopplad till utvecklingen av EU:s militära krishanteringsförmåga förmedlad av företrädare för Clinton- respektive Bushadministrationerna. Analysen omfattar tidsperioden 2000 till och med första kvartalet 2001.Syftet med analysen är att dels  fastställa om det finns några substantiella skillnader i de båda administrationernas politik samt att utföra en bedömning av hur huvuddragen i denna politik kan komma att vidareutvecklas och föras under Bushadministrationens fortsatta mandatperiod.Analysen har genomförts med anknytning till Kjell Goldmanns teori om att det sätt på vilket nationella regeringar reagerar med anledning av internationella förhållanden är påverkade av såväl ideologiska som inrikespolitiska hänsynstaganden..

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..

Att studera organisationskultur är enligt många forskare ett mångfacetterat ämne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i våra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats är att studera mötet mellan civil och militär kultur samt förhållandetmellan civilanställda och militär chef och finna ut om det finns några indikationer som pekarpå kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts på tre stycken Serviceförråd, ett i nära anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som använts är kvalitativa.I analysen pekar resultatet på att det framförallt finns skillnader när det gäller umgängestonoch jargong och likheter när det gäller att behandla alla kunder lika, värnpliktig som officer..

Syftet med uppsatsen är att genom empirisk forskning beskriva hur statsmakten, iuppsatsen syftande på regeringskansliet och Försvarsmakten, har förberett processen kringfinansieringen av en potentiell europeisk krishantering som inte har allokerade medel istatsfinanserna för 2003? Med strukturering av Premfors policyanalys svarar uppsatsen påtvå frågor; Hur regeringskansliet och Försvarsmakten förberett beslutet om finansiering avsvenskt deltagande i en europeisk krishantering när kostnaderna överstiger anslaget förfredsfrämjande truppinsatser och om det finns skillnader i uppfattning mellan dessaintressenter kring hur finansieringen skall ske. Efter analys av ett antal intervjuer och avpropositioner, brev och skrifter framkom svaret på frågeställningarna; Regeringskansliet,men inte Försvarsmakten, har förberett sig på en finansiering utanför anlagsposten förfredfrämjande insatser. Regeringskansliet har slagit ihop två anslag till ett för att fåflexibelt management av de medel som riksdagen fördelar i statsbudgeten tillförbandsverksamhet och fredfrämjande truppinsatser. Det visade sig även attregeringskansliet och Försvarsmakten faktiskt har en tydlig skillnadsuppfattning kring huren finansiering utanför anslagsposten skall ske.